Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuvbaggar - Tjuvgömmeri - Tjuvholmssundet - Tjuvnad - Tjuvsena, Änk- el. Änklingssena - Tjåmotisjaure - Tjädern - Tjädersläktet - Tjäggelvas - Tjäktjavagge - Tjäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Tjuvgömmeri—Tjäle
388
Tjädertupp.
stående av ett fåtal små arter med långa
ben, liten halssköld och ofta kullriga
täckvingar. Antennerna äro trådlika, vanl. långa,
stundom sågade. Halsskölden är framtill ofta
hättelikt utdragen, baktill vanl. hopsnörd. —
Larverna leva i vegetabilier, ej sällan ved,
eller i animaliska ämnen. Hit höra bl. a.
vanliga tjuvbaggen, Ptinus fur, som är brun
och särskilt utmärkes av halssköldens två
gulhåriga, korta längsband, samt gul
håri g a tjuvbaggen, Niptus hololeucus, som
är glänsande gulhårig och har nästan klotrund
bakkropp. Båda arterna äro svåra skadedjur
inomhus, den förra särskilt i herbarier,
natu-raliesamlingar o. s. v., den senare huvudsaki.
på päls- och lädervaror samt textilier. O. A-g.
Tjuvgömmeri, jur., sådan efterföljande
delaktighet i t j u v n a d el. r å n (se dessa ord),
som består däri, att man med vetskap om
den olovliga åtkomsten mottager, döljer,
köper el. föryttrar något av det tillgripna el.
besörjer omarbetning el. förändring därav. T.
behandkis, enl. strafflagen kap. 20 § 12 och
kap. 21 § 9, strängare än vanlig efterföljande
delaktighet (se d. o. och F a u t i o n) på
det sätt, att t., alltefter värdet av det gods,
som varit föremål för den brottsliga
befattningen, bestraffas enl. reglerna för stöld el.
snatteri (se dessa ord). R. B-l.
Tjuvholmssundet, huvudinloppet till Luleå
(se d. o., sp. 299, och kartan, sp. 298).
Tjäderhöna.
Tjuvnad, jur., visst slag av »olovligt
tillgrepp». För att en gärning skall anses som t.
förutsättes, att objektet skall vara en annan
person tillhörig sak av penningvärde, som
åtm. efter tillgreppet är att anse som en lös
sak. Gärningen skall äga karaktären av ett
olovligt tillägnande, d. v. s. ett förfarande,
ägnat att för alltid beröva ägaren nyttan av
saken samt att åtm. övergående bereda
gärningsmannen el. tredje man nytta av
densamma. Dessutom skall gärningen innebära
förmögenhetsförlust för ägaren. Självtäkt
samt tillägnanden mot fullgod ekvivalent höra
icke hit. Härutöver skall gärningen ha
karaktären av olovligt besittningstagande av
saken i fråga. Uppsåt skall föreligga i
förhållande till samtliga dessa egenskaper hos
gärningen (strafflagen kap. 20). Med hänsyn
till bestraffningen indelas t. i stöld och
snatter i (se dessa ord). Jfr H u s t j u
v-n a d, Rån och Åverkan. N. S-g.*
Tjuvsena, Änk- el. Änklingssena, den
över armbågsleden löpande nerven, nervus
ul-naris. En stöt på armbågen kan framkalla
domning (se d. o.) i handens lillfingersida, där
nervens ändförgreningar utbreda sig. T. P.
Tjå’motisjaure, en av sjöarna i Lilla Lule
älvs sjökedja, mellan Saggat och Skalka; 14
kvkm, 297 m ö. h., 29 m djup. Vid Tjåmotis
by i ö. infaller Blackälven.
Tjädern, Te’trao urogaTlus, tillhör
tjädersläktet (se d. o.) och är den största svenska
hönsfågeln. Hanen (tuppen) är askgrå,
blå-skimrande, med svart vattring, även på
de bruna skuldrorna; strupens fjädrar äro
förlängda (»skägg»), krävtrakten har grön
metallglans, stjärten är svart med
vitfläckiga band och buken svart med vita
fläckar. Den nakna fläcken över ögat är
lackröd. Längden är 85—98 cm och vikten
3,5—6 kg. Honan (hönan) är endast omkr.
hälften så stor, till färgen brun med
tvärfläckar i rostgult, vitt, grått och svart och har
en rödbrun fläck på bröstet. Sterila hönor
likna till färgen mer el. mindre tuppen.
Tjädern förekommer i Sverige på lämpliga
platser i hela barrskogsområdet. Födan utgöres
vintertiden av tallbarr, annars av frön, bär,
knoppar o. dyl. I mars—april samlas
tjädrarna till spel. Med hängande vingar och
sol-fjäderslikt utslagen stjärt åstadkommer
tuppen en serie läten, börjande med svaga
knäppningar, varefter följer ett ljud, liknande det,
som uppstår, då korken dragés ur en butelj
(»klunken»). Sist kommer ett väsande ljud,
»sisningen». Samlas flera tuppar, utkämpas
heta strider. Äggen läggas i en bale på
marken. Om bastard mellan orrtupp och
tjäderhöna, rackelhane, seOrrsläktet. T.P.
Tjädersläktet, Te’trao, tillhör orrfåglarna
bland ordn. hönsfåglar och utmärkes av täml.
lång, rundad stjärt, helt fjäder klädda tarser,
nakna, på sidorna fransade tår och en kal
fläck över ögat. Se även Tjädern. T. P.
Tjä’ggelvas, dets. som Tjeggelvas (se d. o.).
Tjä’ktjavagge, av Tjäktjajokk genomfluten
dalgång i n. Lappland, närmast v. om
Kebne-kaisemassivet. Genom T. går turistleden
söderut från Abisko.
Tjäle, det tillstånd hos marken, som
uppkommer, då i densamma befintligt vatten
fryser. Tjälningens djup och hastighet bero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
