Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolstoj, Lev Nikolajevitj - Tolteker - Tolubalsam - Toluen - Toluidin, Aminotoluol - Toluol, Metylbensol - Tolvfingertarm - Tolvfors - Tolvforsen - Tolvman - Tolv patriarkernas testamenten - Tolv tavlornas lagar - Tolvöarna, Dodekanesien (Rhodos och Tolvöarna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Tolta—Tolvöarna
432
kov (4 dir, 1906—23). Sveriges bekantskap
med T. förmedlades länge nog av dåliga, via
tyskan gjorda översättningar; på senare tid
ha hans viktigare verk framlagts i
mönstergill svensk dräkt. Den svenska litt. om T.
(A. Jensen, J. Stadling m. fl.) upptar icke
någon grundligare el. allsidigare behandling
av hans person och verk. — T:s porträtt
återges på plansch vid sp. 428. A. Kgn.
Tolta, Mulgédium, släkte av fam.
korgblommiga, liknar Sonchus men har blå (sällan vita)
blommor. M. alpinum är en flerårig, ofta
manshög ört med talrika korgar i kvast el.
klase. Växer i bäckdalar och på andra
fuktiga ståndorter i n. Sverige ned till Värmland
och Gästrikland, särdeles ymnigt i fjällens
björk- och gråvidebälten, och ätes begärligt
av boskapen. En närstående art, M.
macro-phyllum, odlas som prydnadsväxt. G. M-e.
Toltèker (av aztekiska tolteca, folket från
Tollan), ett folk i Mexiko, som möjl. var
besläktat med aztekerna och talade en
ålderdomligare dialekt av samma språk, nahuatl
(se d. o.). De anses ha skapat den första
högkulturen i centrala Mexiko. Spår av deras
kultur finnas från Orizaba till Cholula och
framför allt i den storslagna ruinplatsen San
Juan Teotihuacan (se Mexiko, sp. 1284).
Det har gjorts gällande, att toltekiska
legotrupper spelade en betydande roll hos
maya-folket på Yucatan omkr. 1200—1450 och bl. a.
innehade staden Chichen Itza (se d. o.).
Troligare är dock, att främlingarna i Yucatan
utgjordes av azteker el. med dem mycket
närbesläktade folk. För aztekerna, till vilka
mycket gått i arv från t., framstod den
toltekiska perioden som landets guldålder. —
Litt.: E. Seler, »Gesammelte Abhandlungen»,
I—V (1902—23); W. Lehmann, »Zentral
Amerika» (2 bd, 1920). S. L-é.
Tolu’balsam [tå-], Ra’lsamum tolutänum, fås
av stammen av Toluifera balsamum
(Myroxy-lon toluifera), ett högrest träd med ständigt
grönskande krona, tillhörande fam.
Legumi-nosae (Papilionatae). Detta balsamträd är
inhemskt i n. Sydamerika. Den högt värderade
t. blev redan under sista fjärdedelen av
1500-talet bekant i Europa. T. vinnes nästan
uteslutande i Colombia och utskeppas från
staden Tolfi. T. innehåller dels flytande
beståndsdelar: bensylestrar med bensoe- och kanelsyra
jämte något flyktig olja, dels fasta sådana:
kanelsyra och något bensoesyra, litet vanillin
och 8Ö % esterharts. T. har behaglig lukt
av bensoe och vanilj. De officinella
preparaten, Syrupus tolutanus och Tinctura tolutana,
brukas mest som smakförbättrande tillsatser,
det senare utvärtes för diverse kosmetiska
ändamål. C. G. S.
Toluca [tålo’ka], huvudstad i mexik.
för-bundsstaten Mexico, omkr. 72 km s. v. om
staden Mexico, med vilken T. förenas genom
järnväg; 36.459 inv. (1930). T. är känt som en
vacker sommarrekreationsort.
ToluidTn, Aminotoluol, C6H4(NH2) CH3,
en organisk bas, som framställes ur toluol på
samma sätt som anilin ur bensol. T.
förekommer i tre olika isomera former. Ortotoluidin
är flytande och kokar vid 199° C, paratoluidin
är fast, smälter vid 45° och kokar vid 198°.
Bägge användas vid tillverkning av tjärfärger
(se A n i 1 i n f ä r g e r). I. B.
Toluol [-5’1], Metylbensol, CeHsCHs, ett
cykliskt kolväte, som fås vid torrdestillering
av stenkol och av tolubalsam. T. liknar
mycket bensol men kokar först vid 110° C. Den
nyttjas framför allt till framställning av
bittermandelolja el. bensaldehyd, till sprängämnet
trotyl, sötningsmedlet sackarin,
desinfektionsmedlet kloramin och flera tjärfärger. I. B.
Tolvfingertarm, anat., se D u o d e n u m.
Tolvfors, bruksegendom i Gävle, Valbo och
Hille kommuner, vid Tolvforsen (se d. o.);
1,578 har, därav 70 har åker; tax.-värde
465,000 kr. (1931). Privilegierades 1644 som
järnbruk, nedlagt 1900. T. har tillhört släkten
Söderhjelm sedan 1700-talets mitt.
Tolvforsen, av Gävle stad för dess
elektricitetsverk utbyggt fall av Gavleån, nära
stadens v. gräns; utbyggd effekt 1,580 hkr.
Tolvman, se Nämndeman 1.
Tolv patriarkernas testamenten, se
Testament e(n).
Tolv tavlornas lagar (lat. Läges duo’decim
tabulärum), romerskt lagstiftningsverk,
hänförande sig till stats-, straff- och privaträtten,
en kodifikation av gammal sedvanerätt men
med grekiska inslag, verkställd av enl.
romersk historieskrivning 451 och 450 f. Kr.
fungerande decemvirer (se d. o.). Fragment
bevarade. Ty. monogr. av E. Täubler (19211. E. St.
Tolvöarna, D o d e k a n é s i e n, it. Rodi e ll
Dodecaneso (Rhodos och Tolvöarna),
it. ögrupp i Egeiska havet, utanför Mindre
Asiens s. v. kust (se karta vid Grekland),
bestå av ön Rhodos (se d. o., 54,818 inv. 1931)
och följ, tolv öar (it. namnen inom parentes),
av vilka flertalet räknas till S. Sporaderna: Kos
(Coo; 300 kvkm, 21,169 inv.), Patmos (Patmo;
32 kvkm, 2,990 inv.), Lipso (Lisso; 16 kvkm,
962 inv.), Kalymnos (Calimno; 98 kvkm, 16,512
inv.), Leros (Lero; 36 kvkm, 6,151 inv.), Nisyros
(Nisiro; 39 kvkm, 3,436 inv.), Tilos (Piscopi; 63
kvkm, 1,228 inv.), Charki (Calchi; 27 kvkm,
1,788 inv.), Symi (Simi; 61 kvkm, 9,462 inv.),
Astypalaia (Stampalia; 93 kvkm, 1.610 inv.),
Karpathos (Scarpanto; 228 kvkm, 6,578 inv.),
Kasos (Caso; 62 kvkm, 1,925 inv.), vartill
komma den mindre ön Castelrosso (9 kvkm,
2,230 inv.) samt ett 40-tal smärre, obebodda
öar. Tills. 2,531 kvkm och 130,855 inv. (1931).
Av befolkningen äro 83 % greker, 7 % turkar,
5 % italienare, 5 % judar. Italienskan är off.
språk, men grekiska talas mest. Huvudstad
är Rhodos, övriga större städer Kalymnos
(16,512 inv.), Kos (11,571 inv.) och Symi
(9,462 inv.). T. äro bergiga och i allm. föga
bördiga med undantag av Rhodos och Kos, där
jordbruket är högt utvecklat med berömd
vinodling. Även odlas oliver, tobak, apelsiner
o. a. frukter samt grönsaker (dadlar och
bananer mogna på T.). Den mest betydande
industrien är tillv. av mattor, olivolja, lerkärl
m. m., som exporteras till Italien och
Ecyp-ten. Rhodos har ansenlig turisttrafik, delvis
betingad av termalkällorna vid Calitea.
Tvätt-svampsfisket är av vikt vid öarna Kalymnos,
Symi och Castelrosso. Järnvägar saknas;
regelbunden ångbåtstrafik Brindisi—Rhodos—
Alexandria. Flygtrafik
Brindisi—Aten—Rhodos. — Rhodos och T. ockuperades under
Tri-poliskriget 1912 av italienarna, som i freden
s. å. tillerkändes rätt till fortsatt
ockupation, tills turkarna utrymt Libyen.
Ockupa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
