Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toulouse - Toulousegås - Toulouse-Lautrec, Henri de - Tour - Tour, M. Q. de La - Touraine - Tourcoing - Touring - Tournachon, F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Toulousegås—Tournachon
524
Le Capitole i Toulouse.
fentliga byggnader äro bl. a. justitiepalatset
(1400-talet), fordom parlamentsbus, ocb det
forna augustinklostret, nu jämte tillbyggnader
inrymmande ett rikt konstgalleri. En märklig
privatbyggnad är Hotel d’Assézat (1500-talet),
genom donation tillhörigt de lärda
samfunden i T.; här håller Académie des jeux
flo-raux (jfr Jeux f 1 o r a u x) årl. sin
högtidliga prisutdelning 3 maj. T. är Sydfrankrikes
förnämsta kulturcentrum och har talrika högre
läroanstalter. Främst märkas univ. (gr. 1229)
med 4 fakulteter och 4,370 stud. (1931),
Institut catholique med 2 fakulteter,
veterinärhögskola, lantbruksinstitut m. m. I T. finnas
även vetenskapsakademi, stort stadsbibliotek,
zool. och bot. trädgård samt astron.
observa-torium. T. är ett av Frankrikes största
han-delscentra för lantbruksprodukter samt en
viktig järnvägsknut; flyghamn,
rundradiostation. Industrien omfattar främst kvarnar,
tillv. av konserver o. a. livsmedel,
maskinverkstäder, möbelfabriker, tillv. av
lädervaror, tobaksvaror m. m. S. F.
T., romarnas Tolosa, var säte för
västgöternas konungar, erövrades 507 av Klodvig
och blev omkr. 780 eget grevskap, som från
852 gick i arv inom greve Raimund I:s ätt
och 1271 indrogs till franska kronan. 10 april
1814 anföllo engelsmännen under Wellington
T. och intogo befästningarna på högra flod-
»Paret på krogen.» Målning av H. de
Toulouse-Lautree.
stranden, varefter fransmännen under Soult
utrymde T. natten till 12 april. — Jfr L.
Ariste och L. Brand, »Histoire populaire de
Toulouse depuis les origines jusqu’ä ce jour»
(1898). (Å. S-n.)
Toulousegås [tolö’z-], se G å s s k ö t s e 1, sp.
128, med bild.
Toulouse-Lautrec [tolö’z-låträ’k], Henri
d e, fransk målare (1864—1901). Blev i sin
tidiga ungdom krympling, fick sina
bestämmande intryck av Degas och Forain —
dessutom av japanska teckningar — och sin
motivkrets av livet på Montmartre. Han gjorde
sig först bemärkt genom affischer och
litografier. Han skildrade typer från
kapplöpningar, teatrar, varietéer, ej minst från det
parisiska nattlivet, med en hemsk
karakteristik av de degenererade (bl. a. serierna »Elles»
och »Café-concert»). Han målade även i olja
och al fresco (moderna dambilder). Flera av
hans porträtt inta en framstående plats i den
samtida konsten. — Monogr. av G. Delteil
(2 bd, 1924) och G. Jedlicka (1929). G-gN.’
Tour [tör], fr., omlopp, tur, konststycke. —
T. de f o r c e [-da få’rs], kraftprov.
Tour [tör], M. Q. de La, fransk målare,
1700-talet, se L a t o u r.
Touraine [torä’n], historiskt landskap i mell.
Frankrike, kring nedre Loire och dess bifloder
Vienne, Indre och Cher; motsvarar ung. nuv.
dep. Indre-et-Loire; huvudstad: Tours. T.
kallas på grund av sin bördighet »Frankrikes
trädgård». — T. var eget grevskap från 941.
Det upphöjdes 1360 till hertigdöme och
förlänades sedan åt prinsar av det franska
kungahuset, tills det 1584 definitivt
förenades med franska kronan.
Tourcoing [torkwå’], stad i fr. dep. Nord,
nära belg. gränsen, inom Lilles
industriområde omedelbart n. om Roubaix; 81,972 inv.
(1931), därav omkr. 1/3 valloner. T. är en av
Frankrikes förnämsta ylle- och
bomullsindustristäder med stora spinnerier, väverier,
färge-rier m. m.; dessutom även läder-, järn- och
kemisk industri. Staden var redan på
1300-talet berömd för sin yllefabrikation.
Touring [to’øriii], Tourer el. To u ring
c a r, eng., benämning på 5—7-sitsig, öppen
automobil med 4 dörrar.
Tournachon [tornajä’], F., se N a d a r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
