Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toul - Toulon - Touloucounaolja - Toulouse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
Toul—Toulouse
522
Toulons hamn.
Toul [tol], stad i fr. dep. Meurthe-et-Moselle,
vid Moselle, som här genom en västlig båge
kommer mycket nära Meuse; 12,656 inv.
(1931). Bland byggnader märkas katedralen
Saint-Étienne (1400-talet), det forna klostret
(1200-talet) och stadshuset (1700-talet),
fordom biskopsresidens. S. F.
T., romarnas Tullum, är en av Frankrikes
äldsta städer och blev biskopssäte redan på
400-talet. Under 1400-talet tillhörde T. tidtals
Lothringen men avträddes till Frankrike
provisoriskt genom fördraget i Vaucelles (1555)
och definitivt genom westfaliska freden (1648).
1790 upphävdes biskopsstiftet, som förenades
med Nancys. — T. ingår som stödjepunkt i
den befästningskedja, som utfördes efter 1874,
och kommer att ingå även i den efter
världskriget fastställda fästningsplanen.
Fortgör-delns diam, är 11—16 km. L. af P.
Toulon [tolä’], sjöstad i fr. dep. Var,
Provence, vid Toulonbukten av Medelhavet;
133,262 inv. (1931); Frankrikes viktigaste
krigshamn och huvudstation för
Medelhavs-flottan, starkt befäst. Toulonbuktens inre
del, Petite Rade, skyddad av de
sammanhängande halvöarna Cap Cicié och Cap Cépet,
bildar en förträfflig redd. De v. stadsdelarna
upptagas av den väldiga arsenalen o. a.
militära anläggningar, omgivande krigshamnen.
I s. ö. ligga de äldsta, oregelbundna
stadsdelarna med bl. a. kyrkan Sainte-Marie-Majeure
(huvudsaki. från 1600-talet, fordom katedral)
och stadshuset, skilda från det moderna T. i
n. av Boulevard de Strasbourg, stadens
huvudgata. T. har flera högre skolor (bl. a. en
medicinsk läroanstalt för örlogsflottan), stora
sjukhus, astron. observatorium m. m. Vid
flottans anläggningar sysselsättas över 10,000
arb.; i övrigt är industrien mindre betydande.
Export av bl. a. sydfrukter, salt och bauxit;
betydande fiske. Luftskeppshamn vid
Cuers-Pierrefeu n. ö. om T. med radiostation. S. F.
T., romarnas Telo Martius, styrdes under
tidigare medeltiden av självständiga grevar,
tills staden 1259 erövrades av Karl av Anjou.
I juli 1793 gjorde T. uppror mot konventet
och överlämnade sig åt engelsmännen men
intogs av en republikansk här i december
s. å. och straffades med ett blodigt
skräck-regemente. (Å. S-n.)
Touloucounaolja, kem., se C a r a p a.
Toulouse [tolö’z], huvudstad i fr. dep.
Haute-Garonne, Languedoc, vid mell. Garonne och
Canal du Midi; 194,564 inv. (1931);
ärkebiskopssäte, appellationsdomstol. Den inre
staden, omgiven av breda, planterade
bulevar-der, karakteriseras av smala gator och
ålderdomliga, röda tegelbyggnader. Dess centrum
markeras av det imposanta, på 1700-talet
uppförda stadshuset, le Capitole, inrymmande bk
a. en stor teater. Bland de talrika kyrkorna
märkas den femskeppiga basilikan
Saint-Ser-nin (gr. på 1000-talet) med ståtligt klocktorn,
katedralen Saint-Étienne (1200—1400-talet),
vallfartskyrkan Notre-Dame de la Daurade
(1700-talet), den gotiska Notre-Dame de la
Dalbade (fullb. på 1500-talet) samt det forna
jakobinklostrets kyrka (1200-talet). Andra of-
Kyrkan Saint-Sernin i Toulouse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
