Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Timok - Timokrati - Timoleon - Timon - Timor - Timorlaoet, Tenimber - Timoroso - Timorsjön - Timotej, Kampegräs - Timotejfluga - Timotejvecklaren - Timoteus - 1. Timotheos (fältherre) - 2. Timotheos (kompositör och diktare) - 3. Timotheos (bildhuggare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Timok—Timotheus
328
Ti’mok [-måk], högerbiflod till Donau, i ö.
Jugoslavien; uppstår av källfloderna Svrljiski
T. och Trgoviski T. i berglandet ö. om Nis
samt utmynnar nedanför Radujevac; längd
189 km. Nedersta loppet utgör gräns mot
Bulgarien.
Timokratl (grek. timokrati’a, av timè,
cen-sus, och kratéi’n, härska), statsförfattning,
enl. vilken politiska rättigheter mätas efter
förmögenhetsvillkor, t. ex. sådan, som stadgar
»förmögenhetsstreck».
Timo’leon (grek. Timole’on), forngrekisk
statsman från Korint. Medverkade till att
störta sin broder Timofanes, som var tyrann i
Korint, omkr. 365 f. Kr., levde därefter i
tillbakadragenhet, tills han sattes i spetsen för
den hjälpsändning, som Korint 344 utsände till
sin koloni Svrakusa. T. förjagade Dionysios
d. y. (se d. o.), slog kartagerna i en stor
drabbning vid floden Krimisos 340/339, befriade
Siciliens städer från tyranner och åstadkom ett
förbund mellan dem under Syrakusas ledning.
Han stärkte Syrakusa genom att ditföra
kolonister från Grekland och gav det en ny,
liberal författning. Efter åtta år nedlade T. sin
makt. Han är en av tidens ädlaste och mest
sympatiska gestalter. Levnadsteckning (efter
Timaios) av Plutarchos. M. Pn N-n.
TImon. 1. T. Misantropen, atenskt
original, som av komedien och litteraturen
framställes som typen för en människohatare;
mest bekanta äro Lukianos’ »T.» och
Shake-spfeares »T. of Athens». — 2. T. från
F 1 i u s (f. mellan 320 och 315 f. Kr.), grekisk
filosof, satirisk skriftställare; hans poetiska
satirer kallas si’U6i. — Fragment jämte inl.
utg. av K. Waehsmuth i »Sillographorum
græ-corum reliquiæ» (1885). M. Pn N-n.
Timor [-må’r], en av Malajiska öarna, den
största av Små Sundaöarna, politiskt delad
mellan Nederländerna och Portugal; 35,500
kvkm, omkr. 800,000 inv., med närliggande
småöar. Till skillnad från de övriga
Sundaöarna har Timor s. v.—n. ö. längdriktning och
är av icke vulkanisk natur, ön är bergig (når
2,950 m ö. h.) och omges av korallrev; klimatet
är torrt men osunt; buskskog och savann
överväga. Befolkningen är av blandad
malajisk-papuansk-polynesisk ras. Huvudprodukterna
äro vete, potatis och kaffe. S. v. delen av ön
ingår i nederl.-ind. residentskapet T., som utom
T. omfattar Flores, Soemba och talrika smärre
öar, tills. 63,551 kvkm, 1,656,636 inv. (1930),
huvudstad: Koepang. N. ö. delen bildar med
ön Kambing den port, kolonien T., 18,989
kvkm, 451,604 inv. (1927), huvudstad: Dili.
Timorlaoet [-mårla’ot], Tenimber, ögrupp
i Nederländska Indien, ö. om Timor; 5,005
kvkm, 31,843 inv. (1930), av blandad
malajisk-papuansk ras; trepangfiske.
Timoroso [-å’så], it., mus., tvekande, skyggt.
Timorsjön [-må’r-], namn på havet mellan
Timor och Australkontinenten.
Timote’], Kampegräs, Phle’um, grässläkte
med sträv, axlik vippa och enblommiga
småax. I Sverige finnas fyra arter. Den vanliga t.,
P. pratense, ängskampe, växer på åkerrenar,
vägkanter o. dyl. upp till Jämtland och
Västerbotten och har länge varit det viktigaste
vallgräset i Sverige. Såsom sådant infördes
den 1765 (av B. Bergius) från England. T. har
stor näringshalt och rik frösättning. Den
Timotej,
Phleum pratense.
är dock mindre uthållig och givande än flera
andra fodergräs och har därför på senare tid
börjat ersättas med andra grässlag.
Fortfarande är den dock
förhärskande i tre—fyraåriga
vallar, där den vanl.
odlas tills, m. klöver. Den
har också under de senare
åren varit föremål för
systematisk förädling. En
närstående, mera lågvuxen
art med kortare »ax», P.
alpinum, fjällkamp e,
är täml. allmän i n.
Sverige, särskilt i
fjälltrakterna. En annan med
mindre tätt, vanl. smalare och
upptill avsmalnande »ax»,
P. Boehmeri, flenkampe,
växer på torra backar och
alvarmark upp till
Mälarlandskapen. G. M-e.
Timotej fluga,
Amaurosö-ma armilläta och A.
flä-vipes, skadedjur på
timo-tej; larverna angripa det
späda axet i bladslidan, så
att detta avgnages och
fröskörden minskas. I. T-dh.
Timotejvecklaren, To’rtrix paleäna, en
vitgrå vecklarfjäril med stundom gulaktiga
fram-vingar, larven svart med vita vårtprickar.
Larven angriper bl. a. timotej, ängskavle, klöver
och havre, vilkas blad sammanspinnas och
skeletteras. I. T-dh.
Timo’teus (grek. Timo’theos), en av aposteln’
Paulus’ närmaste vänner och medarbetare,
bördig från Lystra i Lykaonien, son till en
grek och en judinna. Paulus lärde känna
honom på sin andra missionsresa, lät omskära
honom av hänsyn till judarna och tog honom
med sig. Sedan finna vi honom jämt i
apostelns sällskap, i de flesta Paulusbreven står
han som medavsändare. I Filipperbrevet ger
Paulus honom sitt varmaste erkännande. Enl.
den kyrkliga traditionen blev han biskop i
Efesos och led martyrdöden under Domitianus
(dag: 24 jan.). — Om Paulus’ två brev till T.
se Pastoralbreven. 12 Tim. torde äkta
Paulusfragment vara inarbetade. A. Fr.
Timo’theos. 1. T., Konons son, atensk
fältherre (d. 353 f. Kr.), strateg upprepade gånger
378 ff. Medverkade vid stiftandet av det
andra attiska sjöförbundet 379/378 och var
ledare av talrika sjökrig såväl i v. (Epirus
o. s. v.) som i ö. (Samos 366/365) och n.
(Olyn-thos, Bysantion 363 ff.). T. var en av
befälhavarna i kriget mot Atens upproriska
bundsförvanter och landsförvisades efter nederlaget
356. — Levnadsteckning av Cornelius Nepos.
— 2. Grekisk kompositör och diktare från
Mi-letos (d. 357 f. Kr.), verksam på olika orter
men mest i Aten. T:s text till en av hans
kompositioner har till större delen
återfunnits i en papyrus. Den behandlar slaget vid
Salamis; språket är mycket konstlat. Uppl.
av U. v. Wilamowitz-Moellendorff, »T., Die
Perser» (1903). — 3. Grekisk bildhuggare från
första hälften av 300-talet, känd genom
skulpturer från Asklepios’ tempel i Epidauros,
vilka enl. inskrifter tillkommit under hans
ledning. I anslutning till dessa har man
till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
