Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torv - Torvboskap - Torvbrand el. Mossbrand - Torvbriketter - Torvfiber - Torvfår - Torvgas - Torvingenjörer, Statens - Torvinventering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Torvboskap—Torvinventering
500
än 25 år en ekonomiskt bärkraftig
torvindu-stri existerat, som bl. a. haft ensamleveransen
av elektrisk energi till Moskva och som
ytterligare uppblomstrat under sovjetregimen. Att
torvbränslet har visat sig ekonomiskt lönande
i Västeuropa endast under kortare abnorma
perioder (t. ex. som skyttegravsbränsle på
engelska sidan, tillverkat vid
Dumfriesfabri-ken, eller då maximipris gällde för kol men ej
för torv under 1915—18) beror givetvis på
högre löner och levnadsstandard i Västeuropa,
jämfört med Ryssland.
I Sverige har torvbränslet numera
industriell betydelse huvudsaki. för glasindustrien på
grund av torvaskans svavelfattigdom och 1
o-k a 11 värde för den egna familjen, som med
billig arbetskraft kan »sticka torv» till
husbehov eller för avsättning som hushållsbränsle
i närmaste stad. Torvbränslet ställer sig
nämligen för dyrt, särskilt vid långa frakter, och
måste därför vid nuvarande konjunkturläge
förbrukas i närheten av fyndorten.
Litt.: J. Steinert, »Der Torf» (»Sammlung
Göschen», 895, 1925); A. Anrep,
»Investiga-tions of the peat-bogs and peat industry of
Ca-nada» (2 bd, 1913—14); A. Hausding,
»Hand-buch der Torfgewinnung und Torfverwertung»
(1921); P. Hoering, »Moornutzung und
Torfverwertung» (1915); F. Bartel, »Torfwerke»
(1923); H. B. Puchner, »Der Torf» (1920); E.
Börnstein, art. »Torf» i Dammers, »Chemische
Technologie der Neuzeit», I (1925). Se f. ö.
H. Strache och R. Lant, »Kohlenchemie»
(1924), Ing.-vet.-akad :s Torvundersökningar
(handl. n:r 9, 18, 46, 53, 54) samt
Torvarki-vet (opublicerat) och »Betänkande med förslag
till statsåtgärder, för främjande av en ökad
produktion och användning av torvbränsle,
avgivet av 1916 års torvkommitté» (1916).
Jfr T o r v b r i k e 11 e r, T o r v g a s, Tor
v-kol, Torvlånefonden, Torvpulver,
Torvsprit och Torvströ. Sv. O.
Torvboskap, zool., se O x s 1 ä k t e t.
Torvbrand el. M o s s b r a n d, brand i
torv-mark. Stundom kan av olika anledningar
eld uppstå i torvmark, och en dylik brand
är ofta mycket svår att fullständigt kväva,
särskilt om rötter och stammar av träd
rikligt förekomma i torvbildningarna. En
t. kan därför stundom bli mycket långvarig
och räcka t. o. m. i flera mån. C. Mm.
Torvbriketter, torvbränsle, framställt
genom pressning av bränntorv av viss
fuk-tighetshalt (i regel 5—8 %). Den torkade
torven sönderdelas till smågryn,
värmetorkas till en vattenhalt av 12—15 % och
pressas i brikettpress av samma slag, som
nyttjas vid brikettering av brunkol.
Principiellt uppfunnos dessa pressar för
torvbriket-tering redan 1856 i Bayern. Vid h y d r
o-torvmetoden lösgöres torven i
torvschak-ten genom en kraftig vattenstråle, den
tjockflytande torvmassan utpumpas genom rör på
torkfälten, där den sedan efter några dagars
lufttorkning sönderdelas i stycken, vilka
sedan lufttorkas på samma sätt som vanlig
bränntorv. Därefter kan den lämpligen
förarbetas till briketter. Fabriker, arbetande
efter hydrotorvmetoden, finnas i Danmark,
Ryssland och Tyskland. Vid
madruckför-farandet utgår man från uppgrävd
rå-torv, som lämpligen får torka så pass, att
vattenhalten går ned till omkr. 87,5 %.
Torven sönderdelas såvitt möjligt utan knådning
i små klumpar; ungefär 20 % väl torkat
torvpulver (vattenhalt omkr. 14 %) tillsättas, så
att de små våta torvklumparna bli beklädda
med pulvret. Därefter pressas torvmassan i
särskilt konstruerade ringpressar, varvid
er-hålles en produkt med omkr. 45 % vatten.
Denna kan vidare förarbetas till briketter
med samma teknik som den vid
brunkols-brikettering använda. Fabriker, arbetande
efter denna metod, finnas i Tyskland, och den
har också prövats i Ryssland. K. Ld.
Torvfiber. I vissa torvslag förekomma
rester av tuvdunets (Eriophorum vaginatum)
blad-slidor. De innehålla bastfibrer, som använts
för textiländamål och tillv. av papp. På
1890-talet gjordes bl. a. vid Sahlströmska
fabriken i Jönköping försök att framställa
vävnader av t., vanl. i blandning med fårull;
resultatet blev oekonomiskt, även om den
tillverkade produkten var av tärnl.
tillfredsställande kvalitet. Under världskrigets
råvarubrist uppstodo torvfiberfabriker i flera
länder, bl. a. i Sverige. Delvis nya metoder,
utarbetade av E. Fegræus och G. Sellergren,
kommo i dessa fabriker till användning.
Sedan tillgången på goda råmaterial efter
världskrigets slut åter blivit riklig, är t.
såsom textilmaterial utan betydelse. K. Ld.
Torvfår, zool., se Fårsläktet, sp. 95.
Torvgas. Med t. i egentlig bemärkelse
menas den i torven inneslutna gasen, vars halt
i mossen uppgår till omkr. 0,2 %, motsv. omkr.
1 kbcm gas per gram torrsubstans. Denna gas
utgöres av koldioxid, uppkommen genom
långsam förbränning av den organiska
substansen, uppblandad med något kväve,
inströmmande luft och metan (på grund av
cellulosans »metanjäsning») samt något svavelväte.
Med t. i teknisk bemärkelse menas den
generatorgas (se d. o.), som bildas vid
upphettning el. ofullständig förbränning av torv.
Alltefter torvens vattenhalt (i regel 50 % el.
mindre) och den påblåsta luftmängden
erhållas antingen en fullständig förbränning av
torven och en väte- och koloxidhaltigare gas
med ett värmevärde av 1,000—1,400
värme-enheter per kbm el. en koksåterstod och en
relativt kolsyrerik gas med lågt värmevärde,
400—700 värmeenheter.
Generatorgas, framställd av torv, har ung.
följ, kemiska sammansättning:
CO..... 12—20 %
CO2 .... 10—20 %
H2 ....... 8—25 %
CH4 .... 0—3 %
Andra kolväten 0—1 %
O2.............. 0—2 %
N2............ 45—60 %
Sv. O.
Torvingenjörer, Statens, ha anställts
sedan 1901 och voro t. o. m. 1928 en förste
t o r vin gen j ö r samt tre t. men äro fr.
o. m. 1 juli 1933 blott 2 t. med sitt arbete
huvudsaki. i landsorten (f. n. en i Kalmar
och en i Långshyttan, Kopparbergs län). T.
tillhandagå Kommerskollegium i
torvindu-striella frågor, utarbeta förslag och
utlåtanden, meddela allmänheten torvtekniska
upplysningar, verkställa mossundersökningar
o. s. v. E. Wlln.
Torvinventering, utredning av ett områdes
för olika ändamål (odling, bränsle- och
torv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
