Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tischbein, familj - Tischendorf, Constantin von - Tischler, Georg Friedrich Leopold - Tisdag - Tisdagssoppa - Tiselius, släkt - Tiselius, Gustaf August - Tisifone - Tiskasjöberg - Tisnaren - Tissafernes - Tissandier, Gaston - Tisselskog - Tisserand, François Félix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Tischendorf—Tisserand
340
a. M.; se Goethe, bild sp. 810). 1787 reste
T. med målaren Hackert till Neapel, där
han 1790 blev dir. för konstakad. 1803
kallades han till hertigens av Oldenburg hov
i Eutin, där han blev till sin död. T. hörde
till den abstrakta klassicitetens målare. I
hans produktion står porträttkonsten högst.
Han utgav bl. a. »Collection of engravings from
ancient vases» etc. (1791), »Umrisse
griechi-scher Gemälde ... auf antiken Wasen» (1797
—1800) och »Homer, nach Antiken gezeichnet»
(1801—23). T:s memoarer utkommo 1861.
Monogr. av F. Landsberger (1908) och W. II.
Sörrensen (1909). — Johann Friedrich
August T. (1750—1812), brorson till J. H.
T. d. ä., var huvudsaki. verksam som
porträt-tör. Han blev hovmålare hos fursten av
Wal-deck-Pyrmont, av vilken han målat ett
briljant porträtt. 1806—08 verkade han i
Ryssland. Bland hans förnämsta porträtt märkas
de av gravören J. G. Müller, statsmannen J.
Lublink och hans fru (Rijksmuseum,
Amsterdam), skalderna Schiller (statsmuseet i
Leipzig) och Herder samt av historikern
Friedrich Wilcken. I Leipzigs stadsmuseum finns
ett självporträtt av T. med familj (1799).
Litt.: A. Stoll, »Der Maler J. F. A. T. und
seine Familie» (1923). — Christian
Wilhelm T. (1751—1824), brorson till J. II. T.
d. ä., var arkitekt och målare. Han uppförde
flera byggnader i nyklassicistisk stil invid
slottet Fürstenstein. Monogr. av K. Nonn
(1912). G. W. L.
Ti’schendorf [dårf], Constantin von,
tysk teolog (1815—74), prof, i Leipzig.
Ägnade sitt liv åt studiet av den grekiska
bibeltexten. T. har huvudsaki. haft betydelse som
samlare av
textkritiskt material under
resor i Europa och
Orienten, på vilka han
upptäckte massor av
handskrifter. Hans
största bragd var
upptäckten i
Katarina-klostret i Sinaiöknen
av den berömda Codex
Sinaiticus (se
Bibelhandskrifter, sp.
199). T. utsände en
lång rad editioner av
N. T. med kritisk
ap
parat. Viktigast är 8:e uppl., 1869—72, som
alltjämt är oumbärlig. — Litt.: L.
Schnel-ler, »Tischendorf-Erinnerungen» (1927). A. Fr.
Tischler, Georg Friedrich Leopold,
tysk botanist (f. 1878), prof, i Braunschweig
1912, i Hohenheim 1917 och i Kiel sedan 1922.
Är främst cellforskare och har bl. a. utgivit
talrika arbeten över fortplantning och
kro-mosomförhållanden hos de högre växterna,
däribland »Zellstudien an sterilen
Bastard-pflanzen» (1908), »Über die Entwicklung der
Samenanlagen in parthenokarpen
Angiosper-men-Früchten» (1912) och »Allgemeine
Pflan-zenkaryologie» (1921—22). K. A.
Tisdag, i sv. kalendern veckans tredje dag,
svarande mot planeten Mars’ dag i den
romerska kalendern (dies Martis). Sistnämnda
namn har bevarats i de romanska språken,
medan i de germanska t:s namn är
förknippat med guden Tyr (se d. o.). K. Lmk.
Tisdagssoppa kokas av spadet av kokt salt
kött jämte helgryn, sopprötter och potatis.
Tisèlius, svensk släkt, urspr. från
Tisare-boda i Hallsbergs socken (Närke). Namnet
antogs av prosten och kyrkoherden i Hammar
(Närke) Carl T. (1642—1721). Hans son och
efterträdare kyrkoherden D a n i e 1 T. (1682—
1744) var en lärd och naturvetenskapligt
intresserad man. Han utgav en beskrivning
över Vättern (1723, 1730) och
uppbyggelse-skrifter. Om dennes brorsons sonson G. A. T.
se nedan. Den sistnämndes son Karl
Edvard T. (f. 1875 18/io) blev 1911
hovrättsråd i Svea hovrätt, 1916 revisionssekr., var
ord. led. av Lagberedningen 1913—18, där han
verksamt deltog i den skandinaviska
familje-rättskommissionens arbete, blev statssekr. i
Socialdep. 1920, justitieråd 1923 och är sedan
1930 landshövding i Östergötlands län.
Tisèlius, Gustaf August, botanist (1833
—1904); jfr släktart. Blev fil. dr 1869 och
var kollega vid Jakobs lägre allm. läroverk
i Stockholm 1868—1903 samt lärare vid
Ul-tuna lantbruksinstitut 1868—92. T. blev känd
genom studier över släktet Potamogeton och
utgav bl. a. exsickatverket »Potamogetones
suecici exsiccati» (3 fasc., 1894—97). K. A.
Tisffone, se Erinyerna.
Tiskasjöberg, se F alu gruva, sp. 86.
Tisnaren, gränssjö mellan Södermanland
och Östergötland; 37 kvkm, 44 m ö. h. Omges
av kuperad skogsbvgd och är rik på vikar
och öar. T. avrinner genom Forsaån till
Ny-köpingsån; från T. går Tisnare kanal
till Ändebols station på S. J. (Katrineholm—
Norrköping). Kanalen, som byggdes 1910—15
med statsbidrag, är 17,5 km lång, 6 m bred
och 1,5 m djup. Den förenar sjöarna
Fjällaren, T. och Tislången; endast godstrafik.
Tissafe’rnes, satrap över den persiska
provinsen på Mindre Asiens västkust sedan 413
f. Kr. Sökte i peloponnesiska kriget försvaga
både Aten och Sparta samt tillbakaträngdes
av Kyros d. y. (se d. o.). Efter dennes uppror
mot sin broder konung Artaxerxes II, i
vilket T. stått på konungens sida, återvände han
till Mindre Asien, bestraffade de grekiska
städerna och förde krig mot spartanerna. Efter
ett nederlag vid Sardes 395 blev han
hem-kallad och avrättad. M. Pn N-n.
Tissandier [tisädie’], Gaston, fransk
populärvetenskaplig skriftställare (1843—99).
Blev 1864 föreståndare för Union nationales
laboratorium och 1873 huvudred, för tidskr.
La Nature. T. var ivrig luftseglare och
företog ett 30-tal ballonguppstigningar, under
vilka han gjorde meteorologiska
observationer. Av hans populärvetenskapliga skrifter
föreligga följ, i sv. övers.: »Vetenskapliga
tidsfördrif» (1882), »Vetenskapens martyrer»
(1884) och »Arbetets hjeltar» (1885). (J. T.)
Tisselskog, socken i mell. Dalsland, Vedbo
härad, Älvsborgs län, kring sjön Råvarpen
(jfr Dalslands kanal); 103,90 kvkm, 745
inv. (1933). Naturskön skogs- och bergstrakt
med spridd bebyggelse. 543 har åker, 5,436
har skogsmark. Ingår i Steneby, T:s, Bäcke
och ödskölts pastorat, Karlstads stift, N.
Dals kontrakt.
Tisserand [tisrä’], F rango is Félix, fransk
astronom (1845—96). Var 1873—-78 chef för
observatoriet i Toulouse, därefter led. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
