Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tott, Ivar Axelsson - tott, Åke Hansson - Tott, Åke Henriksson - Tottarp - Tottenham - Tottie, släkt - tottie, Henry William - Touchard-Lafosse, Gustave - Touche, Touchera - Touchmetoden - Toucouleurs, Tukulör - Touggourt, Tuggurt - Toujours
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Tott, Å. H.—Toujours
520
mot den i Västergötland inbrytande Kristian
I, och vid Karl Knutssons död 1470 måste han
träda tillbaka för Sten Sture. Såsom svenskt
riksråd och innehavare av viktiga svenska
slottslän fortfor dock T., som efter 1470 vanl.
uppehöll sig på Gotland, att spela en
framskjuten roll i Sveriges politiska liv. Hans
förhållande till Sten Sture var härunder i
många år täml. gott, och först på 1480-talet
kom det till en allvarligare brytning dem
emellan. På ett rådsmöte i Stockholm hösten
1483 sökte T. få Sten Sture avsatt som
riksföreståndare men misslyckades. 1487 utbröt
omsider öppen kamp mellan honom och herr
Sten: med vapenmakt satte sig denne i
besittning av T:s förläningar i Sverige och
hotade Gotland, som T. fann sig nödsakad att
överlämna till konung Hans. T. drog sig
härefter tillbaka till sitt gods Lillö i Skåne, där
han s. å. avled. — Litt.: K. Fabricius, »En
nordisk lensmands liv i det 15:de
aarhund-rede» (i Hist. Tidskr. 1904); G. A. Donner,
»Striden om arvet efter köpmannen Jacob
Frese 1455—1510» (1930). G. C-n.
Tott, Åke Hansson, riksråd (d. 1510);
jfr släktövers. T. utnämndes 1502 av Sten Sture
d. ä., vars gemål var hans faster, till
hövits-man över Västergötland och vann i denna
egenskap stor berömmelse under de ständiga
krigen med Danmark; han torde ha varit sin
tids skickligaste härförare på den svenska
sidan. Under ett infall i Skåne stupade han vid
Fantehålan nära örkelljunga. G. C-n.
Tott, Åke Henriksson, krigare,
riksråd (1598—1640); jfr släktövers. T. gjorde sig
i polska kriget känd för okuvlig tapperhet,
ss. vid Grubin 1627, men även för obändigt
sinnelag. 1630 blev
han riksråd och
kavallerigeneral. S. å.
följde han efter
Gustav II Adolf till
Tyskland, där han även
utmärkte sig.
Konungen kallade honom
»snöplogen». Efter
slaget vid Breitenfeld
kvarlämnades T. och
J. Banér i n. Tyskland
för att upprätthålla
förbindelsen med
kus-ten. Tillstötande
sjuk
dom förlamade hans handlingskraft, och hans
häftighet föranledde många tvister. Efter
återkomsten från Tyskland 1633 var han sjuklig.
Hans brev till A. Oxenstierna äro tryckta i
bd 9 av dennes brevväxling (1898). Fr. W.*
Tottarp, socken i Malmöhus län, Bara
härad, på den bördiga slättbygden mellan
Malmö och Lund; 9,14 kvkm, 757 inv. (1933). 813
har åker; skog saknas. I T. ligga Hvilans
folkhögskola samt en mindre del av Åkarps
municipalsamhälle.- Ingår f. n. i Knästorps
och T:s pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt,
men skall framdeles förenas med Burlöv,
Görslöv och Särslöv till ett pastorat.
Tottenham [tåTnom], stad i eng. grevsk.
Middlesex, en av Londons n. förstäder; 157,748
inv. (1931).
Tottie [tå’ti], svensk släkt, inkom från
Skottland 1688 med Thomas T. (1664—
1724), som blev tobaksfabrikör och handlande
i Stockholm. Flera släktmedlemmar voro
framstående brukspatroner och affärsmän i
Stockholm (jfr A r f w e d s o n, K. K.). Th.
T:s sonsons son Charles T. (1781—1870),
som 1808 grundade egen firma i London, var
1815—69 svensk-norsk generalkonsul där, som
sådan mycket ansedd. Om hans sonson H. W.
T. se nedan. Om släkten jfr C. Forsstrand,
»Skeppsbroadeln» (1916), och G. Selling,
»Tot-tieska malmgården» (i Nord. Museets och
Skansens Årsbok 1931). B. H-d.
Tottie [tå’ti], Henry William, teolog,
biskop (1856—1913). Blev 1885 docent i
kyrkohistoria i Uppsala, 1893 prof, i
pastoralteologi där och teol. dr. 1900 blev han biskop
i Kalmar. 1883—93 verkade T. som Svenska
kyrkans missionsstyrelses sekr. och företog i
denna egenskap en inspektionsresa till
kyrkans mission sanstalter i Natal och Sululandet.
Hans administrativa begåvning togs sedan i
anspråk för utredningar om prästbildningen,
dissenters’ ställning till svenska kyrkan m. m.
Livligt verksam för en utbyggnad av
synodal-författningen inom svenska kyrkan,
sammankallade T. 1906 ett stiftsmöte i Kalmar, det
första i sitt slag. Vid de 1908 i London
upptagna förhandlingarna om
nattvardsgemen-skap mellan anglikanska och svenska kyrkan
spelade han med sin sällsynt representativa
personlighet en betydande roll. Bland T:s
arbeten märkas »Jesper Svedbergs lif och
verksamhet» (2 bd, 1885—86), »Haqvin
Spegel såsom kateket och homilet» (1890),
»Evan-gelistik» (1892) och »Den prästerliga
strafflagen» (1893). E. Nwn.
Touchard-Lafosse [toj*ä’r-lafå’s], Gustave,
fransk litteratör (1780—1847), tjänstgjorde
1809—15 vid den militära förvaltningen men
förlorade under restaurationen detta levebröd
och verkade därefter som journalist och
författare. Av hans arbeten märkes »L’histoire
de Charles XIV .. ., roi de Suède» (3 bd, 1838),
i vilket T. framträder som Karl XIV Johans
nästan officiösa språkrör och som är
intressant även därigenom, att Karl Johans egna
diktat och uppgifter flerstädes återgå i
skildringen. N. F-ll.*
Touche [to.n, fr., Touchéra, se Tusch.
Touchmetoden [tat f-], se Skrivmaskin,
sp. 1187.
Toucouleurs [tokolö’r], försvenskat T u k
u-1 ö r (fr. tous couleurs, alla färger), negerfolk
vid Senegals v. strand, Västafrika, grannar
till djolofferna. Sitt namn ha de trol. fått,
därför att de äro av blandad härkomst och
uppvisa mörk och relativt ljus hudfärg i olika
nyanser. Framför allt härstamma de från
fulbe och djoloffer men äro även blandade
med mandingo o. a. folk i Senegambien. De
äro intelligenta, energiska och krigiskt lagda
men även goda jordbrukare (hirs, jordnötter,
bomull). — Litt.: Bérénger och Féraud, »Les
peuplades de la Sénégambie» (1879). K. G. L.
Touggourt [togo’rt], T u g g u r t, oasområde
i Sydterritorierna, Algeriet, s. om Biskra vid
wadi Rirh. Den liknämnda handelsstaden
(10,934 inv. 1931) är ändpunkt för järnväg
från Constantine och huvudort i territoriet T.
(134,865 kvkm, 224,387 inv.).
Toujours [to^ö’r], fr., »alltid»; i sv.
språkbruk (någon gång skrivet tus jur el. tu jour)
liktydigt med levnadsglad, trevlig, munter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
