Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trakéer - Trakégälar - Trakehnen - Trakeider - Trakeit - Trakeobronkoskop - Trakeotomi - Trakien - Trakisk-frygiska språkfamiljen - Trakom, Egyptisk ögoninflammation el. Militäroftalmi - Traktamente - Traktarianism - Traktat - Traktathamnar (Fördragshamnar) - Traktbrosk, Trakten - Traktera - Trakthuggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trakégälar—Trakthuggning
539
riapoder och insekter (se dessa ord), bestående
av ett rikt förgrenat rörsystem, genom vilket
luftens syre direkt tillföres kroppens alla
delar. T. mynna på kroppens sidor genom
andhål, s. k. stigmer (stigmata) el. spira
k-ler (spiracula, sing. spiraculum), av mycket
växlande byggnad. I enklaste fall utgöras
dessa av öppna hål el. springor, vanl. äro de
dock försedda med ofta mycket komplicerade
silapparater, som förhindra inträngandet av
dammpartiklar o. dyl. De grövre t., vilkas vägg
stödes av i täta spiraler förlöpande lister,
tjänstgöra blott som luftvägar, medan de
finaste, vilka sakna spirallist och bilda rikt
förgrenade kapillärer, utgöra systemets
respi-ratoriska del. — Om trakégälar och
tarmgälar se Trakégälar. O. A-g.
Trakégälar, andningsorgan hos i vatten
levande insektlarver, vanl. bestående av
säcklika, blad- el. trådformiga kroppsbihang,
genomdragna av ett rikt trakénät och vanl.
även talrika blodkärl. Vanl. sitta de utanpå
kroppen, gruppvis fördelade över hela
bakkroppen (nattsländor) eller utmed dess sidor
(dagsländor) el. blott i bakkroppsspetsen (en
del trollsländor och tvåvingar). Hos vissa
trollsländelarver sitta t. i ändtarmen
(tarmgälar), som genom utvidgningar och
sammandragningar förser dem med ständigt friskt
vatten. O. A-g.
Trakehnen [-ké’n-], by i preuss. prov.
Ost-preussen, 40 km ö. s. ö. om Insterburg; 1,754
inv. (1930). Berömt statsstuteri, gr. 1732.
Trakelder, bot., se Ledningsvävnad.
Trakelt, katarr i luftstrupen. Se
Luftstrupens sjukdomar och Bronkit.
Trakeobronkoskop [-skå’p], ett rakt,
rörfor-migt instrument, som efter lokalbedövning
nedföres i luftstrupen. Med t. kan man
undersöka och behandla främmande kroppar och
sjukdomar i luftstrupen och långt ned i
bron-kerna. Jfr Laryngoskop. O. S-d.*
Trakeotoml, operation, varvid strupen
öppnas med ett snitt framtill. Genom detta
införes ett böjt silverrör, möjliggörande
andning, även om hinder finns för luftens passage
genom struphuvudet. Jfr K a n y 1. T. R.
Träkien (grek. Thräke, lat. Thräcia), ett
geografiskt begrepp, vars omfattning växlat
betydligt; på det hela taget menas med T.
det bergiga landet mellan Donau, Svarta och
Egeiska haven; i v. gränsar det till
Makedo-nien och Illyrien. Under den romerska tiden
bildade n. delen prov. Moesia. På gränsen till
Makedonien låg berget Pangaion med givande
guld- och silvergruvor. På sydkusten
grundade grekerna en rad kolonier, Abdera, Ainos
m. fl., vid Propontis Perinthos och Selymbria,
vid Bosporen Bysantion, vid Svarta havet
Kallatis och Tomoi. Trakerna ha aldrig spelat
någon historisk roll. De tillhörde den
indo-europeiska folkfamiljen, men blott få ord äro
kända av deras språk. Dit hörde bl. a. geter,
fry ger, myser och trerer. Vid Dareios I:s tåg
mot skyterna 512 f. Kr. kuvades T. och blev
en tid persisk provins. I slutet på 400-talet f.
Kr. sökte furstar över odrysernas (se d. o.)
stam bilda ett trakiskt rike. T. intogs av
Filip av Makedonien; efter Alexander den
stores död blev det självständigt under
Ly-simachos, tills keltiska horder inföllo 281
och kort därefter där grundade riket Tylis.
540
I början av den romerska kejsartiden var T.
ett romerskt vasallkungarike, 46 e. Kr.
förvandlades det till provins. Kejsar Hadrianus
grundläde Adrianopel. T. lämnade många
rekryter till den romerska armén. — Litt.: W.
Tomaschek, »Die alten Thraker» (3 bd, 1893
—94); G. Kazarow, »Beiträge zur
Kultur-geschichte der Thraker» (1916). M. PnN-n.
Numera skiljer man vanl. mellan
östtra-kien, d. v. s. Turkiets europeiska delar (med
Adrianopel och Gallipolihalvön), och
Västtra-kien, motsv. n. ö. Grekland och delar av s.
Bulgarien. — Genom freden i Bukarest 1913
tillföll större delen av Västtrakien Bulgarien,
medan Turkiet behöll östtrakien jämte
Adrianopel samt närmast v. om denna stad
belägna delar av Västtrakien. Sistnämnda
område tillföll 1915 Bulgarien. Genom freden
i Sèvres 1920 erhöll Grekland de vid Egeiska
havet och Marica belägna delarna av
Västtrakien samt östtrakien utom Konstantinopel med
närmaste omnejd. Lausannefreden 1923 satte
Greklands östgräns vid Marica, varvid
östtrakien återgavs till Turkiet. Samtidigt stadgades
en utväxling av grek, och turk, befolkning,
som sedermera successivt genomförts. S. F.
Träkisk-frygiska språkfamiljen, se I n
do-europeiska språk, sp. 550.
Trakom [-ä’m], Egyptisk ö go n
inflammation el. Militäroftalml, en
kronisk inflammation i ögats bindehinna. T.
kännetecknas i tidigare skede av ögonlockens
förtjockning, svullnad av bindehinnan,
förstoring av dess lymffolliklar till
grodromslik-nande korn samt av slemmigt trådig
avsöndring. Senare inträda skrumpning och
ärrbildning, ofta i förening med felställning av
ögonhåren (trichiasis) och inrullning av
ögon-lockskanterna (entr opium). Synförmågan kan
nedsättas till följd av grumling och
sårbildning i hornhinnan. I mycket svåra fall, vilka
så gott som aldrig ses i Sverige, blir ögats
yta torr, epidermisliknande, gråbrunt
missfärgad (xerophthalmus), och synen kan då helt
förloras. T. drar vanl. ut över åratal el.
årtionden med omväxlande förbättring och
försämring. Sjukdomen är smittsam; smittämnet
är ej känt. Genom omsorgsfull och energisk
behandling kan t. läkas. — T. förekommer i
Sverige eg. blott i Kalmar län, Fryksdalen
och vid finska gränsen. Även i det övriga
Västeuropa och Nordamerika är t. föga spridd,
men negertrupperna spredo t. under
världskriget, särskilt i s. Frankrike. I Finland är
den täml. allmän, i Östeuropa och framför allt
Asien och Nordafrika är den ett verkligt
plågoris och en vanlig blindhetsorsak (se
Blindhetsstatistik, sp. 510—511). K. G. P-n.
Traktame’nte, kostpengar; förplägnad. Se
Dagtraktamente.
TraktarianVsm, se Oxford rörelsen.
Traktat, fördrag mellan stater (se
Internationella fördrag); religiös (små)skrift.
Traktäthamnar (För dragshamnar)
kallas de kinesiska hamnar, som enl. ingångna
fördrag äro öppna för utländska
handelsfartyg. Jfr Kina, sp. 711.
Traktbrosk, Trakten, veter., se Hov, sp. 47 f.
Traktera, undfägna, bestå föda åt; spela
(ett instrument). — Traktör, krögare.
Trakthuggning, skoqsv., se
Skogshushållning, sp. 1128—29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
