Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiepolo, Giovanni Battiesta (Giambattista) - Tierp - Tierra - Tiers état, Le - Tietgen, Carl Frederik - Tiflis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Tierp—Tiflis
302
tur med perspektiviska genomblickar och
utsikter.
T. dekorerade flera kyrkor i Venezia, bl. a.
Madonna del Rosario (tre praktfulla
takmålningar: »Rosenkransfesten», »Madonnans
uppenbarelse», »Den
helige Dominicus’
apo-teos»). Av hans
målningar i venezianska
palats märkas främst
de i Palazzo Labia, en
följd scener runtom
den stora salens
väggar ur Antonius’ och
Kleopatras historia
(omkr. 1745). I
ärkebiskopliga palatset i
Udine finnas
plafond
målningarna »Änglarnas fall», »Salomos dom»
m. fl., i Villa Valmarana vid Vicenza motiv
ur lliaden, Odysséen, ur dikter av Tasso och
Ariosto. — T. var, förutom i Venezia,
verksam i städerna på fastlandet. Han for 1750
till Würzburg, där han i tre år var
sysselsatt med stora arbeten i
ärkebiskopspa-latset: i trapphuset »Olympen» och »De fyra
världsdelarna» (takmålningar) och i
kejsarsa-len bilder ur kejsar Fredrik Barbarossas liv,
bl. a. dennes vigsel, som räknas bland hans
yppersta verk. Därefter vistades T. åter några år
i Venezia, där han 1755—58 var dir. för
konst-akad. 1761 antog han Karl III:s kallelse till
Madrid, där han stannade till sin död. Där
utförde han flera fresker i kungl. slottet:
»Vulcanus’ smedja», »Hispanias apoteos»,
»Spanien och dess provinser» (i tronsalen).
Bland T:s många oljemålningar äro
»Neptu-nus och Venezia» i Dogepalatset, flera
altartavlor, »Marias himmelsfärd» och »Änglarnas
fall» i Würzburgs slottskyrka, »S:ta Agatas
martyrium» m. fl. i Berlin, andra i
Accade-mia i Venezia, i Pradomuseet i Madrid, vidare
i Paris (»Nattvarden»; bild 23 vid Italiensk
konst), München, Wien etc. C. G. Tessin
inledde 1736 underhandlingar med honom om
att komma till Stockholm för att pryda det
nya slottet med fresker, men en tillfällighet
omintetgjorde planen. T., som är en av
konsthistoriens främsta monumentalmålare,
utförde även små pasteller och raderingar,
bland dem »Scherzi di fantasia» och
»Capric-ci», där han visar sig som humorist, framför
allt i fantasien »Upptäckten av Pulchinellas
grav». — Två av T:s söner, Giovanni D
o-menico T. (1727—1804) och Lorenzo T.,
voro hans medhjälpare i Würzburg och Madrid.
Båda äro kända företrädesvis genom
raderingar. — Monogr. av F. H. Meissner (1897), P.
Molmenti (1909) m. fl. G-gN. (E.L-k.)
Tierp. 1. Landskommun i Uppsala län,
örbyhus härad, mellan sjön Tämnaren och
Dalälven; 371,09 kvkm, 5,729 inv. (1933). Jämn
skogsbygd med odlad bygd kring den
Uppsala-åsen skärande Tämnarån. 9,906 har åker, 19.545
har skogsmark. Egendom: Ullfors (se S t r ö m
s-berg 2). T:s församl. omfattar även T:s
köping; pastorat i Ärkestiftet, örbyhus kontrakt.
2. Köping vid T. 1 och Uppsala—Gävle
järnväg; 340 har, 1,439 inv. (1933). Har efter
järnvägens tillkomst uppvuxit till n.
Upplands förnämsta handelsort med flera
indu
strier. Tax.-värde å fastighet 4,228,100 kr.
(1932), tax. inkomst 1,372,090 kr. Blev
muni-cipalsamhälle 1888 och köpingskommun 1920.
Tie’rra, sp., land; ingår i talrika geogr.
namn, t. ex. T. del Fuego (Eldslandet), T. de
Campos (slättland i Gamla Kastilien). I
det spansktalande Amerika äro namnen t.
caliente (varma landet), t. templada
(tempererade landet) och t. f r f a (kalla
landet) vanliga som beteckningar för olika
klimatregioner (se Colombia, sp. 1236—37).
Tiers état, L e [la tiärz eta’], fr., tredje
ståndet, se États généraux, sp. 1100.
Tietgen [ti’t-], Carl Frederik, dansk
finansman (1829—1901). Var 1849—55 anställd i
en dansk firma i
Manchester och började
1855 egen affärsrörelse
i Köpenhamn. 1857
blev T. dir. för den
ny-stiftade privatbanken
och visade under
handelskrisen s. å. och
efter det olyckliga
kriget 1864 ovanlig
energi, initiativkraft
och framsynthet.
Under de följ, åren
stiftade han en rad
viktiga bolag, bl. a. Det
forenede dampskibsselskab, Store nordiske
telegrafselskab, Burpieister & Wain’s
maskin- og skibsbyggeri, De danske
sukker-fabrikker, De danske spritfabrikker,
Kjöben-havns telefonselskab, De forenede bryggerier
och ett par järnvägsbolag. I dessa o. a.
företag var T. själen, tills sjukdom nödgade
honom att draga sig tillbaka. 1885—97 var han
ordf, i Grosserersocietetets kommitté. T.
intog nära en mansålder en obestritt ledande
ställning i danskt affärsliv. Han var
kyrkligt (grundtvigianskt) intresserad och köpte
1874 Marmorkirkens (Frederiks kirke) ruiner
i Köpenhamn, varefter han med stora
kostnader fullbordade kyrkan 1894. — Litt.: [J.
Schovelin och O. Madsen,] »T.» (1895); T:s
»Erindringer og optegnelser» (utg. 1904); J.
Schovelin, »Fra den danske handels
renais-sance» (2 bd, 1924); M. Vibæk, »C. F. T. og
hans samtid», I (1929). P. E-t.
Tifli’s, georg. Tbilizi, huvudstad i ry.
sovjetrepubliken Georgien och tillika i den
federativa republiken Transkaukasien, s. om
Kaukasus, vid övre Kura; 347,855 inv. (1931),
georgier, armenier, ryssar m. m. Den gamla
asiatiska stadsdelen bevarar ännu mycket av
sin orientaliska prägel; bland byggnader
märkas Sionskatedralen (gr. på 600-talet, nu
museum) och den forna georgiska kungaborgen
(Metech). De omgivande nyare stadsdelarna
ha modern europeisk karaktär. T. är en
huvudstation på järnvägen Baku—Batum samt
utgångspunkt för järnvägen till Erivan och för
Grusinska härvägen (se d. o.); flygstation.
Handeln (bl. a. med mattor o. a.
konsthant-verksalster) är betydande, likaså
livsmedels-och träindustrien; n. v. om T. ligger det stora
kraftverket Zemo-Avtjaly. Bland T:s talrika
högre läroanstalter märkas statsuniv. (gr.
1918; omkr. 6,000 stud.), polytekniskt
institut, lantbruksinstitut, konstakademi m. fl.;
dessutom geofysiskt observatorium, stor bota-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
