Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tobler, Friedrich - Tobo - Toboggan - Tobol - Tobolsk - Toboso - Toc-H. - Tocantins (Rio Tocantins) - Toccata - Toce - Toch, Ernst - Tochariska - Tocqué, Louis - Tocqueville, Charles Alexis Henri Maurice Clérel de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Tobo—Tocqueville
412
i Sorau 1920. Han är främst verksam inom
fysiologi och praktisk botanik och har bl. a.
skrivit »Kolonialbotanik» (1907), »Studien
über Gestalt und Leben des Efeus» (1912),
»Biologie der Flechten» (1925) samt »Der
Flachs als Faser- und ölpflanze» (1928). K. A.
Tobo, stationssamhälle och bruksegendom i
Tegelsmora socken, Uppsala län, vid
Uppsala—Gävle järnväg (48 km från Uppsala);
omkr. 350 inv. (1921). Har sedan 1643 varit
förenat med Lövsta (se d. o.) och ingick i de
1917 av Gimo-österby bruks a.-b. övertagna
delarna därav. Brukets masugn nedlades 1925.
Toboggan [tobå’gon], se Kälkåkning.
Tobol [tabåTj], biflod från vänster till Irtysj
i v. Sibirien, upprinner på östsidan av Ural
och förenas vid staden Tobolsk med Irtysj;
omkr. 1,300 km lång.
Tobolsk [tabåTjsk], stad i Uralområdet,
Sov-jetryssland, nära floden Tobols förening med
Irtysj; 18,268 inv. (1926). I T:s Kreml finnes
ett befästningstorn, byggt efter slaget vid
Pol-tava av svenska fångar, vilkas antal i T.
slutligen uppgick till 1,231. (Om dessa jfr Hist.
Bibi. 1877 o. 1878 samt P. Sörensson i Karol.
Förb:s Årsbok 1923.) Vid Irtysjstranden
Zna-menskijklostret, Sibiriens äldsta. Fiskerier,
konservfabrik. Gr. 1587, var T. 1708—1824
Sibiriens huvudstad. Sept. 1917—våren 1918
hölls kejsar Nikolaus II med familj
internerad i T. och Abelakklostret 18 km därifrån.
Toboso [tåmå’så], by i sp. prov. Toledo,
bekant genom Don Quijotes Dulcinea av T.
Toc-H. [tåk-élt]’] (förk. av Talbot house;
under världskriget betecknades vid signalering i
brittiska armén bokstaven t med »toc» till
undvikande av förväxling med vissa andra
bokstäver) var urspr. en kamratförening,
bildad av engelsmän i Flandern under kriget till
ömsesidig hjälp och stöd. Efter fredsslutet
kvarstod T. såsom sammanslutning, men
verksamheten är sedan dess inriktad på hjälp och
fostran åt fattiga, försummade ynglingar.
Rörelsen, som har mycket starkt religiöst
inslag, ledes från en central, Talbot house; medl.
äro uppdelade i grupper, vardera under en
ledare, vilken fördelar de uppgifter i
välgörenhets- och fostrande syfte, som envar av
dem har att lösa under veckan. T. är i
större el. mindre omfattning spridd i de flesta
länder, särskilt i de f. d. krigförande. Även
i Sverige har idén framförts men t. v. utan
nämnvärt resultat. E. L-th.
Tocantins [tokäntFnJ] (Rio Tocantins),
en av Brasiliens största floder, upprinner i
Brasilianska höglandet och flyter norrut,
mottager bifloden Araguaya (se d. o.) och bildar
vid mynningen ett stort estuarium, kallat
Rio Parä, av ön Marajö skilt från
Amason-flodens. Längd omkr. 2,600 km, flodområde
980.000 kvkm. Sjöfarten försvåras av forsar;
större fartyg kunna gå upp till Cametä.
Toccata [tåka’ta], it., ett fritt
fantasistycke med rikt passageverk, under andra
hälften av 1500-talet förekommande i Venezia.
Stod i början nära preludiet. Under
1600-talet insköts gärna en fugerad mellansats.
J. S. Bach använde t. som inledningsstycke
till fuga och inlade ofta en fugerad sats;
mot 1700-talets slut försvann det fugerade
partiet, och t. hade då mest karaktär av
etyd. Som sådan fanns t. ännu hos Cle-
menti, Czerny och Schumann. T. förekommer
mest för orgel el. klaver. T. N.
Toce [tå^Je], Lago Maggiores näst Ticino
största tillflöde, upprinner i Lepontiska
alperna på schweizisk-italienska gränsen;
upptar avlopp från Ortasjön och bildar i Val
For-mazza det vackra Tocefallet (Cascata la Frua),
143 m högt.
Toch [tå^], Ernst, österrikisk tonsättare
(f. 1887). Bosatte sig 1913 i Mannheim och
senare i Berlin, där han verkar som
privatlärare i komposition. T. har gjort sig känd
såsom modernt inriktad komponist av
symfoniska verk (bl. a. kammarsymfonier),
konserter för olika instrument, kammarmusik,
operor m. m. Han har författat »Melodielehre»
(1923; akad. avh.). H. G-t.
Tochäriska, se T o k h a r i s k a.
Tocqué [tåke’], Louis, fransk
porträttmålare (1696—1772). Kom omkr. 1718 i lära hos
Nattier, som 1747 blev hans svärfar. T:s
första stora porträtt, av dauphin (1738; Louvre),
förskaffade honom ett
rikt och fint klientel.
T. samarbetade med
sin svärfar, och skulle
ett äkta par målas,
utförde ofta Nattier
hustruns porträtt och
T. mannens. Hans
tidigare arbeten äro i
Rigauds pompösa
maner, vilket han med
tiden förenklade och
förde fram till en
borgerligt sann och
realistisk uppfattning av
modellen. Några av hans förnämsta
porträtt äro av dansösen Sallé, Moritz av
Sach-sen, hertigen av Richelieu och greve
Poniatow-ski. Under sin Parisambassad 1741 lät C. G.
Tessin måla sig av T. (Nationalmuseum), och
ett vackert, 1739 signerat porträtt av greve
C. Posse finnes hos baron B. Leijonhufvud,
Stockholm. 1756 ff. utförde T. i Ryssland
porträtt av kejsarinnan Elisabet (Eremitaget),
greve Voronzov och greve Razumovskij
(konst-akad., Moskva). 1758 målade T. i Danmark
konungafamiljen (på Amalienborg och
Bre-gentved) och flera privatpersoner, ss.
Berns-torff, Moltke och franske ministern d’Ogier. —
Litt.: A. Doria, »L. T.» (1929). G. W. L.
Tocqueville [tåkvi’l], Charles Alexis
Henri MauriceClérel de, fransk
författare och politiker
(1805-59). Reste 1831
tills, m. G. de
Beau-mont på offentligt
uppdrag till Nordamerika
för att studera
fångvården. T:s »La
démo-cratie en Amérique»
(4 bd, 1835—40; sv.
övers. 1839—46) är
den första
genomförda skildringen av
Förenta staternas
offentliga liv med dess
starkt utpräglade
med
borgerliga jämlikhet; verket
uppmärksammades i alla kulturländer och anses bl. a. ha
givit uppslaget till tvåkammarsystemet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
