Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torskfiskar - Torskfiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Torskfiske
494
utan av diverse bottendjur. — Lyrtorsken,
även kallad ly r, sejlyra och b 1 a n k s e j,
G. pollachius (bild 4), förekommer allmänt vid
Skandinaviens v. kuster och erhålles även en
och annan gång i västligaste Östersjön ända
till mecklenburgska kusten. Söderut går den
till v. Medelhavet. Underkäken är betydligt
längre än överkäken; skäggtömmar saknas.
Analöppningen ligger under främre hälften
av första ryggfenan. Sidolinjen är mörk och
böjd. Färgen på ryggen är svartgrå, med
gulaktiga ränder och teckningar; undre sidan är
silverfärgad. Längd 30—80 cm. Lyrtorsken
fångas i rätt stor omfattning vid trålfiske i
Skagerak och Kattegatt. — S e j e n el. g
råse j e n, G. virens (bild 5), har underkäken
längre än överkäken, saknar skäggtöm under
hakan samt har sidolinjen rät och stjärtfenan
djupt inskuren. Färgen är ovan mörkt
olivgrön (hos yngre exemplar ljusare) och på
sidorna silvergrå men är f. ö. något växlande.
Längden uppgår till omkr. 1 m. Sej en har
vidsträckt utbredning i n. Atlanten. Vid
Sveriges västkust förekommer den ned till
Öresund. Vid trålfisket utanför västkusten fångas
gråsejen i betydande mängder, men den är
dock av större vikt vid norska kusten. Den
ätes såväl färsk som torkad till »rotskjer»
(»törrfisk») el. saltad och torkad till
»klippfisk». Den inlägges också till konserver i form
av »sejkakor». Norska fångsten exporteras
till stor del till Sverige under namn av
grå-sej el. »gråsidor». — Bredtorsken el.
skäggtorsken, G. luscus, av omkr. 30 cm
längd, är sällsynt vid Sveriges kust. —
K o 1 m u 1 e n (k o 1 m u n n e n), G. poutassou,
fångas ofta vid trålfiske i Skagerak. —
Vit-1 in gl y r an, G. esmarkii, liknar till
utseendet mycket vitlingen men har underkäken
längre än överkäken. Den är täml. sällsynt
i bohuslänska skärgården men erhålles ofta
ganska rikligt vid trålfisket i Kattegatt och
Skagerak. — Den kanske minsta av
Sveriges torskarter är g 1 y s k o 1 j a n el. g 1
y-san (glystorsk), G. minutus, som
förekommer ända ned i Öresund.
övriga släkten äro
silvertorsksläk-t e t, Gadiculus, med den lilla G. thori (bild 6),
som fångas på djupt vatten i Skagerak;
kummelsläktet, Merlucius, med den
välsmakande kummeln (sölvfisken), M. vulgaris (bild
7); långesläktet, Molva, med långan, M.
vulgaris (bild 8), som beredes till kabeljo (se
d. o.) och spillånga (färsk el. lindrigt saltad
lufttorkad långa), vilken nyttjas till lutfisk
(se d. o.), och birkelånga, M. byrkelange;
lakesläktet, Lota, med den i sötvatten
levande arten laken, L. lota (el. L. vulgaris;
se Lake); bartelsläktet, Phycis, med
den vid Sveriges kust sällsynta barteln el.
fjällbrosmen, P. blennoides (bild 9); p a d
d-torsksläktet, Raniceps, med paddtorsken,
R. raninus (bild 10); skärlångsläktet
(se d. o.), Gaidropsarus el. Onos, med tre små
arter vid svenska kusten med 2—4 långa
skäggtömmar på nosen; lubbsläktet,
Brosmius, med lubb (no. brosme), B. brosme
(bild 11), i n. Atlanten. Den utgör en
värdefull del av det svenska storsjöfiskets fångster
vid Shetlandsöarna. K. A. A-n.
Torskfiske. Torsken ger upphov till stora
och omfattande fisken, som komma näst efter
Bild. 7. Kummel, Merlucius vulgaris.
Bild 9. Bartel, Phycis blennoides.
Bild 11. Lubb, Brosmius brosme.
sillfiskena i vikt och ha sin största
betydelse för Norge och Nordamerika. Vid New
Foundland bedrives världens största t. — I
Göteborgs och Bohus län fångas torsken med
trål i Kattegatt och Skagerak, med backor
(långrev) även i Nordsjön och vid
storsjö-fisket n. och v. om Shetlandsöarna. Stundom
användas ock handsnöre (dörj, pilk) och i
skärgården vad, nät och ryssjor. I de övriga
länen fångas torsken huvudsaki. med krok,
nät och i s. Östersjön med trål. Den av
svenska fiskare fångade torsken konsumeras
mestadels färsk. Endast storsjöfisketorsken saltas
ombord.
1931 lämnade svenska t. följ, avkastning:
Län
Göteborgs och Bohus ............. 3,557,825 kg
Hallands .......................... 793,293 »
Malmöhus ........................ 1,051,635 »
Kristianstads ..................... 383,876 »
Blekinge .......................... 719,625 »
Gotlands ........................... 50,512 »
Kalmar ............................ 120,085 »
Östergötlands .......................... 11 »
Södermanlands ....................... 4,610 »
Stockholms .......................... 8,245 »
Västernorrlands ..................... 2,515 »
Summa 6,692,232 kg
Det sammanlagda värdet var 1,665,776 kr.
— Det norska t. tävlar med det amerikanska
i storlek. Det förekommer längs hela
kusten; de största och ryktbaraste äro t. vid
Bild 8. Länga, Molva vulgaris.
Bild 10. Paddtorsk, Raniceps raninus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
