Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tisserand, François Félix - Tissot, James Joseph Jacques - Tista - Tistad, Tista - Tistedalen - Tistel - Tistelborre - Tistelorden - Tistelstång, Tistel - Tistelväxter - Tistlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Tissot—Tistlar
348
Tistads slott.
Bureau des longitudes och från 1892 till sin
död chef för observatoriet i Paris. T. var en
framstående auktoritet på den celesta
mekanikens område, till vars utveckling han
bidragit med ett betydande antal arbeten,
särskilt inom störingsteorien. T:s arbete »Traité
de mécanique céleste» (4 bd, 1888—96) är
alltjämt grundläggande inom den celesta
mekaniken. T. grundade 1884 Bulletin
Astrono-mique. Led. av sv. Vet.-akad. (1892). K. Lmk.
Tissot [tiså’], James Joseph Jacques,
fransk målare (1836—1902). T. målade först
genremotiv från 1400-talet under påverkan av
belgiern H. Leys. I Paris och i London, dit
han flyttade 1875, blev han den moderna
damens och salongselegansens framställare. I
pastell skildrade T. bl. a. i en serie av 15 stora
blad »Kvinnan i Paris» (1885). I dylika
motiv liksom i kafé-, teater- och balscener var
han modern realist. Sist behandlade T.
orientaliska motiv, bl. a »Jesu liv», framställt i
350 akvareller (museet i Brooklyn). T. var
även etsare. G-g N.*
Tista, Femsjöens avloppsälv genom
Tiste-dalen till Idefjorden vid Halden, s. ö. Norge.
Bildar flera utbyggda vattenfall, bl. a.
Ströms-foss och Tistedalsfoss, utbyggda för tills.
23,000 hkr. Pappers- och textilindustri. Ax. S.
Tistad, Tista, gods i Bärbo socken,
Södermanland, 11 km n. v. om Nyköping; 2,500
har, därav 1,000 har åker; tax.-värde 1,310,000
kr. (1931). Slottet är uppfört i italiensk stil
1766—71 av frih. F. B. Rosenhane, godsets
egentlige skapare. Det kom genom gifte 1800
till F. Ulfsparre, som 1808 och 1812 överlät
det till excellensen greve G. Wachtmeister,
vars ättlingar alltjämt äga det.
Tistedalen, dal i Norge, genomströmmad av
ån Tista (se d. o.). 1718 utrymde norrmännen
den vid T:s postering uppförda skansen, som
6 nov. besattes av svenska trupper. Aug. 1814
stod i T. en för svenskarna gynnsam strid.
Tistel, bot., se Tistlar.
Tistelborre, Onopo’rdon aca’nthium, en ända
till 2 m hög, grå- el. vitluden tistelväxt med
ensamma, nästan klotrunda korgar av violetta
blommor. Växer täml. sällsynt på torra
platser vid gårdar i s. och mell. Sverige. Roten
och bladen voro förr officinella. G. M-e.
Tistelorden (eng. Order of the thistle) el.
S:t Andreasorden instiftades 29 maj
1687 av Jakob II av England och Skottland.
T. föll i glömska efter revolutionen 1688 men
återupplivades 1703 av drottning Anna, som
utfärdade nya statuter. Orden har blott en
grad, och riddarnas antal är begränsat till
16 (skotska dignitärer), utom suveränen och
kungl. prinsar. — T:s insignier äro: 1)
kraschan (Andreaskors av silver med en
tistelblomma — Skottlands nationella symbol —
i guldfält); 2) grönt axelband och
vidhängande ovalt ordenstecken; 3) k e
d-j a, som i st. f. 2) jämte särskild
ordens-dräkt bäres vid synnerligen högtidliga
tillfällen. E. E. A-n; P. Lpt.
Tistelstång, Tistel, den vid parvagnars
framvagn fästa styrstång, vid vilken
hästarna äro spända med stångkoppel.
Tistelväxter, Cyna’reae (Cynaroce’phalae),
väl begränsad grupp inom fam.
korgblommiga, kännetecknad av rörformiga blommor,
vanl. samtliga tvåkönade, och talrika,
tegel-lagda holkfjäll, oftast med stickande spets.
Hit höra bl. a. kronärtskocka och Carthamus
(se dessa ord) samt de flesta tistlar. G. M-e.
Tistlar, gemensamt namn på flera släkten,
de flesta tistelväxter (se d. o.). De ha vanl.
vassa bladtornar och ofta därjämte tornar el.
taggar på stjälken. Det artrika släktet
Cirsium igenkännes på sina med fjäderpensel
försedda, glatta frukter. Hit höra åtta svenska
arter. C. lanceolatum, vägtistel, har få
och stora korgar och kraftiga tornar på blad
Bild 1. Vägtistel, Girsium lanceolatum. — Bild 2. Kärrtistel, Cirsium palustre. — Bild 3. Kåltistel, Cirsium
oleraceum. — Bild 4. Stjärntistel, Carlina vulgaris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
