Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trance, Trans - Tranchell, släkt - Tranchera - Tranebergsbro - Tranefelt, Johan Verner - Tranekær slot - Tranemo - Tranér, Johan - Trangam - Trani - Trankebar, Tranquebar - Trankil - Tranmæl, Martin Olsen - Tranor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
Tranchell—Tranor
544
domar, ss. hysteri och katalepsi, är synnerligen
vanlig i mystiska religionsformer, där man
strävar efter att låta själen restlöst uppgå i
det gudomliga, och förekommer även i den
moderna pingströrelsen, där »andedopet» är
ett typiskt trancetillstånd. De spiritistiska
medierna sträva även efter att falla i t., och
man antager, att de under denna tagas i
besittning av de avlidnas andar (se S p i r
i-t i s m, sp. 259). E. B-m.
Tranchell [-ke’1], svensk släkt, urspr. från
Trankärr i Ytter by socken, Bohuslän.
Kyrkoherden i Kungälv Anders Tranchelius
(d. 1735) var farfar till industrimännen J u s-
J. F. Tranchell.
C. Tranchell.
tus Fredrik T. (1818—83), grosshandlare
i Göteborg. Denne blev senare som ledare
av Skånska sockerfabriks-a.-b. (gr. 1853; i
Landskrona skapare av den svenska
betsockerindustrien och den moderna vitbetsodlingen
i Skåne. Hans arbeten fullföljdes av bl. a.
hans son Carl T. (1849—1919), som blev
teknisk ledare för Landskronafabrikerna 1872
och bolagets verkst. dir. efter fadern 1883.
Liksom denne var han en boren organisatör
och medverkade till den sammanslagning
mellan samtliga råsockerfabriker och
raffinaderier i Sverige med undantag för vissa i
Mellansverige, vars resultat blev Svenska
sockerfabriks-a.-b. (stiftat 1907). Han var
dessutom grundare och ledare av flera
järnvägs-och industriföretag samt en framstående
kommunalman. Hans son Carl Fredrik T.
(f. 1877 27/5) är från 1916 verkst. dir. (1916—
26 jämte S. S. A. Broomé). — Litt.: Monogr.
av N. P. Nilsson om släkten T. (1891); A.
Roman, »Carl T.» (i Tekn. Tidskr. 1919); »Den
svenska betsockerindustrien», I (1932). B.H-d.
Tranchera [tran/eTa], skära (t. ex. steken
vid en måltid). — Tranchérkniv, se Kniv.
Tranebergsbro, kombinerad gatu- och
för-ortsbanebro av betong över Tranebergssund i
Stockholm, påbörjad 1932. Sammanlagd längd
580 m, bredd 27,5 m, varav 19,o m komma på
gatan och 8,5 m på den dubbelspåriga
förorts-banan. Huvudspannet över Tranebergssund,
som består av två parallella, inspända
betong-valv på 6,2 m fritt avstånd från varandra,
har en teoretisk spännvidd av 181 m, hittills
(1933) det största betongspannet i världen.
Viadukterna på bägge sidor om sundet
utgöras av balkspann med 13 m delning.
Bro-banedäcket av armerad betong uppbäres av
ett system svetsade lång- och tvärbalkar, som
i sin ordning vila på betongpelare. F. n.
(1933) användes en 1911—14 anlagd
ponton-bro, vilken föregicks av en flottbro. E. Nn.
Tranefelt, Johan Verner, militär (1730
—1806), överste och chef för Bohusläns reg:te,
förde befälet i den olyckliga striden vid
Kvistrums skans (se d. o.) under 1788 års
krig mot danskarna och dömdes för sitt
uppförande till avsättning. Wdt.
Tranekær slot, se L a n g e 1 a n d.
Tranemo, socken i Älvsborgs län, i mell.
delen av Kinds härad, kring Ätrans biå
Lill-ån; 132,60 kvkm, 2,329 inv. (1933). Kuperad
skogstrakt, rik på mossar och odlad i
dalgångarna. 1,133 har åker, 7,776 har
skogsmark. I T. ligger Tostarps
träförädlings-a.-b:s bobinfabrik (gr. 1905, 45 arb.), vid
Uddebo en a.-b. Sveriges förenade trikåfabriker
tillhörig trikåfabrik, Uddebo möbeltygsväveri
m. m. Egendom: Limmareds säteri. Ingår i
T., Mossebo, Ambjörnarps och Sjötofta
pastorat i Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Tranér, Johan, översättare (1770—1835),
fil. dr 1800, docent 1802, adjunkt i latin 1812,
allt i Uppsala, fick professors n. h. o. v. 1815
och vart 1825 kyrkoherde i Söderköping. T.
överflyttade ett stort antal grekiska och
latinska dikter till sv., bl. a. de tolv första
sångerna av Iliaden samt Anakreon (1824—32),
som ansetts vara hans bästa. Hans stil var
arkaiserande och originell. T:s latinska
dikter utgåvos 1837.
Trangam, zool., se Sekreterarfåglar.
Tra’ni, hamnstad i ital. prov. Bari, Apulien,
vid Adriatiska havet; 34,568 inv. (1921);
ärkebiskopssäte. Handel med
lantbruksprodukter, bl. a. vin; fiske. Citadell från 1200-talet;
den märkliga katedralen är en basilika från
1100—1200-talet, som har fristående
klocktorn och en rikt ornerad portal med praktfulla
bronsportar. T. är forntidens Turenum.
Trankebar, Tranquebar, hamnstad på
Koromandelkusten, Främre Indien, inom
pre-sidentskapet Madras; 11,520 inv. (1921). T.
tillhörde 1619—1845 Danmark och var då en
betydande handelsstad. Det gamla danska
fortet, Dansborg, kvarstår ännu. I T. finnes
en tamulisk-lutersk kyrkobyggnad. Om den
gamla missionen i T. se Tamulkyrkan.
Trankil [traijkiT], lugn. — Subst.:
Tran-k i 1 i t é t.
Trankil, socken i Värmlands län,
Nordmarks härad, vid gränserna mot Norge och
Dalsland; 98,95 kvkm, 1,098 inv. (1933).
Omfattar det bergiga, halvöliknande näset
mellan Lelången och St. Le (med Foxen) samt
ett område ö. om Foxen och Lelången. 525
har åker, 4,881 har skogsmark. Mellan
sjöarna ligger Lennartsfors (se d. o.). Ingår i
Blomskogs, T:s, Torrskogs och Vårviks
pastorat i Karlstads stift, Nordmarks kontrakt.
Tranmæl, Martin Olsen, norsk
politiker (f. 1879), urspr. målargesäll. T. vistades
41/, år i U. S. A. och blev 1907 medarb. i, 1913
redaktör för den socialdemokratiska tidningen
Ny Tid i Trondheim. Han arbetade ivrigt för
radikalisering av fackföreningsrörelsen. Då
den radikala riktningen inom Det norske
ar-beiderparti 1918 segrade, blev han partiets
sekr. och 1921 red. för dess huvudorgan (se
Social-Demokraten, sp. 23). T. satt
i stortinget 1925—27. Efter K. Grepps död har
T. varit arbetarpartiets ledande man. W-t K.
Tranor, Gru’idae, fam. av tranfåglarnas
ordn., omfattande storvuxna vadare med lång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
