Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjäle - Tjällmo - Tjälskjutning, Tjällyftning - Tjälskott - Tjälvar - Tjänare, Tjänarinna - Tjängvidestenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Tjällmo—Tjängvidestenen
390
av temp. och jordartens värmeledande
förmåga. En tät och vattenmättad jordart
tjälas hastigare och djupare än en lucker
och torr. — Jordarterna frysa på olika sätt,
beroende på finhetsgraden. Sandjordar t. o. m.
grovmo (med partikeldiam. 0,2—0,06 mm) frysa
fullkomligt homogent. De finkornigare
jordarterna bli däremot genomvävda av ett
system av rena isskikt (israndning), vilka i stort
sett förlöpa parallellt med markytan (se bild).
Ju finkornigare jordarten är, dess grövre och
glesare blir i allm. israndningen. Styv lera,
som efter sönderfrysning blivit kornig,
förhåller sig vid ny tjälning såsom grövre
jordarter. Om p i p k r a k e se d. o. Se även T j ä
1-skjutning. G. Rbg.
T:s betydelse för lantbruket. Särskilt då t.
omväxlar med upptining, luckras jorden
fullständigare, än bearbetning kan åstadkomma.
Då luckringen blir starkare i den fritt
liggande jordtiltan än i oplöjd jord, är höstplöjning
ett medel att öka t:s verkan. I bevuxen jord
medför t., att växtdelarna skyddas för skada
av parasiter, som kunna förstöra växten
redan vid en värmegrad föga över fryspunkten;
särskilt rågbrodden är ömtålig. Djup t. är
därför gynnsam, snöfall på otjälad mark
farligt för rågens övervintring. H. J. Dft.
Tjällmo, socken i Östergötlands län,
Fin-spånga läns härad, kring Finspångsån; 202,88
kvkm, 2,731 inv. (1933). Omfattar en av
för-kastningsbranter begränsad slättbygd
(Tjäll-moslätten) mitt uppe i n. Östergötlands
skogs-och bergsbygd; i n. vidtar Tylöskogen. 5,107
har åker, 10,581 har skogsmark. Egendomar:
Skönnarbo (f. d. järnbruk), Johannisberg,
Hät-torp, Lämneå, Lund och Stora Yxhult.
Pastorat i Linköpings stift, Bergslags kontrakt.
Tjälskjutning, Tjällyftning, höjning
av markytan under pågående tjälning. T.
förorsakas av den volymökning, som sker genom
bildningen av isskikt i vissa jordarter (se
Tjäle). Under frysningen tillföres vatten
underifrån genom kapillär uppsugning.
Obruten kapillär förbindelse mellan den frysande
jordarten och en fri grundvattenyta är
sålunda en viktig förutsättning för t:s
uppkomst. De mest tjälskjutande jordarterna
äro finmo (med partikeldiam. 0,06—0,02 mm)
och mjäla (0,02—0,002 mm). Bland lerorna
(< O,oo2 mm) är det lättlera (en ej plastisk
lera) samt mellanlera (en plastisk lera med
för blotta ögat skönjbar, täml. hög halt av
mo och mjäla), som äro tjälskjutande. T.
förekommer även i morän, som innehåller större
mängder finmo och mjäla. — De rubbningar
av markytans läge, som t. förorsakar, äro
till stort men för järnvägarna. Tjällossningen
gör särskilt stor skada på landsvägarna. Då
den i vägkroppen vid tjälningen bildade isen
smälter, uppstår ett vattenöverskott, som
nedsätter bärigheten, så att vägbanan genom
trafiken deformeras och sönderbrytes. Ofta
pressas därvid den lösa vägkroppens material
upp till ytan, s. k. t j ä 1 s k o 11. G. Rbg.
Tjälskott, se Tjälskjutning.
Tjälvar, annan form för Tjelvar (se d. o.).
Tjänare, Tjänarinna, person, som
anställts varaktigt för husligt arbete. T.
kallades i äldre rättsspråk 1 e g o h j o n (se d. o.)
el. tjänstehjon; deras anställning
(»tjän-stehjonsavtalet») reglerades av en s. k. lego-
Tjäle. Vertikal skärning i lera med israndning (det
mörka i bilden).
stadga (se d. o.), enl. vilken städjepenning
skulle ges vid avtalets ingående, orlovssedel
lämnas vid uppsägning av detsamma,
flyttning i el. ur tjänst ske på bestämda dagar
samt hämtning av utebliven el. avviken t.
kunde ske genom polismyndighet. I st. f.
tjänarinna brukas numera allt oftare ordet
hembiträde. C. G. Bj.
Tjängvidestenen, en vid Tjängvide, Alskogs
socken, Gotland, funnen bildsten (jfr d. o.), nu
Tjängvidestenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
