Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Transcendent - Transcendental - Transcendentalism - Transept - Transfer - Transferering - Transfiguration - Transfinita tal - Transformation - Transformator - Transformera - Transfusion - Transgrediera - Transgression - Transhimalaia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Transcendental—Transhimalaja
547
Funktion. Om en transcendent funktion
av den obekanta ingår i en ekvation, namnes
denna en transcendent ekvation,
t. ex. cos x + sin x = 1. T. B.
Transcendental, filos. 1. Den medeltida
skolastiken och ännu Spinoza brukade ordet
t. för att beteckna sådana allmännaste
begrepp som sak, ting, något o. s. v. — 2. Den
nu gängse betydelsen har termen fått genom
Kant (se d. o.), som därmed betecknar de
aprioriska betingelserna för kunskapen och
filosofiska undersökningar om dessa. —
Transcendental filosofi el. t r a
n-scendentalism, den filosofi, som utgår
från transcendentala undersökningar; dess
förnämsta representanter utom Kant äro Fichte,
Scheliing och Hegel. — Transcendental
idealism, enl. Kant den uppfattningen,
att tiden och rummet icke tillkomma tinget
i sig utan äro kunskapssubjektets
åskådningsformer. G. 0-a.
Transcendentali’sm, se
Transcendental. — Bland rörelser, som kallats t., utan
att vara knutna till något filosofiskt system,
är ryktbarast den, som uppstod i Nya
England omkr. 1830 och pågick bortåt 1850. Dess
främsta bärare voro Emerson (se d. o.),
Margaret Fuller (se O s s o 1 i), G. Ripley och H.
D. Thoreau (se dessa ord). Rörelsen, som
omfattade såväl teologiska och filosofiska som
sociala och ekonomiska åskådningar, gav en
stimulans till friare individualistiskt
tänkande. G. O-a.
Transe’pt, se Kyrka, sp. 409.
Transfer, fotogr., se Bromol jetryck.
Transferering, överföring, särskilt
överförande av tillgång i ett lands valuta till ett
annat land. För belopp av ordinär storlek har
vanl. något transfereringsproblem ej behövt
uppkomma. Gäldenären i ett land har då för
att betala borgenären i ett annat land blott
haft att till bank el. bankir i det egna
landet inbetala motvärdet i dess valuta, varvid
erforderligt belopp i utländsk valuta erhållits.
Däremot har vid överförande t. ex. av de
tyska skadeståndsbetalningarnas el. de
internationella kortfristiga skuldernas höga belopp
ett svårlöst transfereringsproblem
uppkommit. — Även om teoretiskt och i stort sett
betalningsbalansen gentemot utlandet för en
län’re tid måste balansera, kan vid vissa
tillfällen bristande balans uppstå. Uppstående
överskott kan då placeras genom långivning
på viss tid till utlandet, liksom brist i
betalningsbalansen kan, såvida kredit i utlandet
står att erhålla, täckas genom långfristigt
utländskt lån. Likviden för det utländska lånet
ställes då till centralbankens förfogande och
disponeras för gäldande av de kortfristiga
likviderna till utlandet. Om utländskt lån ej
står till buds el. ej anses lämpligt, återstår
för landet, om t. skall kunna äga rum, blott
att söka utvidga inhemsk produktion och
skaffa den ökade avsättningsmöjligheter i
utlandet, medan importen hålles nere. — När
inkommande valutor ej varit tillräckliga för
likviderna till utlandet, ha vid flera tillfällen
transfermoratorier måst tillgripas. Gäldenären
har då oftast fått likvidera sin skuld till den
utländske borgenären genom inbetalning av
likviden i det enna landets valuta till
hemlandets centralbank, varvid den utländske
bor
548
genären erhållit en fordran i gäldenärslandets
valuta hos detta lands centralbank. Sålunda
förklarade t. ex. tyska riksbanken 8 juni
1933, att den för, som man hoppas, kort tid
inställer tilldelningen av valutor för gäldande
av vissa förpliktelser till utlandet. K. Ssn.
Transfiguratiön (lat. transfigurätio), teol.,
Kristi förklaring (se Förklaring 2).
Transfinlta tal, en av G. Cantor införd
be-greppskonstruktion i matematiken. Dessa tal
äga betydelse för oändlighetsbegreppets
abstrakta analys och utgöra en hel klass av
oändliga tal, Cantors andra talklass, till
skillnad från de ändliga talens klass. T. B.
Transformation, mat., omformning el.
ombildning av en ekvation el. ett uttryck genom
en substitution (se d. o.) el. någon annan
operation. Även inom geometrien förekommer t.
av en figur i en annan, t. ex. en cirkel
transformeras till en ellips genom sned projektion
på ett plan. T. B.
Transformator, elektrotekn., se
Elektrisk transformator.
Transformera, ombilda, omskapa, förvandla;
utföra en matematisk transformation.
TransfusUn (lat. transfüsio), med.,
överföring av blod direkt i kärlsystemet (jfr
Blodöverföring, Hemolys och Hem otest),
behandlingsmetod vid akut blodbrist på grund av
blödning etc., även vid chocker (t. ex. efter
operation) samt som blodstillande medel vid
vissa blödningar från slemhinnor etc. Faror
för blodkropparna genom det främmande
blodets upplösande el. sammanklumpande
inverkan kunna undvikas genom noggrann
förundersökning (se H e m o t e s t). T. kan tekniskt
verkställas som operation i ett uppskuret sår
över venen (blodåderni, kirurgisk t., el.
enklare med nål (sprutspets) direkt genom
huden (perkutant), medicinsk t. Se även
Blod, Blödning och Ärftlighet. Tillg.
Transgredièra, överskrida.
Transgressiön (lat. transgre’ssio, övergång,
överskridning), havets successiva inskridande
över ett landområde (landarealen minskas).
Regression däremot betecknar havets
tillbakagång (landarealen tillväxer). T. kan
uppkomma genom rörelser i litosfären; vid
landsänkning inträffar t., vid landhöjning
regression. Genom sedimentavsättning minskas
oceanernas rymdinnehåll, vilket medför t.
Detsamma blir följden, om oceanernas
vattenmassa ökas. Detta sker särskilt, då
landisarna smälta vid inträffad klimatförbättring.
Vid nedisning däremot bindes vatten i
landisarna, vilket förorsakar regression.
Förändringar i jordens rotationshastighet måste även
inverka. En ökning av hastigheten skulle
medföra t. vid högre och regression vid lägre
breddgrader. Minskad hastighet skulle få
motsatt effekt. G. Rbg.
Transhima’la5a, bergskedja i Tibet,
Centralasien, n. om Himalaja och parallell därmed,
mellan 80° och 92° ö. Igd samt 29° och 32°
n. br. Är en av Centralasiens mäktigaste
fjällkedjor och har liksom de andra tibetanska
fjällkedjorna Pamir till bas och utgångspunkt.
T. begränsas i n. av s. Tibets stora sjözon (se
Tibet) och i s. av den stora dal. vars mell.
och ö. delar upptagas av Brahmaputra.
Passnivån ligger på 5,200—5,825 m ö. h.
En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
