Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Transvaal - Transversal - Transversalsvängningar - Tranum - Tranås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Transversal—Tranås
560
derlägset. Då den mäktige sulukonungen
Cete-wayo (se d. o.) samtidigt hotade T:s
självständighet, annekterade brittiska regeringen
T. 1877. Sedan härigenom faran för
Cete-wayo avlägsnats, väcktes omedelbart boernas
ovilja mot de brittiska inkräktarna. I dec.
1880 utbröt uppror, vilket slöt med
konventionen i Pretoria aug. 1881, där T:s
självständighet under brittisk suzeränitet
erkändes. Redan 1884 skedde emellertid en ny
uppgörelse mellan T. och Storbritannien
(Londonkonventionen), som saknade alla
bestämmelser om suzeräniteten. Om utvecklingen i T.
1884—1902 se Sydafrika, sp. 1076 f., och
Boerkriget. Genom freden i Pretoria 1902
införlivades T. som kronkoloni med det
brittiska väldet, men redan 1906 fick T. egen
författning, och 1909 ingick det i
Sydafrikanska unionen (se vidare d. o., sp.
1081 f.).
Litt.: A. Aylward, »The T. of to-day»
(1881); sir J. P. Fitzpatrick, »The T. from
within» (1900); L. Phillips, »Transvaal
problems» (1905); W. J. Leyds, »The first
annexa-tion of the T.» (1906) och »The T. surrounded»
(1919). Jfr även litt. vid art. Sydafrika
och Sydafrikanska unionen. B.E-r.
Transversal, benämning på en rät linje, som
skär ett system el. ett knippe av andra räta
linjer. Några viktiga satser gälla om
förhållandena vid dylik skärning. T. B.
Transversälsvängningar, fys., se L o n g
i-tudinalsvängningar.
Tranum, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad, s. v. om Lidköping, på Vänerslätten,
som här uppdelas av bergåsar; 14,04 kvkm,
327 inv. (1933). 873 har åker, 322 har
skogsmark. Ingår i Tådene, Lavads, N. Kedums
och T:s pastorat i Skara stift, Kållands kontr.
Tranås. 1. Stad i Jönköpings län, vid
Svartåns utflöde i sjön Sömmen; 1.421 har, därav
1,373 har land, 6,716 inv. (1933). T. ligger i
s. utkanten av Holavedens skogstrakt och
har mycket kuperade och natursköna omgiv-
ningar. Av staden, som uppvuxit under
1800-talets senare hälft, ligger den äldsta och
förnämsta delen mellan ö. stambanan i v. och
Svartån i ö. på en sandplatå. 1 n. vidtar
stadsdelen Tranås kvarn
med stadens flesta
fabriker samt hamnen
vid Svartån, som
sedan 1903 är farbar till
Sömmen. I s. märkas
Äsvallehults
villaområde och det till
naturpark utlagda
Ekberget (med
hembygdsgård). V. om
järnvägen reser sig
stadens treskeppiga
tegelstenskyrka, fullb.
1930 efter ritning av
L. I. Wahlman. S.
därom vidtar
Hubbarps-parken. Industrien
räknade 1931 56
arbetsställen med tills.
991 arb., främst päls-
och skinnvaru- samt snickeri- och
möbelfabriker. Bland de förra märkas a.-b. Fritz
Lundberg (etabl. 1904, a.-b. 1917, aktiekap. 180,000
kr., 100 arb.) och a.-b. Oscar Wigén (gr. 1911,
aktiekap. 324,000 kr., 125 arb.), bland de
senare a.-b. Kontorsmöbelfabriken (gr. 1908,
aktiekap. 225,000 kr., 65 arb.), a.-b.
Möbelindustrikompaniet (gr. 1907, aktiekap. 125,000
kr., 70 arb.) och T. möbelfabriks a.-b. (gr.
1897, aktiekap. 130,000 kr., 70 arb.). Bland
övriga företag märkas T. nya väveri a.-b. (gr.
1910, aktiekap. 325,000 kr., 70 arb.), vidare
kvarnar, mek. verkstäder, bryggeri etc. I
T. finnas 2 sparbanker och 2
affärsbanks-kontor, 2 tidningar, Tranås-Posten (3 n :r
i veckan) och T. Tidning (4 n:r i veckan),
samrealskola, epidemisjukhus och sjukstuga.
T. är även bekant som kurort, främst genom
den 1899 öppnade vattenkuranstalten (130
platser) och Hamiltons Tranåsbaden
(vid Sömmen). Tax.-värdet å fastighet
utgjorde 1932 18,467.700 kr., därav å
skattefri 1,140,200 kr., deå tax.
inkomsten 6,041.800 kr., stadens
tillgångar vid årsskiftet 1931/32 3,207,487
kr. och skulder 2,824.388 kr. T. är stad
under landsrätt och tillhör N. Vedbo
tingslag i N. och S. Vedbo domsaga. I
kyrkligt hänseende tillhör staden Säby
(se d. o.) församl.; sedan långt
tillbaka finnas flera frikyrkokapell.
1850 fanns på platsen, då benämnd
Lövstad, ett 10-tal stugor. 1860 flyttades Säby
marknader till T. Vid ö. stambanans
öppnande 1874 räknade orten omkr. 500 inv. Den
blev 1881 köping och erhöll 1919 tills, m. T.
kvarns municipalsamhälle m. m.
stadsrättig-heter. — Litt.: A. Wallerström, »Smålands
näringsliv i ord och bild», d. 4 (1918); Th. Filén,
»Om T. och Säbybygden» (1921).
2. Socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad, i österlensslättens nordligaste utkant
mot Linderödsåsen; 21,o kvkm, 1,017 inv.
(1933). 1.689 har åker, 76 har skogsmark.
Egendomar: Boaröd och Äsperöd. Ingår i T.
och Onslunda pastorat i Lunds stift.
Ineel-stads kontrakt. G. R-ll.
Bild. 1. Tranås stads
vapen.
I fält av guld en på ett
grönt treberg stående
na-turfärgad trana med röd
sten i högra foten.
Tranås
Skala 1:25000
1 Iwnimuruiln
2 Polis- o. brandstotion y ■
3 Post o tflhgraf samt t
affärsbank A
4 Affärs- o sparbank, hy
5 Sparbank h/
6 Stora torget /—/
7 Sveaplanen /y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
