Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ting (juridik) - Ting (konsthistoria) - Tingfall - Tingley, Catherine, f. de Westcotte - Tinglid - Tingmalabalk - Tingmannalid, Thingmannalid el. Tinglid - Tingsfrid - Tingsgästningspenningar - Tingshus - Tingshög - Tingslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Ting—Tingslag
332
mindre antal domsagor, med tre eller flera
tingslag, i de n. delarna av riket. Den s. k.
nya tingsordningen infördes genom k. f. 17
maj 1872 och gäller i domsagor med ett eller
två tingslag, vilka numera äro det stora
flertalet. Enl. denna ordning betyder t. en serie
av sammanträden under en viss tidsrymd. T.
äro två, vårtinget mellan 7 jan. och
midsommar och hösttinget mellan 24 aug. och 21 dec.
I domsagor med ett tingslag hållas under
vårtinget sex och under hösttinget fyra
sammanträden med fyra veckors mellanrum, i
domsagor med två tingslag resp, tre och två i
vartdera tingslaget med åtta veckors
mellanrum. Efter lagändring 4 juni 1913 infalla
tingstiderna i särskilda domsagor på olika
tider, i det att tingslagen äro delade på tre
sammanträdesturer, börjande på resp, en
måndag, påföljande torsdag och nästföljande
måndag; härigenom beredas särskilt advokater
möjlighet att inställa sig å de olika
sammanträdena. Till lagtima t. hör enl. nya
tingsordningen det särskilda sammanträde,
som kan hållas senast 20 juli för vårtinget
och inom december månad för hösttinget för
doms avkunnande och t:s avslutande (s. k.
slutsammanträde eller slutting). Med stöd av
§ 10 i 1872 års förordn. har konungen under
senare tid förordnat om ökning av antalet
sammanträden i ett stort antal tingslag,
varigenom den legala tingsordningen väsentligt
förändrats. I ett flertal tingslag hållas
sålunda sammanträden var fjortonde dag, i ett
tingslag (Askims m. fl. härads kring
Göteborg) t. o. m. en gång i veckan under
tings-terminerna. — Urtima t., e. o.
sammanträde med häradsrätt, kan hållas i tvistemål,
då käranden el. båda parterna begära det,
varvid kostnaden faller på den eller dem, som
begärt urtima t., så ock i kronans saker o. a.
allmänna mål. Vanligare är urtima t. i
brottmål, som skall utsättas av domaren, då någon
gives skuld för grov missgärning och lagtima
t. ej snart infaller. Oftast hålles
rannsakning med häktad å urtima t. (jfr
Tingsställe), och detta även då lagtima t. infaller
å tid, inom vilken rannsakningen enl. lag
skall hållas. — Genom lag 7 maj 1918 om
särskilda tingssammanträden för handläggning
av vissa mål och ärenden har ännu ett slag
av t. tillkommit. Vid sammanträden enl.
denna lag är häradsrätten domför med endast
tre nämndemän (sammanträden med t r
e-mansnämnd, tremansting). Å dessa
sammanträden, som hållas mellan de lagtima
t. efter särskilt förordnande av konungen,
upptagas vissa mindre viktiga mål ävensom
en del ärenden. — Om kungörande av tiden
för t:s början och avslutande meddelas
bestämmelser i lag 7 maj 1918. I Skarstedts
edition av Sveriges rikes lag meddelas
tingstiderna i rikets samtliga domsagor. Å. II.
I Finland avskaffades lagmanstingen genom
förordn. av 27 april 1868. Förberedelser pågå
för en allmän rättegångsreform, som även
kommer att omfatta häradstingen. T. v. ha
i flera domsagor årets två tingssessioner
delats i två sammanträden vardera, så att i
verkligheten fyra ord. t. om året erhållits.
I vissa tätt bebyggda trakter hållas urtima
t., i praktiken motsv. ordinarie, en gång i
månaden. J. O. S.
Ting, konsthist., se Kinesisk konst,
sp. 749.
Tingfall (fsv. pingfall, pingsfall). Då i
landskapslagarna stadgades, att vid ting ett visst
antal män måste vara tillstädes, sades t.
inträffa, om tinget icke kunde hållas, emedan
tillräckligt antal av allmogen icke infunnit
sig. V. Sgn.*
Tingley [tfpli], Catherine, f. de
West-cotte, amerikansk teosof (1859—1929), g. m.
en affärsman P. B. Tingley. Ägnade sig
redan i unga år åt en omfattande filantropisk
verksamhet, i
synnerhet för barn. 1893 kom
hon i förbindelse med
teosofen Judge. 1896
överlämnade denne åt
T. ledningen av det
amerikanska
teosofiska samfundet, som
kallade sig
Universella broderskapet och
gentemot den
europeiska teosofien under
mrs. Besant intog en
skarpt avvisande
hållning. T. utgav icke
några särskilt märkliga teosofiska arbeten;
hennes intresse koncentrerades helt omkring
pedagogiska och filantropiska uppgifter.
Sålunda organiserade hon en mycket känd skola
i Point Loma i Kalifornien, som är
sällskapets huvudsäte; här uppfostrade hon barnen
efter det s. k. Raja Yogasystemet, vars
indiska inställning hon dock starkt mildrade i
kristlig anda. En liknande skola är sedan 1924
i verksamhet på Visingsö. Jfr Teosofi och
Teosofiska samfundet. E. B-m.
Tinglid, se Tingmannalid.
Tingmalabalk, i medeltidslagarna bruklig
benämning på den avd., vari domstolarnas
organisation samt förfarandet i rättegången
behandlades. Denna avd. benämnes i 1734 års
lag rättegångsbalk. V. Sgn.*
Tingmannalid, Th in gm ann alid el.
Tinglid, den stående här Knut den store
upprättade till skydd för sitt välde i England.
Tingsfrid, se Rättegångsfrid.
Tingsgästningspenningar hade liksom
lagmans- och häradshövdingeräntan (se
Härads-hÖvdingeränta) sin upprinnelse i
allmogens skyldighet i äldre tid att bereda
lagman och häradshövding vid deras tjänsteresor
tillbörlig gästning. Denna skyldighet
upphörde småningom att utgöras in natura och
ersattes med t., vilka voro ställda till
vederbörande häradshövdingars och nämnders
enskilda disposition samt i allm. uppburos och
redovisades av kronofogdarna. Jämlikt k.
kung. 11 mars 1841 skulle t. upphöra att utgå
fr. o. m. 1841 och enl. dittills stadgade
grunder vederbörande av statsverket gottgöras
efter viss beräkning. A. W. D.*
Tingshus, se Tingsställe.
Tingshög, se Gamla Uppsala och I n
g-1 i n g e hög.
Tingslag, en häradsrätts domkrets. Till
grund för indelningen i t. ligger i landet s.
om Dalälven den gamla härads- och
skepps-lagsindelningen. Numera bilda oftast två eller
flera härader el. skeppslag ett t. Någon gång
är ett härad delat på två t. I Norrland och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
