Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Traktor - Traktur - Traktvinkeln - Trakyt - Trall - Tralla - Tralles - Trame - Tramessoplattor, Tramessosten - Tramp - Trampdyna - Trampfart - Trampfartyg - Trampgräs - Trampmaskin - Trampmina - Trampolin - Tran - Trana - Trana, Erik Andreas - Tranbygge - Tranbär, Tränjon - Trance, Trans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
Traktor—Trance
542
Tra’ktor, av explosionsmotor driven
motorvagn, brukad dels som dragare av
arbetsredskap, dels som stillastående motor för drift
av arbetsmaskiner. I jordbruket begagnas t.
som dragare företrädesvis vid tunga arbeten,
ss. plöjning o. a. jordbearbetning samt sådd
och skörd med maskin. Härvid brukar
arbetsredskapet vara vidhängt efter t.; mindre
ofta förekommer, att det utgör en fast
del av motorvagnen (motorplog,
bärplog; se Plog, bild 9). Mest brukas
jord-brukstraktorer med vanliga körhjul, försedda
med glidskydd, men särskilt för arbete på lös
mark (ss. vid skogskörslor; se Ryssland,
bild 10) sådana med hjul inom kedjeband
(krypkedja, Caterpillar), vilka hindra vagnens
nedsjunkning och sålunda minska
kraftåtgången på lös grund. Den ekonomiska
fördelen av t. beror i väsentlig mån på i vilken
utsträckning den kan finna användning i st.
f. dragare, vilka den aldrig kan helt ersätta,
och som stillastående motor för drift av
tröskverk och kvarn m. m. Jfr A u t o m o b i 1, sp.
564 och bilder på pl. 1. H. J. Dft.
Traktür, mus., se Orgel.
Traktvinkeln, veter., se H o v, sp. 48.
Trakyt, en tät, vanl. porfyrisk
effusivberg-art (jfr Bergart) av samma kemiska
sammansättning som syenit och innehållande
al-kalifältspat (huvudsaki. sanidin) jämte
pla-gioklas och sparsamt biotit, pyroxen el.
horn-blände. T. förekommer bl. a. i Auvergne,
Sie-bengebirge och trakten av Neapel. N. Zn.
Trall. 1. Gallerformad järnplattform i
maskinrum eller med avloppshål för vatten
försett träplan, som ligger i bottnen av en båt
för att bereda jämn yta att stå på och som
skydd mot fotvatten; även en genombruten
lucka (lucktrall) över en öppning i däck för
luftväxlingens skull; spjälgolv. Ax. L.
2. (Ofta upprepad) vismelodi.
Tralla, järnv., se D r e s s i n.
Tra’lles (grek. TraTléis), forntida
huvudstad i Karien i Mindre Asien vid en biflod
till Meander, betydande handelsstad och säte
för en bildhuggarskola, till vars verk bl. a.
»Farnesiska tjuren» hör. Förstörd av
jordbävning men återuppbyggd i början av
romerska kejsartiden. Ruiner och fynd av
skulpturer och inskrifter. M. Pn N-n.
Trame [tram], fr., se Sidenindustri.
Trame’ssoplattor, Tram e’s sosten (av
it. trame’zzo, skiljevägg), byggnadsmaterial,
plattor av koks, stenkolsslagg och cement.
Jfr S c a g 1 i o 1.
Tramp [trämp], eng., landstrykare, luffare.
Trampdyna, av bindväv och fett byggd,
kuddliknande bildning, täckt av tjockt
hornlager med talrika svettkörtlar och
förekommande under mellanfoten och tårna hos
rovdjur, insektätare o. a. däggdjur. T. P.
Trampfart (av eng. tramp, luffare), sjöfart,
som tillfälligtvis bedrives mellan olika orter.
Jfr Sjöfart, sp. 984, och To talbefr
akt-ni n g.
Trampfartyg (av eng. tramp, luffare). 1.
Fartyg, som går i trampfart (se d. o.). —
2. Fartyg el. båt, vars maskineri
(»trampverket») drives medelst trampning av en el.
flera personer. Ett t. försöktes 1823 i trafik
mellan Stockholm och Drottningholm; ett av
assessor Juringius 1825 konstruerat t., »Ge-
fion», hade plats för 300 pers, och kunde med
trampinrättning för 6 man uppnå en fart av
omkr. 3 knop.
Trampgräs, bot., se P o 1 y g o n u m.
Trampmaskin åstadkommer rörelse och
drivkraft genom fotens muskelkraft i förening
med kroppstyngden (fottrampa). T. är en
urgammal anordning, som ännu nyttjas i
hushåll och hantverk (vid spinnrock, slipsten,
svarvstol, symaskin m. m.). — Tramphjul,
trampkvarn m. fl. föråldrade
drivanord-ningar igångsatte en horisontell axel, på
vilken var fäst ett större hjul el. trumma, som
bragtes i rotation genom att en el. flera
personer oavlåtligt trampade ned på i omkretsen
befintliga fotsteg el. stegpinnar; nyttjades
bl. a. till fång- och slavarbete. G. H-r.
Trampmina, krigsv., se F ä 11 m i n a.
Trampolin (fr. tremplin), den fasta ställning
(vanl. med avdelningarna »kandidaten»,
»magistern», »tornet»), från vilken simhopp göras.
Jfr S v i k t.
Tran, benämning på de flytande fetter, som
finnas i vissa fiskar samt i späcket hos en
del havsdjur, ss. valdjur och sälar. Späcket
utgör det under huden i dessa djur samlade
tjocka lagret av fettväv, bestående av ett
slags grovmaskig bindväv, vari massor av
fettceller äro inbäddade. T. är rik på
omättade fettsyror och härsknar därför lätt,
varvid en obehaglig tranlukt uppstår. Genom
fetthärdning (se d. o.) uppstå s. k. härdade
fetter av fast konsistens. De äro betydligt
hållbarare, härskna ej så lätt och ha fått stor
användning som ersättning för naturliga fasta
fetter. — Om levertran se
Fiskleverolja. I. B.
Trana, zool., se Tranor.
Trana, Erik Andreas, ämbetsman,
författare (1847—1933). T. blev fil. dr i
Uppsala 1872, avlade hovrättsexamen där 1876,
ingick vid rådhusrätten i Göteborg 1877, blev
justitierådman 1897 samt var
justitieborg-mästare 1908—17. T. innehade många
kommunala förtroendeuppdrag (bl. a. som
kyrkofullmäktiges ordf. 1903—23), satt i Andra
kammaren 1903—05 och i Första 1910—16. Bland
hans skrifter må nämnas »Zur Erklärung des
Siegeshymnes des Merenptah» (1903) och »Ett
blad ur Egyptens historia vid början af
femtonde förkristna seklet» (1906). E. Spr.
Tranbygge, herrgård i V. Ryds socken,
Uppsala län, s. om Sigtuna; 725 har, därav 225
har åker; tax.-värde 298,500 kr. (1931). Har
sedan slutet av 1600-talet tillhört medl. av
ätterna Oxenstierna, Hägerstjerna, van der
Nooth, Iserhielm och von Lantingshausen
samt C. A. Ramstedt (1876—1909). Nuv.
ägare är greve G. Mörner.
Tranbär, T r ä n j o n, Oxyco’ccus
quadripe’-talus, av fam. ljungväxter, krypande
dvärgbuske med trådsmal, rikt förgrenad stam,
små, äggrunt avlånga, läderartade,
övervintrande blad och skära blommor; frukterna äro
ärtstora, röda bär. T. växer på vitmossmyrar
i hela Sverige. Bären mogna sent på hösten
och äro mycket sura, ätbara först efter stark
frost. De syltas. G. M-e.
Trance [trans], Trans (fr. t r anse),
dvallik-nande tillstånd, i vilket medvetandet sjunker
undan och undermedvetna skikt ta herraväldet
över människan. T. förekommer vid vissa
sjuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
