Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjängvidestenen - Tjänsteavtal - Tjänstebetänkandet - Tjänstebrevsrätt - Tjänsteförsändelse - Tjänstegrad - Tjänstehjon - Tjänsteklass - Tjänstelega
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Tjänsteavtal—Tjänstelega
392
i Statens historiska museum. Bland
figurerna i övre fältet märkas en ryttare på
åtta-fotad häst, möjl. Oden på Sleipner, och
framför honom en kvinna, som räcker honom en
välkomstbägare; möjl. är ryttaren den döde,
som välkomnas i dödsriket av Hel. Nedre
fältet upptas av ett skepp med väldigt segel, högt
uppstigaude stävar och några män ombord.
Runinskriften är skadad och svårtydd. T. är
sannolikt av hedniskt ursprung. E. W-én.
Tjänsteavtal, jur., avtal om utförande av
tjänster el. arbete mot lön, alltså dets. som
arbetsavtal (se d. o.), med inbegrepp av
uppgörelse om arbete, som är avsett att
utföras självständigt (anlitande av läkare el.
lektionsgivare), ävensom av arbetsbetinget.
Om t:s huvudform, tjänstelega, se d. o.
En särskild art av t. är fartygsbefälhavares
och besättningsmäns anställning, s. k.
hyresavtal, numera reglerat av sjömanslagen 1922
och sjöarbetstidslagen 1926. C. G. Bj.
Tjänstebetänkandet, förordn. om
befordringsgrunderna i statstjänst 1756 enl. beslut av
riksdagen på förslag av sekreta deputationen,
uppsatt av C. J. Rappe. Genom T. »tolkades»
R. F:s av 1720 befordringsbestämmelser. Av
R. F:s tre bedömningsgrunder, skicklighet,
erfarenhet och förtjänst, skulle den första vara
avgörande vid första anställning men i övrigt
sista fullmaktens datum läggas till grund för
förslag och befordran. Den, som tre gånger
stått på förslag men förbigåtts, skulle erhålla
titel och fullmakt lika med den utnämnde
och vid följ, ledighet endast anmälas till
lönens och ämbetets erhållande. T. hävdade
sålunda en stelt byråkratisk tjänsteårsberäkning,
»ancienniteten». Avsikten att värna om
lågadelns och de ofrälses rätt vanns dock blott
ofullständigt, medan åter förtjänstens
åsidosättande väckte naturligt missnöje. T.
avskaffades i huvudsak genom förordn. om
»lagarnas behöriga verkställighet» 1766, som
dock bibehöll och till riksrådsämbeten
utsträckte självskrivenheten för den, som tre
gånger stått på förslag. — Litt.: P. J. Edler,
»Om börd och befordran under frihetstiden»
(1915; akad. avh.). T. S-g.
Tjänstebrevsrätt beviljas av K. m:t för
myndighet, tjänsteman el. annan och innebär,
att postavgifterna för försändelserna gäldas
av allmänna medel. T. har tilldelats även
vissa icke statliga organisationer, ss.
hushållningssällskapen, Röda korset, landstorms- och
skytterörelserna. T. tillkom vid
fribrevsrät-tens (se d. o.) indragning 1873. Intill 1 juli
1920 redovisades postavgifterna för
tjänste-försändelser med tjänstefrimärken (jfr
Frimärke, sp. 1200, bild 5) och
tjänstebrevkort. Enl. nu gällande bestämmelser
av 1920 med ändringar 1930 och 1933 betalas
postverkets ersättning för t. för de
affärsdri-vande verken av deras medel och i fråga om
övriga tjänstebrevsberättigade av
Statskontoret. Avgifterna betalas i »klumpsummor»,
beräknade på grund av statistiska utredningar
med viss procent av postverkets
frankotec-kensuppbörd. Endast tjänsteförsändelser till
utlandet taxeras exakt. Postverkets
ersättning för tjänsteförsändelser uppgick 1932 till
4,775,000 kr. Generalpoststyrelsen beslutar
om den omfattning, i vilken beviljad t. må
nyttjas. Bötesstraff för missbruk. E. G-e.
Tjänsteförsändelse, postv., se
Tjänstebrevsrätt.
Tjänstegrad. Inom försvarsväsendet tillhör
envar av dess militära personal viss t. T. är
den viktigaste faktorn för bestämmande av
tjänsteställningen (se d. o.) med
därav härflytande rättigheter och skyldigheter.
Se vidare Gradbeteckning och
nedanstående tabell. M. B-dt.
Tjänstehjon, se Tjänare.
Tjänsteklass. De c i v i 1 m i 1 i t ä r a (se
d. o.) vid krigsmakten indelas i t., som
motsvara de militära tjänstegraderna,
Civilmili-tär person av viss t. är vederlike till
motsv. militära tjänstegrads innehavare.
Tjänstelega, jur., huvudformen av
tjänste
Armén Flottan Kustartilleriet Flygvapnet
Officerare
Fältmarskalk — — —
General Amiral General General, amiral
Generallöjtnant Viceamiral Generallöjtnant Generallöjtnant, viceamiral
Generalmajor Konteramiral Generalmajor Generalmajor, konteramiral
Överste Kommendör Överste Överste, kommendör
Överstelöjtnant Kommendörkapten av l:a graden Överstelöjtnant Överstelöjtnant, kommendörkapten av l:a graden
Major Kommendörkapten av 2:a graden Major Major, kommendörkapten av 2: a graden
Kapten, ryttmästare Kapten Kapten Kapten
Löjtnant Löjtnant Löjtnant Löjtnant
Underlöjtnant Underlöjtnant Underlöjtnant Underlöjtnant
Fänrik Fänrik Fänrik Fänrik
Underofficerare
Fanjunkare, styckjun- Flaggunderoffieer Flaggunderoffi- Fanjunkare, förrådsförvaltare
kare, förvaltare Sergeant Underofficer av 2:a eer Underofficer av Sergeant
graden 2:a graden
Manskap
Furir av l:a kl. Flaggkorpral Flaggkorpral Furir av l:a kl.
1 Furir av 2:a kl. Korpral, högbåtsman Korpral Furir av 2:a kl.
Korpral, konstapel — — Korpral
i Vicekorpral — — Vicekorpral
Menig Menig Menig Menig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
