Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torskfiske - Torskinge - Torsklevertran - Torsksläktet - Torslanda - Torslunda - Torsmånad - Torso el. Tors - Torssell, Astri - Torssell, Carl - Torssell, Oscar Fridolf - Torsslow, Olof Ulrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Torskinge—Torsslow, O. U.
496
Lofoten och Finnmarken, men ända ned till
udden Stad pågår ett stort t. Från Stad till
Finnmarken är det huvudsaki. skreifiske,
d. v. s. det är skreien (se Torskfiskar,
sp. 491), som fångas. Antalet torskfiskare vid
Lofoten växlar mellan 20,000 och 30,000.
Redskapen utgöras av handsnöre (dybsagn), som
torde vara det ursprungligaste redskapet,
linor (hackor, långrevar) och garn. 1929
fångades vid Lofoten 43,4 mill. st. torsk.
Mångenstädes, särskilt i Söndmöre, bedrives fisket
numera till sjöss med ångbåtar och däckade
motorbåtar. Ångbåtarna utsträcka sina
fiskefärder ända till fiskebankarna vid Färöarna,
Island och Grönland. 1929 gav hela det
norska fisket 255 mill. kg torsk till ett värde i
första hand av 30,8 mill. kr. Den övervägande
delen av torsken saltas och torkas till
klippfisk och »törrfisk». Av torskens lever kokas
fin tran (se F i s k 1 e v e r o 1 j a), och rommen
saltas i tunnor och avsättes i Frankrike, där
den begagnas som lockbete vid sardinfisket.
— Vid Island är t. av stor betydelse för
befolkningen och drives även av flera andra
nationers fiskare, ss. fransmän, engelsmän och
norrmän. — I Nordsjön fiskas torsk av
belgare, danskar, engelsmän, fransmän,
holländare, norrmän, svenskar och tyskar. Hela det
europeiska t. gav 1929 1.031 mill. kg torsk
till ett värde av omkr. 200 mill. kr. — It.
vid Labrador och New Foundland, Nova
Sco-tia och S:t Lawrencebukten deltaga
kanadensare, fransmän och fiskare från U. S. A:s
östkust. Fransmännen bedriva fisket från våren
till aug.—sept., numera med linor och trål.
Fransmännens fångst av torsk vid New
Foundland avkastar årligen omkr. 7 mill. kr.
Klippfisk beredes på olika sätt. Vid
Lofoten avskäres huvudet, fläkes fisken och
borttages ryggbenet till ett stycke
nedanför analöppningen; fisken rengöres och saltas
därefter i uppköparnas fartyg. Emedan
luften är för kall och fuktig vid Lofoten, måste
fisken föras till Nordland, där luften är mera
passande. Där upptas den saltade fisken,
tvättas väl ren samt utbredes på klipporna
(därav namnet) för att torka. Om aftonen
plockas den tillhopa och upplägges i högar,
»staplar», vilka man genom pålagda tyngder
pressar för att få vattnet ur fisken. Är vädret
gynnsamt, blir fisken lagom torr på 12—14
dagar. Numera beredes klippfisk även i
särskilda anläggningar med konstgjord
torkning. Huvudavsättningsorterna för den
norska klippfisken äro Tyskland, Ryssland,
Frankrike, Spanien, Sydamerika och Kuba. Till
Sverige införes ej någon torsk i denna form.
Klippfisk beredes även vid Island, Färöarna
och Shetlandsöarna. Större delen av den
under de stora t. vid Labrador och New
Foundland fångade torsken beredes till klippfisk.
Den av franska fiskare där fångade torsken
saltas i fartygen samt föres till Frankrike,
där den torkas och färdigberedes. Även
amerikanerna bereda klippfisk, delvis för export.
De och fransmännen torka sin klippfisk på
särskilda ställningar av träspjälor och
utbreda den ej på marken. K. A. A-n.
Torskinge, socken i Jönköpings län, Västbo
härad, i det vidsträckta mossområdet n. om
sjön Bolmen; 62,49 kvkm, 565 inv. (1933).
Genomflytes i v. av Storån. 627 har åker,
1,856 har skogsmark. Egendom: Liljenäs.
Ingår i Forsheda, Bredaryds och T. pastorat i
Växjö stift, Västbo kontrakt.
Torsklevertran, se Fiskleverolja.
Torsksläktet, zool., se Torskfiskar.
Torslanda, socken i Göteborgs och Bohus
län, V. Hisings härad, omfattar Hisingens
västligaste del, närmast v. om Göteborg; 22,67
kvkm, 573 inv. (1933). 426 har åker, föga
skog. På sydkusten ligger Göteborgs
flyghamn (se bild 1 vid Lufttrafik).
Fiskläge: Hällsvik. Tillhör Säve, Björlanda o. T.
pastorat, Göteborgs stift, Älvsyssels s. kontr.
Torslunda, socken i Kalmar län, Algutsrums
härad, mittemot Kalmar; 55,98 kvkm, 1,643
inv. (1933). Är en av Ölands skogrikaste och
bördigaste socknar med odlad bygd såväl på
kustslätten som ovan landborgen. 2,271 har
åker, 1,165 har skogsmark, omkr. 2,000 har
alvarmark. Vid kusten Färjestadens (se d. o.)
hamn m. m., vid Skogsby på landborgskrönet
Ölands folkhögskola. Talrika fornlämningar.
Pastorat i Växjö stift, Ölands medelkontrakt.
Torsmanad, se G o e och Januari.
Torso [tå’rså] el. Tor s, bålen i
människokroppen; stympad staty, av vilken endast
bålen finns i behåll (således utan huvud,
armar och fötter el. ben).
Torssell, A s t r i, skådespelerska (f. 1879
24/i2>, dotter till O. F. T. och Olefine Moe, 1908
g. m. norske overrettssakförer S. Eide, 1925
med arkitekten Chr. von Munthe af
Morgen-stierne. T. var 1899—
1906 och 1909—11
anställd vid Svenska
teatern samt 1906—09 och
1911—13 vid
Dramatiska teatern. Hon har
sedan gästspelat i
Sverige och Norge. T. gav
tidigare med känsla
och övertygelse
sällsynt levande uttryck
åt den unga flickans
själsliv och har
senare funnit lika äkta
toner i tolkningen av
mogna kvinnokaraktärer inom såväl
skådespelet som komedien. Bland hennes roller
märkas Hermione i »En vintersaga», Cordelia i
»Kung Lear», Camille i »Lek ej med
kärleken», Katinka i »Uppståndelse», Berta i
»Kamrater», Raina i »Hjältar», Käthie i »Gamla
Heidelberg», Aymelotte i »Greven av
Ant-werpen» och Hélène i »Äventyret». G. K-g.
Torssell, Carl, musiker (1808—72), organist
i Tyska kyrkan 1827 och i Storkyrkan 1830.
Anordnade talrika orgelkonserter och
utvecklade stor livaktighet som konserterande
artist. T. var därjämte violoncellist i
hovkapellet 1825—53 och kontrabasist där 1858—
62; 1856—57 violoncellärare vid Alus. akad.
Han skrev musik till en del dramer. T. N.
Torssell, Oscar Fridolf, musiker,
musiklärare i Stockholm (1844—80), son till C.
T. Komponerade solosånger, manskvartetter
och pianostycken. G. m. sångerskan Olefine
Moe (se d. o.). T. N.
Torsslow, Olof Ulrik, skådespelare och
teaterledare (1801—81). T. var 1816—19 elev
och 1819—34 anställd vid de kungl. teatrarna,
ledde 1835—43 eget sällskap och somrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
