Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tingslag - Tingspredikan - Tingsryd - Tingsrätt - Tingsställe (Tingsstad) - Tingstad - Tingstadius, Johan Adam - Tingstadius, Lars Christian - Tingsten, Herbert Lars Gustaf - Tingsten, Lars Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Tingspredikan—Tingsten
334
Dalarna (utom Folkare härad) äro vanl. två
eller flera socknar förenade till ett t. Antalet
t. i riket var vid 1933 års början 186. Å. H.
Tingspredikan hålles varje år vid
häradsrätt å första lagtima ting eller allmänt
tings-sammanträde, innan rättens förhandlingar
börja. T. hålles i närbelägen kyrka eller å
tingsstället och bör bevistas av domare och
nämnd. Jfr Magistratspredikan. Å. H.
Tingsryd, köping, luftkurort och
stationssamhälle i Kronobergs län, Konga härad, vid
sjön Tiken i sydligaste Småland; 168 har, 915
inv. (1933). Är ändpunkt för Växjö—T:s
järnväg och linjen Ronneby—T. av Blekinge
kustbanor, vägknut, säte för Tingsås
sockensparbank samt har två affärsbankskontor, handel
och smärre industri. Tax.-värde å fastighet
2,350,300 kr. (1932), tax. inkomst 610,890 kr.
Ingår i Tingsås församl. Blev köping 1921.
Tingsrätt, någon gång benämning på
häradsrätt, så i byggningabalken kap. 14 § 2
och kap. 25 § 9.
Tingsställe (Tingsstad), ort för
hållande av ting. Urspr. höllos tingen i det fria å
av ålder vedertagna platser (gamla
offerställen, domarringar); på 1400—1500-talet började
man hålla ting inomhus, småningom i
särskilda tingshus. Ting skall enl. rättegångsbalken
kap. 2 § 1 hållas »å rättan tingsstad».
Tingshus bygges och underhålles av de
tingshus-byggnadsskyldiga, tingslagets skattskyldiga
inv., enl. byggningabalken kap. 26 § 4 och lag
5 juni 1909. Bestämmelserna om
tingshusbyggnadsskyldigheten äro föråldrade och
ofullständiga. Många tingshus ligga numera i stad
utanför vederbörande tingslag. Urtima ting
för rannsakning med häktade hållas ofta å
rättslokal i fängelse, ej i tingshus. Å. II.
Tingstad, socken i Östergötlands län,
Lö-sings härad, s. ö. om Norrköping, på inre
Vikbolandets av bergkullar uppdelade
slättbygd; 23,13 kvkm, 573 inv. (1933). 1,070 har
åker, 645 har skogsmark. Egendomar:
Myc-kelby och Smedby. Ingår i Styrestads och T:s
pastorat, Linköpings stift, Norrköpings kontr.
Tingstädius, Johan Adam, biskop,
orientalist, bibeltolkare (1748—1827), bror till L.
Chr. T Blev 1768 fil. mag. i Greifswald, 1773
docent i österländska språk i Uppsala, 1775 e. o.
och 1777 ord. adjunkt,
1786 e. o. prof, och
led. av
bibelkommissionen samt 1789 ord.
prof, och 1803 biskop
i Strängnäs. T. var en
av de främsta
målsmännen för de nya
tankar och
bildningselement, som från
England och
kontinenten banade sig väg
till Norden och
utgjorde förutsättningen
för svenskt andeliv
under 1800-talets förra hälft. Bl. a. röjde han
väg för romantiken och en högre
uppskattning av den hebreiska litteraturens rent
poetiska värde. Livligt beundrade samtiden hans
från vissa synpunkter geniala
översättnings-konst. Hans rykte nådde över Sveriges
gränser. Så utkom en ordagrann eng. övers, av
hans tolkning av Psaltaren. I
bibelöversätt
SPA
ningsarbetet lät han dock de poetiska
hänsynen dominera på ett sätt, som väckte
mycken kritik, bl. a. från S. ödmann och J. O.
Wallin. 1793 blev han teol. dr, 1794 led. av
Sv. akad. Bland hans arbeten märkas
»Föreläsningar i hebraiska språket» (1781) och
»Supplementorum ad lexica hebraica
speci-mina» (1803) samt övers., ss. »Försök till
öfversättningar af hebreiska skaldspråket»
(1786), »Psaltaren» (1791; 3:e uppl. 1813),
»Höga visan» (1792), »Job» (1797; 2:a uppl.
1807), »Propheten Osea» (1798), »Propheten
Esaias» (1805) och »De tolf smärre skrifter
af Gamla testamentets propheter» (1813). T:s
installationsföreläsning, »Om den österländska
poesiens egenskaper», har betecknats som ett
av den gustavianska periodens märkligaste
kritiska dokument. — Jfr A. Blanck, »Den
nordiska renässansen i sjuttonhundratalets
litteratur» (1911). E. Nwn.
Tingstädius, Lars Christian, läkare
(1750—1832), bror till J. A. T. Blev 1774
pro-sektor vid Theatrum anatomicum i Stockholm,
1775 med. dr och 1779 prof, i anatomi och
kirurgi i Stockholm. T. var tillika läkare vid
Medevi brunn till 1783. Han blev 1811
hedersled. av Sundhetskollegium.
Tingsten, Herbert Lars Gustaf,
statsvetenskaplig författare (f. 1896 17/3),
brorson till L. H. T. Blev fil. lic. i Uppsala 1919,
jur. kand, i Stockholm 1920, fil. dr i Uppsala
1923, var sekr. hos riksdagens
konstitutionsutskott 1920—22, 1925—27 och 1930, attaché i
Utrikesdep. 1923—24 och blev docent i
statskunskap i Uppsala 1924. Bland T:s skrifter
märkas »Folkomröstningsinstitutet i
Nordamerikas Förenta stater» (1923), »Konstitutionella
fullmaktslagar i modern parlamentarism»
(1926), »Studier över konstitutionsutskottets
dechargeförfarande» (1928), »Studier rörande
ministerstyrelse» (s. å.), »Amerikansk
demokrati» (1929), »Regeringsmaktens expansion
under och efter världskriget» (1930), »Från
parlamentarism till diktatur; fascismens
erövring av Italien» (s. å.) och »Demokratins
seger och kris» i »Vår egen tids historia»
(1933). G. H-n.
Tingsten, Lars Herman, militär,
statsråd, skriftställare (f. 1857 13/7). T. blev
överstelöjtnant vid Generalstaben 1901, chef för
Krigshögskolan 1902, där han varit lärare 1891
—1900, samt överste
och chef för
Norrbottens reg:te 1904. Han
blev 1906
generalmajor, 1907 kommendant
i Boden, 1913 chef för
2:a arméfördeln., s. å.
generallöjtnant, 1915
inspektör för
infanteriet. Han var 1919—22
chef för Generalstaben.
1922 befordrades han
till general. Aug. 1905
inträdde han i
Lunde-bergs ministär som chef
för Lantförsvarsdep. Vid dennas avgång (7 nov.
s. å.) kvarstod han som krigsminister i Staaffs
första ministär ävensom, efter
ministärförändringen i maj 1906, i Lindmans ministär till i
dec. 1907. T. blev fil. hedersdr vid univ. i
Uppsala 1927. Han har varit led. av och ordf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
