Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjocktarmen - 1. Tjodolf från Hvin(e) - 2. Tjodolf Arnorsson - Tjog - Tjolöholm - Tjorve-radien - Tju, Tschu - Tjuder, Tschuder - Tjugondagen, Tjugondag Knut - Tjuktjer, Tschuktscher - Tjur (zoologi) - Tjur (skogshållning) - Tjurbo - Tjureda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383 Tjocktarmen—Tjureda 384
Tjolöholms slott.
Tjocktarmen, anat., se Tarmkanalen.
Tjodolf (isl. Pjödolfr). 1. T. från Hvin(e),
norsk skald på Harald Ilårfagers tid (omkr.
900). Hans viktigaste dikt är »Ynglingatal» (se
d. o.). F. ö. finnas blott bevarade fragment
av ett bildbeskrivande skölddrapa,
»Haust-Ipng». — 2. T. A r n o r s s o n, en av
1000-talets isländska skalder (d. 1066), hirdskald
hos Harald Hårdråde, som besjunges i hans
mest kända dikt, drapan »Sexstefja». — Se
E. Noreen, »Den norsk-isländska poesien»
(1926). E-kN-n.
Tjog, antal av tjugu; om tjogräkning
(vige-simalsystem) se Räkneord.
Tjolöholm, ett av Hallands förnämsta
herresäten, i Fjärås socken, vid
Kungsbackafjor-den; 845 har, därav 188 har åker; tax.-värde
447,600 kr. (1931). Slottet är uppfört 1898—
1904 av granit i engelsk Tudorstil efter
ritningar av L. Wahlman och omges av stora
terrassanläggningar. — Tillhörde 1231, då
kallat T h i u 1 f ö, konung Valdemar Sejr, kom
1659 i svensk ägo; har tillhört medlemmar
av släkterna Lewenhaupt, Wrede, Sparre,
Hum-melhjelm och Swalin (från 1774; fideikommiss),
R. Dann (från 1841), ryttmästare V.
Santes-son, som 1867 uppförde en slottslik
manbyggnad i italiensk renässansimitation, samt J. F.
Dickson (från 1892), som rev denna, uppförde
den nuv. och upprättade ett stuteri (nedlagt
1905). Nuv. ägare: grevinnan Blanche Bonde,
f. Dickson.
Tjorve-radien, se Mytologi (lapsk), sp. 580.
Tju, T s c h u, flod i ry. Centralasien; omkr.
1,000 km lång, upprinner på s. Ala-tau i
Kir-gisistan, genomflyter Hungerstäppen och
mynnar i träsksjön Saumal-kul.
Tjuder, Tschuder, vanligt ryskt namn
för allehanda finska folkstammar. I äldre
källor avsågos därmed särskilt esterna
ävensom karelerna i Dvinatrakten; nu menar man
med t. vanl. voter el. vepser. Urspr. tycks t.
ha avsett den finska stam, från vilken
lapparna upptogo sitt nuv. språk (se Lapska
språket och litteraturen). K.B.W.
Tjugondagen, Tjugondag Knut, se
Jul, sp. 1254.
Tju’ktjer, T s c h u’k t s c h e r, ett till de
paleoasiatiska folken (se Asien,
sp. 273) hörande folk, till ett antal av 12,500
pers. (1926) beboende Asiens nordostligaste
hörn, den s. k. Tjuktjerhalvön vid
Berings-sund. De delas efter sitt levnadssätt i de
nomadiserande reutjuktjerna och de pä
en ursprungligare nivå kvarstående, vid
havsstranden fiskande och jagande k u s
t-tjuktjerna; de senare begagna hunden
som dragdjur. T. äro ett kraftfullt, ganska
vilt folk, och ryssarnas välde över dem och
deras land har alltid varit täml. nominellt. T.
äro storvuxna och kraftiga med mer el.
mindre »mongoliskt» utseende och stå i familjens
inrättning o. a. seder och bruk på ett mycket
primitivt stadium. Religionen är animism
och schamanism. K. B. W.
Tjuktjer. Teckningar frän Vegaexpeditionen.
Tjur, zool., nötkreaturshane, se O x s 1 ä
k-tet, sp. 487—488.
Tjur, skogsh. Hos stammar av barrträd,
som äro utsatta för stark ensidig
tryckpåverkan genom ensidig vindexposition el.
genom att trädet intager ett lutande läge, sker
på läsidan en extra förstärkning av den av
trycket påverkade stamdelen genom att
årsringen där förtjockas och uppbygges av tjock
-väggiga celler, påminnande om höstvedens i
den normala årsringen. Dylik till färgen
mörkare ved kallas t. Vid platsen för
tjurbildningen blir stamgenomskärningen vanl.
ellip-tisk i st. f. normalt cirkelrund. Vid
övergången mellan tjur och normal ved uppstå
spänningar, som vid virkets torkning alstra
de kvalitetsänkande s. k. tjursprickorna. S-r.
Tjurbo, härad, se Yttertjurbo och
övertjurbo.
Tjureda, socken i Kronobergs län,
Norrvi-dinge härad, i den kuperade skogsbygden på
n. stranden av Helgasjön; 58,92 kvkm, 815
inv. (1933). 632 har åker, 1,454 har skogs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
