Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjänstelega - Tjänstemannaorganisationernas arbetslöshetskommitté (T. A. K.) - Tjänstemän - Tjänsteplikt el. Allmän tjänsteplikt - Tjänsterang - Tjänsteställning - Tjänsteår, Tjänstetid, Tjänsteålder, Anciennitet - Tjänstgöringspengar - Tjänstledighet - Tjära - Tjärblomster - Tjärbränning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Tjänstemannaorganisationernas arbetslöshetskommitté—Tjärbränning
394
avtalet (se d. o.). Från dettas
andra huvudform,
arbetsbe-tinget (se d. o.), skiljes t.
genom frånvaron av utfästelse
om visst arbetsresultat. Den
betingade lönen intjänas alltså
vid t. principiellt oavsett om
arbetsgivaren vunnit det
avsedda resultatet el. ej. T.
förekommer i nutidens
ekonomiska liv i oändligt skiftande
gestaltning, dels som
anställande av arbetare i
underordnad ställning (se
Arbetsavtal), varaktigt el. tillfälligt,
dels ock som anlitande av
självständigt verkande
personer (ofta särskilt sakkunniga
el. i visst arbete förfarna).
Ang. anställdas skydd genom
rättsordningen se bl. a.
Förmånsrätt och Olycksfall
i arbete. C. G. Bj.
Tjänstemannaorganisationer-
nas arbetslöshetskommitté, förk. T. A. K.,
bildad 1926 i Stockholm, består av delegerade
från tjänstemannaorganisationer, förmedlar
anställningar och utövar
understödsverksam-het för arbetslösa tjänstemän och liknande.
1932 utdelades omkr. 100,000 kr. i
understöd. Ldht.
Tjänstemän, eg. befattningshavare i
statstjänst. T. med självständigare verksamhet
kallas i allm. t. av högre grad, annars t. av
lägre grad (jfr Bet j än te). T. åtnjuta
särskilt straffrättsligt skydd i och för tjänstens
utövande och äro enl. strafflagens kap. 25
underkastade straffrättsligt ansvar för brott och
förseelser i tjänsten. T. finnas även anställda
i kommunal och enskild tjänst. Jfr
Lönereglering och Ämbetsman. Ldht.
Tjänsteplikt el. Allmän tjänsteplikt,
se Civil värnplikt.
Tjänsterang, se Tjänsteställning.
Tjänsteställning kallas inom svenska
krigsmakten den ordning, enl. vilken dess medl.
ha rätt att taga befäl och åtnjuta vissa
andra företrädesrättigheter. T. bestämmes av
tjänstegraden el. tjänsteklassen
(se dessa ord) och, när dessa äro lika, av
tjänsteåldern enl. senaste
utnämningsda-tum. Från denna regel finnas dock vissa
undantag. Sålunda beräknas inom armén
tjänsteåldern inom envar av
kompaniofficers-graderna mellan personer av olika reg:ten
(samt vid förflyttning genom befordran el.
transport reg:tena emellan) i enlighet med
turbestämningen vid erhållandet av lägsta
officersgraden. De, som inneha tjänstegraden
fanjunkare el. flaggunderofficer
(styckjun-kare, förvaltare), ha t. i likhet med
underlöjtnant (i vissa fall med löjtnant i armén
el. marinen). T. kallades förr
tjänsterang. M. B-dt.
Tjänsteår, Tjänstetid,
Tjänsteål-der, Ancien ni tét (se d. o.), de år, under
vilka en tjänsteman varit anställd i statens
el. annan därmed jämförlig tjänst. De tagas
i beaktande vid tjänstetillsättning, då de
sökande i övrigt äga lika meriter, för
bestämmande av avlöningen (se d. o.) vid en
tjänstemans uppflyttning i högre löneklass samt vid
Tjärdal. Västerbotten.
bestämmande av en tjänstemans rätt till
pension (se d. o.). Fordom räknades på en del
befattningar t. dubbelt; fortfarande uppväger
fil. doktorsgrad tre prästerliga t. Jfr T j ä
n-stebetänkandet. Ldht.
Tjänstgöringspengar utgjorde fordom, utom
den egentliga, fasta lönen, en del av
tjänstemännens avlöning och avstodos vid
tjänstledighet, men ej vid semester (se d. o.), helt el.
delvis åt vikarien. I nyare
avlöningsreglemen-ten äro de avskaffade, och tjänstemännen få
vid tjänstledighet av sin avlöning avstå vissa
i reglementena fastställda
tjänstledighetsav-drag, vikariatsersättning, ev. hela avlöningen,
till vikarien. Ldht.
Tjänstledighet beviljas på ansökan en
tjänsteman för längre el. kortare tid mot
avstående till vikarien av viss del av avlöningen
(se Tjänstgöringspengar). Jfr
Semester. Ldht.
Tjära, de tjockflytande produkter, som fås
vid torrdestillering av organiska ämnen. De
viktigaste slagen av t. äro trätjära och
stenkolstjära (se dessa ord och K o
1-n i n g). Trätjäran reagerar surt på grund av
sin halt av ättiksyra, stenkolstjäran alkaliskt,
då den innehåller ammoniak. —- Se även
P y r o 1 e u m. I. B.
Tjärblomster, Viscäria vulgäris (Ly’chnis
viscäria), en till fam. nejlikväxter hörande,
omkr. 3 dm hög, nästan glatt flerårig ört
med smalt lansettlika blad, de flesta samlade
i rosett, och röda, hela kronblad med bikrona.
Stjälkens övre ledstycken äro upptill
överdragna med ett brunt, tjärliknande ämne, i
vilket smärre insekter fastna. T. är allmänt på
torra backar upp till Ångermanland och
Jämtland. En lågvuxen, ej klibbig art med
tvåflikiga kronblad, V. alpina, fjällnejlika,
finns i Norrland. G. M-e.
Tjärbränning, framställning av trätjära
genom kolning (torrdestillation) av kådrik ved.
Som råmaterial användas i Sverige dels
törst u b b a r, minst 7—8 år gamla stubbar efter
tall, dels t o r r f u r u, stammar av unga träd,
som förkrympts och kådfyllts till följd av yttre
åverkan (juttall) el. av en svampsjukdom
(tjärgadd). Kolningen skedde förr allmänt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
