Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiflis - Tigellinus, Gaius Sofonius - Tiger - Tigerfink - Tigerhaj, Havstiger, Jättehaj, Valhaj - Tigerkattor - Tigerlilja - Tigerorm - Tigerschiöld, Hugo Edvard - Tigerstedt, ätt - Tigerstedt, Karl Konstantin - Tigerstedt, Robert Adolf Armand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Tigellinus—Tigerstedt
304
Utsikt över Tiflis.
nisk trädgård samt flera bibliotek och museer.
— T. var huvudstad i Georgien och
ockuperades av ryssarna på 1790-talet.
Tigellinus, Gaius (?) Sofonius T.
(ang. namnen råder icke full visshet), Neros
gunstling. Förvisades under Caligula från
Rom och tjänade efter Burrus’ död (62) Nero
som praetorianprefekt. T. ansågs ha eggat
kejsaren till dennes våldsdåd och grymheter
men övergav honom i farans stund. Skonad
under Galbas regering, måste T. under Othos
själv taga sitt liv. E. St.
Tiger, Félis ti’gris, jämte lejonet den största
arten bland kattdjuren (se d. o.). Inom sitt
utbredningsområde, vilket sträcker sig från
trakterna v. om Kaspiska havets s. del till
Amurländerna i ö. och omfattar hela s. Asien
(utom högländerna), är arten uppdelad i flera
underarter, av vilka den bäst kända är
kungs-tigern (se d. o.). T. P.
Tigerfink, zool., se A s t r i 1 d e r.
Tigerhaj, Havstiger, Jätteha j,
Val-ha j, dets. som Rhinodon typicus (se II a j a r,
sp. 284 och bild 2).
Tigerkattor, gemensam benämning på ett
antal arter av kattsläktet, ung. lika stora
som tamkatten. Alla ha täml. lång svans och
småfläckig päls, ss. mård- el. fiskekatten,
Felis viverrina. De förekomma i större delen
av Asien. I inskränkt bemärkelse är
tigerkatten en 80 cm lång (därav svansen 30 cm)
art i Sydamerika, Felis tigrina. T. P.
Tigerlilja, bot., se Iridaceae och
Lilje-släktet.
Tigerorm, zool., se Pytonormar.
Tigerschiöld, Hugo Edvard, skald (f.
1860 25/2), fil. kand. 1881 i Uppsala, v.
häradshövding 1886, kansliråd och byråchef i
Eckle-siastikdep. 1909—18, har varit sekr. i och led.
av flera kommittéer och som ägare av
öster-malma (se d. o.) verksamt deltagit i arbetet
för utvecklingen av den moderna
lanthushållningen, bl. a. som initiativtagare till
lant-bruksveckan och Sveriges allmänna
lantbrukssällskap (se dessa ord). — 1886 vann T. Sv.
akad:s stora pris för »Dikter från skog och
sjö» och utgav 1888—98 tre saml. »Dikter»,
innehållande reflekterande situations- och
stämningspoesi, närmast befryndad med
Snoil-skys diktning; huvuddraget är längtan till
naturen. 1925 utkom »Dikter 1900—1925».
Tigerstedt, svensk-finländsk adlig ätt,
härstammande från professorn och
hovrättsassessorn Erik Falander (1640—97), som 1691
adlades med namnet T. Gregori T. (1784
—1863) deltog som fänrik i 1808—09 års krig
och besjöngs av Runeberg i »Fänrikens
hälsning». Om K. K. T. samt dennes son R. A.
A. T. och sonson C. Chr. O. R. T. se nedan,
ö r n u 1 f T. (f. 1900) har bl. a. utgivit
novellsamlingen »Exercitia» (1924),
diktsamlingarna »Vid gränsen» (1928) och »Block och
öde» (1931) samt reseboken »Vi resa
söderut» (1930). — Litt.: E. S. Tigerstedt,
»Anteckningar om adeliga ätten T.» (1891). H. E. P.
Tigerstedt, Karl Konstantin,
finländsk historiker (1822—1902); se släktövers.
Blev 1846 docent i historia vid Helsingfors
univ., var 1859—91 lektor vid Åbo
gymnasium (senare Lyceum) och fick 1880 professors
titel. T. publicerade aktsamlingar och
undersökningar rörande Finlands historia under
1600-talet, bl. a. »Ur Per Brahes
brefvex-ling» (1880 och 1888) samt »Bidrag till
Kex-holms läns historia under drottning
Kristinas regering» (i Abo Lyceums Årsprogram
1877-—87), och en längre betydelsefull
uppsatsserie om G. M. Sprengtporten (i Finsk
Tidskrift 1877—88). H. E. P.
Tigerstedt, Robert Adolf Armand,
finländsk fysiolog (1853—1923), son till K.
K. T. Blev med. dr 1881 i Helsingfors, 1882
laborator och var prof,
i fysiologi 1886—1900
vid Karol. inst. samt
1900—19 vid
Helsingfors univ. I
Stockholm utförde T.
undersökningar inom
allmänna
nervfysiologien, muskelryckningens latenstid,
grod-hjärtats innervation,
filtration genom
djur-membraner, tidsförloppet vid processer inom
centrala nervsystemet
samt framför allt rörande blodomloppet och
ämnesomsättningen; i samarbete med K. Sondén
inrättade han en respirationskammare (1893)
för bestämning av kolsyreproduktionen under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
