Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tranor - Tranquebar - Tranquillo - Trans - Trans. - Transaktion - Transalaibergen, Transalaj - Transandinska järnvägen - Transatlantic, Reder-a.-b. - Transaustraliska järnvägen - Transbajkalien - Transcendens - Transcendent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Tranquebar—Transcendent
546
hals, täml. kraftig, lång, spetsig näbb, långa
ben, långa och breda vingar och täml. kort
stjärt. Ungarna äro dunklädda. T. bebo
stäpper och öppna kärrtrakter. De leva
företrädesvis av frön, knoppar, rötter o. dyl. men
förtära även smådjur. T. äro skygga, kloka
och livliga fåglar. Hanarna bruka särskilt
under fortplantningstiden med utbredda
vingar utföra dansande rörelser, medan de med
näbben kasta upp smärre föremål i luften.
Tranan el. den grå tranan, Grus grus,
har askgrå dräkt med gråsvart strupe och
framhals och ett vitt band på bakhuvudet
och halsens sidor. Huvudet är nästan naket,
framtill svart, baktill med en röd fläck. De
inre armpennorna bilda nedhängande plymer.
Totallängden är 110—119 cm, lätet ett starkt
trumpetande, som höres under flykten. Den
finnes över hela Sverige, allmännare norrut,
på moss- och myrmarker. De två äggen
läggas i en bale på marken. T. flytta i en
flock, ordnad i V-formad linje.
Jungfrutranan, Anthropoides virgo, i s. Europa
samt v. och mell. Asien, har några gånger
anträffats i Sverige. Den har kortare näbb,
fjäderklätt huvud och förlängda fjädrar i
örontrakten och på framhalsen. T. P.
Tranquebar, annan form för Trankebar (se
d. o.).
Tranquillo [traijkæPlå], it., mus., lugnt.
Trans, lat., på andra sidan om, bortom;
brukas i flera sammansättningar, då även =
över-, om-, genom-, för-. Jfr C i s.
Trans., förk. för transitiv.
Transaktion, affärsavtal; uppgörelse.
TransaJaibergen, Transalaj, se Ala i.
Transandlnska järnvägen, i Sydamerika,
bildar en direkt förbindelseled från Buenos
Aires över Anderna till Valparaiso. I
vidsträckt bemärkelse kallas hela denna 1,435
km långa linje T.; eg. betecknar namnet
endast den 1910 fullbordade smalspåriga
sträckan mellan Mendoza och Los Andes,
ändpunkterna för Argentinas och Chiles
järnvägsnät. Stigningen över Anderna övervinnes
genom talrika tunnlar och en 38 km lång
kugg-stångssträcka. Höjdkammen genombrytes nära
Aconcagua och Uspallatapasset av den 3,160
m långa Cumbretunneln, där T. når sin största
höjd, 3,204 m ö. h. Genom T. förkortas
restiden mellan Buenos Aires och Valparaiso,
som sjövägen uppgår till 10—12 dygn, till
dygn. Trafiken spärras dock ofta långa tider
genom snöhinder.
Transatla’ntic, R e d e r i - a . - b., grundat
1904, ett av de största svenska
rederiföretagen. T:s fartyg, varav nära hälften
ut-göres av moderna motorfartyg, sysselsättas
företrädesvis i reguljär fart från svenska,
finländska och norska hamnar till Sydafrika,
Australien och Förenta staternas östkust.
Dessutom upprätthålles reguljär förbindelse
från sydafrikanska till skandinaviska
hamnar, från Australien till nordeuropeiska och
skandinaviska hamnar samt en reguljär linje
mellan n. Stillahavskusten och Australien.. —
Med T. samarbeta rederi-a.-b. Transpacific,
Transoil och Transmark. Bolagens
sammanlagda flotta omfattar 33 fartyg om 162,848
bruttoton. Ax. L.
Transausträliska järnvägen, förbindelseleden
Grå trana, Grus grus.
mellan ö. och v. Australiens järnvägsnät,
genomlöper Stora Victoriaöknen och förenar
Port Augusta i Sydaustralien med Kalgoorlie
i Västaustralien. T., som invigdes 1917, är
1,682 km lång och smalspårig.
Transbajkälien, ry. Zabajkalskaja oblast
(»området på andra sidan Bajkal»), fordom
rysk provins i Sibirien mellan Bajkalsjön och
Amurlandet, numera huvudsaki. tillhörande
östsibiriska området och den därinom belägna
Burjät-mongoliska republiken.
Transcende’ns, överskridande, egenskapen
att vara transcendent (se d. o.).
Transcende’nt, som övergår det för sinnet
fattbara, översinnlig. 1. (Filos.) Som t.
betecknas den bortom det sinnligt givna
liggande verkligheten, vare sig härmed avses de
metafysiska systemens el. naturvetenskapens
världsbilder. Vissa filosofer, särskilt Kant,
antaga existensen av något transcendent men
förneka all kunskap därom. Sensualistiskt
inriktade filosofer, t. ex. Hume och Mach,
betrakta över huvud begreppet t. som ohållbart.
En liknande ståndpunkt företräder på andra
grunder den s. k. Uppsalafilosofien. G. O-a.
2. (Mat.) Transcendent kallas i matematiken
ett tal el. en funktion, som icke kan
bestämmas genom ett ändligt antal algebraiska
operationer, i motsats till algebraiska tal och
funktioner. Viktiga transcendenta tal äro n
(pi) och e (basen för det naturliga
logaritmsystemet). Om transcendenta funktioner se
XIX. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
