Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torvinventering - Torvjord - Torvkemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Torvjord—Torvkemi
508
ströberedning m. m.) användbara
torvtillgångar. En t. utfördes 1917—28 enl.
statsmakternas beslut av Sveriges geol.
undersökning beträffande Götaland och Svealand (utom
Dalarna, Öland och Gotland; i de båda
sistnämnda landskapen har dock kvalitativ
rekognoscering, jfr nedan, utförts). Denna t.
omfattade två skilda delar. 1) Förrådsstatistisk
utredning rörande storleken och
beskaffenheten av torvtillgångarna. Härvid nyttjades
s. k. linjeinventering. I det undersökta
området uppgår torvmarksarealen till 1,184,800
har (8,26 % av totalarealen) och
torvkvantite-ten till 25,200 mill. kbm, därav 12,000 mill.
kbm bränntorv (råtorv) och 4,300 mill. kbm
till torvströberedning lämplig torv. Härav
kunna framställas omkr. 1,000 mill. ton
lufttorr bränntorv och 7,000 mill. balar torvströ.
2) Kvalitativ rekognoscering av
torvmar-kerna vid kommunikationslederna. Denna
avsåg undersökning av de enskilda
torvmarker-nas beskaffenhet och bruksvärde. Det
bearbetade materialet samlades i ett kortregister
(utdrag därur utgör ser. D av Sveriges geol.
undersöknings publikationer). — I anslutning
härtill utfördes av statens torvingenjörer 1917
—23 på kronans mark s. om 61° n. br. en motsv.
undersökning, omfattande 43,618 har torvmark.
— Litt.: L. von Post och E. Granlund, »Södra
Sveriges torvtillgångar», I (1926; Sveriges
Geol. Undersökning, ser. C, n:r 335). G. Rbg.
Torvjord, matjord (se Jordarter),
bestående av torv (se d. o.). T. kan vara
mineral-jordblandad (sandig, mjälig el. lerig), vilket
ofta är fallet i kanten av torvmarkerna el.
där jordförbättring ägt rum genom sand- el.
lerkörning. Förmultningsgraden har stor
betydelse för torvens odlingsvärde.
Högförmult-nad torv lämpar sig bättre för odling än
låg-förmultnad. T. har, med undantag för
mosstorv, hög halt av kväve (stundom även kalk)
men lider brist på kali och fosforsyra (se
Torvkemi, tab. sp. 508), som böra tillföras
medelst konstgödselmedel. Lämpliga
torvmar-ker utgöra efter dikning, odling och gödsling
god åkerjord, särskilt lämplig för odling av
havre, råg, gräs och vissa rotfrukter. G. Rbg.
Torvkemi omfattar dels torvmaterialets
kemi och kan som sådan anses utgöra en del
av växtkemien (se d. o.), dels de speciella
processer, varigenom växtmaterialet »förtorvats»,
och slutligen de olika tekniska förädlingar
och förbättringar, varigenom man av torven
velat göra bränsle el. andra produkter.
Torvmaterialets sammansättning varierar alltefter
torvens ålder och modersamhällets botaniska
sammansättning. Således återfinnas de från
växtkemien (se d. o.) bekanta, mer el. mindre
välkarakteriserade ämnesgrupperna cellulosa,
lignin, pektinämnen, pentosaner, vax och
hartser, mer el. mindre omvandlade genom
för-torvningsprocesser el. förstörda genom olika
mikroorganismers inverkan, men också
nybildade ämnen av ännu ouppklarad
konstitution, ss. huminsubstanser och bitumen.
Vad själva torvbildningen beträffar, så kan
den i stort sett betraktas som en inre
förbränning, varvid väte och hydroxylgrupper
hos växtmaterialets substanser reagera med
varandra under vattenbildning: H+0H=H20.
Härtill kommer den av J. P. Klason (se d. o.)
redan 1893 framhållna synpunkten, att av
växtmaterialets substanser cellulosan och
övriga kolhydrat sönderdelas snabbare, än vad
fallet är med lignin och vaxämnen.
Torvbildningen kan sålunda i korthet
definieras som inre förbränning = vattenbildning
under energiutveckling jämte bortjäsning av
kolhydrat och vissa lättsönderdelade
äggviteämnen. Denna inre förbränning alstrar således
energi på bekostnad av substans (väsentligen
kolhydrat) och kan uppgå till så betydande
belopp som 2,000—3,000 kal. per kg
torrsubstans. Denna energi kan i vissa fall avgivas
snabbt och ger då vid god värmeisolation
upphov till temperaturstegring, som kan resultera
i förbränning (se Torvbrand). Man kan
också industriellt utnyttja denna tendens till
energileverans i vissa tekniska processer,
t. ex. vid våtkolning (se Tor vkol).
Torvmaterialets natur och egenskaper äro
i det föregående i stort sett angivna. Det
sagda kompletteras av nedanstående
väsentligen på svenska torvslag vunna analyser,
angivande den kemiska sammansättningen
(ele-mentaranalyser) och värmevärdet.
Askhalt
per del [-torrsubstans-]
{+torrsub-
stans+}
Den organiska
substansen innehåller
%C °/0II o/oN 0/0O
m. m
[-Värmeenheter-]
{+Värme-
enheter+}
Vitmosstorv *H4-s 0,016 52,58 5,76 1,28 40,38 4,870
» Hj.g 0,017 55,12 6,12 1 27 37,49 5,555
Lövkärrtorv H8.9 O,ios 57,41 5,57 2,99 34,03 5,645
Starrtorv H8 .... 0,038 60,81 6,23 2,13 30,83 6,140
*H4 s o.s. v. betecknar förmultningsgraden (se Torv,
sp. 503)
Askhalten hos torven växlar i hög grad
med materialet (växtsamhället), t. ex.
Totalaska Fosforsyra Kali Kalk Kväva
Kärrtorv ... 3 % 0,10 O,os 0,35 1,2
Mosstorv ... 2 % O,os 0,03 0,25 0,8
Skogstorv ... 5 % 0,20 O,io 4,oo 2,5
Sjötorv .... 10 % 0,25 0,10 4,oo 2,5
Askans halt av kali och fosforsyra men
framför allt av kväve har stor betydelse ej
blott för jordbruket, då vid tillräckligt hög
kvävehalt mossodlingen (se M o s s k u 11 u r)
kan inbespara viss kvävegödsling, men
jämväl för industrien, där ur torvkvävet kan
utvinnas ammoniak som biprodukt.
Om torvens industriella förädling se Tor
v-briketter, T o r v g a s, T o r v k o 1, T o r
v-pulver, Torv sprit och Torvströ. Här
torde några mera rent kemiska synpunkter
behöva tillfogas. Industriellt-ekonomiskt
gäller det främst att samla och upptaga
torvma-terialet, därnäst att avlägsna dess stora
vattenöverskott (8—9 dir per 1—2 dir
torrsubstans) ned till åtm. 1 del vatten per del
torrsubstans, innan de olika maskinella
anordningarna kunna gripa in.
Om upptagning och beredning av torv se d. o.
Avvattningsfrågan får framför allt icke
betraktas från ensidig bränslesynpunkt, då här
biproduktutvinningen spelar en viss roll.
Då det gäller den ensidiga
bränslesynpunkten, kan man gå fram efter tre linjer: 1)
Använda materialet med i stort sett samma
kemiska beskaffenhet, som det har. då det
av-vattnats (på naturlig eller konstlad väg), och
elda med det som hushållsbränsle (vid omkr.
25 % vatten) eller som »salongsbränsle»,
ytterligare avvattnat till 10 % vattenhalt och bri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
