Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjerkesser, Cirkasser - Tjerkessernas autonoma område - Tjerkessien (Cirkassien) - Tjernaja - Tjernichovski, Saul - Tjernigov - Tjernjak, Jankel - Tjernov, Viktor Michailovitj - Tjernozem, Svarta jorden - Tjernysjev, Aleksandr Ivanovitj - Tjernysjev, Feodosij Nikolajevitj - Tjernysjevskij, Nikolaj Gavrilovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Tjerkessernas autonoma
område—Tjernysjevskij
3SO
georgiska konungarna och kristnades men
kommo på 1570-talet under tatarerna och
blevo muhammedaner. Först på 1850-talet
kunde ryssarna fullständigt besegra dem.
Det tjerkessiska språket, som
hör till de nordkaukasiska språkens v. avd.,
är fristående utan klar släktskap med andra
kaukasiska språk (se d. o., med där anf. litt.).
Av dess två dialekter, tjerkessiska och
abcha-siska, anses den senare representativare.
Tjerkessernas autonoma område, ry.
Avto-nomnaja tjerkesskaja oblast, inom
Nordkaukasiska området, Sovjetryssland, kring
Kubans övre lopp; 1,403 kvkm, 40,500 inv. (1931);
huvudort är Batalpasjinsk utanför T.
Tjerke’ssien (C i r k a’s s i e n), gammal
benämning på den av tjerkesserna bebodda
delen av n. v. Kaukasus.
Tjernaja [tjå’-], se K r i m k r i g e t, sp. 68.
Tjernichovski [-^å’fski], S a u 1, hebreisk
diktare (f. 1878). Född på Krim, har T.
verkat som läkare i Ryssland och Palestina och
är nu bosatt i Berlin. T. är »hellenisten» och
livsglädjens representant i den nyhebreiska
litteraturen. Kärleken och naturen äro de
väsentliga elementen i hans diktning, som
präglas av hans panteistiska världsåskådning.
T. har skapat en botanisk och en anatomisk
terminologi på hebreiska. Jfr M. Ehrenpreis och
R. Josephson, »Nyhebreisk lyrik» (1920). L. F.
Tjernigov [-ni’gof], ukr. Tjernyhiv, stad
i n. Ukraina, på högra stranden av den
segelbara Desna (biflod till Dnjepr); 35,005 inv.
(1931; 1/3 judar). Kvarnar, sågverk, handel
med spannmål och trävaror. T. nämnes redan
907 och var sedan 1000-talet en viktig
handelsstad och huvudort i ett självständigt
fur-stendöme; tillhörde senare Litauen och Polen
samt kom med Ukraina till Ryssland; guv. T.
(32.831 kvkm) upplöstes 1924.
Tjernja’k, J a n k e 1, rysk
socialistrevolutionär (d. 1907), av judisk börd. T. blev i dec. 1906
på ryska regeringens begäran av
Stockholmspolisen häktad såsom misstänkt för delaktighet
i (åtm. förberedelserna till) ett rån i
Petersburg mot en posttransport i förening med
mord, för vilket likväl T. av allt att döma
stod främmande. Bestormad av
framställningar såväl från utlandet som från Sverige
(bl. a. interpellation i riksdagen av Hj.
Bran-ting) att vägra den av ryska regeringen
begärda utlämningen, uppställde svenska
regeringen som villkor för sådan, att T., om han
ej kunde sakfällas för det brott, för vilket
han anklagades, oantastad åter skulle få
lämna Ryssland. Då ryska regeringen ej ville
acceptera detta villkor, avslogs
utlämnings-begäran, och T. frigavs med förständigande
att omedelbart lämna Sverige. På sjöresa till
Antwerpen avled han jämte tre andra
passagerare. Allmänt troddes, att han fallit offer
för ett från rysk sida iscensatt mordanslag.
Enl. en av svenska regeringen anordnad
omfattande rättskemisk utredning hade
emellertid dödsfallen vållats av utveckling av
giftiga gaser från kiseljärn i ångarens last. Från
ryskt revolutionärt håll, där denna utredning
icke vann tilltro, publicerades i franska
tidningar några brev, som skulle visa, att T.
förgiftats av en rysk polisagent och att
Sto-lypin och ett par andra ryska ministrar
brevväxlat ang. belöning åt attentatsmannen.
Bre
ven äro av allt att döma förfalskningar ’det
första är t. o. m. daterat före T:s död). I
själva verket bekände redan 1908 en lägre
rysk kanslitjänsteman, att han tillverkat
ministerbreven för användning vid en av
riksdumans yttersta vänster planerad
interpellation. V. S-g. (A. Kgn.)
Tjernov [-å’f], Viktor Michailovitj,
rysk politiker (f. 1876). Blev den egentlige
grundläggaren av den begynnande ryska
revolutionens största politiska parti,
socialistrevolutionärerna (se d. o.). Emigrant i
Västerlandet före 1905 års revolution, återvände
T. under denna till Ryssland men lämnade
åter landet efter första dumans upplösning.
Han återkom kort efter marsrevolutionen
1917, blev medlem av Petrograds sovjet maj
s. å. och jordbruksminister men nedlade sin
post kort före bolsjevikrevolutionen, då
regeringen vägrade acceptera hans förslag om
omedelbar jordreform. Invald i den
konstituerande nationalförsamlingen, fungerade han
på dess enda sammanträde, 18 jan. 1918, som
dess president och fick där sitt jordprogram
antaget. Han deltog sedan i den vita
aktionen mot bolsjevikerna, vilkas seger drev
honom i landsflykt till Västerlandet. A. Kgn.
Tjernozeni [tjärnaziå’m], Svarta
jorde n, se R y s s 1 a n d, sp. 1314—15.
Tjerny’sjev [-of], Aleksandr Ivanovitj,
rysk general (1786—1857), greve 1826, furste
1841. T. kom dec. 1810 till Stockholm och
var den förste förmedlaren av närmandet
mellan kejsar Alexander I och kronprins Karl
Johan. Under fälttågen 1812—14 intog han bl. a.
Kassel 1813 och Soissons 1814, var senare
verksam vid undertryckandet av
dekabristuppro-ret 1825, krigsminister 1828—52 och
president i riksrådet 1848—52. (A. A-t.)
Tjerny’sjev [-of], Feodosij N i k o 1
a-jevitj, rysk geolog (1856—1914), chef för
ryska geologiska kommittén. T. utförde
viktiga undersökningar i Ural, Timanområdet
och på Spetsbergen samt ledde expeditioner
till Novaja Zemlja och Turkestan. Han var
chef för den ryska avd. av den svensk-ryska
gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen
1899—1902. T. behandlade främst den fossila
faunan i Rysslands karbon och devon. (N. Zn.)
Tjernysje’vskij, Nikolaj Gavrilovitj,
rysk författare (1828—89). Skrev en av
Feuerbach påverkad avh. om konstens
förhållande till verkligheten (1855) och
skarpsinniga litteraturhistoriska och
sociologiska studier i tidskr.
Sovremennik. 1862
fängslades T., dömdes
1864 trots felande
bevisning om
revolutionär verksamhet till
deportation till
Sibirien och fick först
1883 flytta till
Astra-chan. I fängelset skrev
T. den konstlösa,
utopiska samhälls- och
äktenskapsromanen
»Tjto delat» (sv.övers., »Hvad skall man göra?»,
1885). T:s skrifter fingo en mycket stor
betydelse för den revolutionära rörelsen, fast de
länge förbjödos av censuren, och T. räknas på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
