Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tranås - Tranärt - Trap, Jens Peter - Trapa - Trapani - Trapets - Trapetskapitäl - Trapetsoid - Trapezunt, Trebisond, Tirabzon, Trabzon - Trapp (geologi) - Trapp (zoologi) - Trapp, Oscar Ferdinand - Trappa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Tranärt—Trappa
562
Bild 2. Utsikt över Tranås stad.
Tranärt, bot., se V i c i a.
Trap, Jens Peter, dansk topograf och
ämbetsman (1810—85), skrev bl. a.
»Statistisk-topografisk beskrivelse af kongeriget
Danmark», som utkom i 5 bd 1856—60 (4:e uppl.,
11 bd, 1919—32; utg. av H. Weitemeyer),
ett huvudarbete i dansk topografisk
litteratur. P. E-t.
Träpa, bot., se Sjönöt.
Tra’pani, hamnstad på v. kusten av
Sicilien, Italien, vid foten av Monte San
Giuli-ano; 71,515 inv. (1930; som kommun);
huvudstad i prov. T. (2.509 kvkm, 386,777 inv.).
Betydande fiske; export av salt, som utvinnes
i stor skala i traktens saliner, vin och
tonfisk. Flera högre skolor, bl. a. ett
tekniskt-nautiskt institut. T. kallades under
forntiden Drepanon och var hamnplats för Eryx
(se d. o.).
Trape’ts. 1. (Mat.) En plan fyrsidig figur,
som begränsas av räta linjer. Oftast menas
dock med t. endast parallelltrapets (se d. o.),
med två sidor parallella, medan rätliniga
fyr-sidingar utan parallella sidor kallas
trapet-soider. — 2. Redskap för akrobater och
gymnaster, bestående av en rund stång av svarvat
trä el. stål, upphängd i två rep. T. B.; Å. S-n.
Trapetskapitäl, en vanlig benämning på
det bysantinska kapitälet (se K a p i t ä 1, bild
5 B), vars fyra sidor ha formen av nedåt
avsmalnande trapetser.
Trapetsold, mat., se Trapets.
Trapezu’nt, Trebisond, Tirabzon, off.
T r a b z o n, sjöstad i n. ö. Turkiet, vid Svarta
havet; 24.634 inv. (1927); huvudstad i
vilaje-tet Trabzon (4,630 kvkm, 293,055 inv.). Som
utgångspunkt för den viktiga karavanvägen
över Erzerum till Tebris i Persien är T.
en betydande handelsstad, trots att hamnen
endast är en öppen redd. Export av får,
tobak, nötter, hudar, persiska mattor och
schalar, siden m. m.; import av bomullsvaror,
kläde, spannmål och socker. T. omges av
bysantinska murar och har många kyrkor,
moskéer och basarer. S. F.
T., en forngrekisk koloni från Sinope,
grundlädes omkr. 700 f. Kr. och fick
betydelse som en förpost i östern för grekisk
handel och kultur, en betydelse, som uüder
romarnas tid växte. Efter Bysantinska rikets
fall vid fjärde korståget (1204) grundade där
med hjälp av sin moster drottning Thamar i
Iberien en sonson till den bysantinske
kejsaren Andronikos I, Alexios, ett självständigt
rike och kallade sig »storkomnen och
kejsare». Komnenerna regerade där ända till
1461, då riket störtades av turkarna. —
Alexios’ bror David trängde fram i v. ända
till Paflagonien och hotade från Sinope det
nygrundade kejsarriket Nicaea men störtades
1214 av Laskaris och seldjukerna. Men i ö.
höll sig T., huvudsaki. tack vare sitt fasta
läge. Kejsarfamiljen, som knöt talrika
gif-termålsförbindelser med Västerns furstehus,
åtnjöt på 1300-talet ett visst anseende, förde
ett glänsande hov och drog genom att gynna
vetenskap och konst till sig många ryktbara
män. Sedan sjönko ätten och hovet, samtidigt
med att rikets isolerade läge gjorde de
oavbrutna striderna med främst mongoler,
seldju-ker och osmaner fruktlösa. — Litt.: J. L.
Fallmerayer, »Geschichte des Kaiserthums
von Trapezunt» (1827). S. Lm.
Trapp, geol., en för många förekomster av
diabas (se d. o.) bruklig benämning.
Trapp, zool., se Trappsläktet.
Trapp, Oscar Ferdinand,
kommunalman (1847—1916). F. i Hälsingborg,
studerade T. 1865—70 vid polytekniska högskolan
i Hannover, blev 1875 led. av
drätselkammaren i Hälsingborg och ägnade sig sedan
nitiskt åt stadens utveckling, särskilt i
tekniskt hänseende; många reformer och nyheter
blevo förebildliga för andra städer. Redan
1901 inrättades en arbetsförmedling, 1903
byggdes elektriska spårvägar etc. T. skapade
dessutom Hälsingborgs museum, räddade
tornet Kärnan, genomdrev Mariakyrkans
restaurering m. m. Han deltog i ledningen av en
rad kommunala och enskilda företag, särskilt
järnvägar, berörande Hälsingborg. 1900—05
tillhörde T. Andra kammaren och från 1908
Första kammaren (högerman), var bl. a. led.
av unionsutskottet hösten 1905 och
bevillningsutskottet 1909—13. Till T:s minne
utgav Hälsingborgs museum 1918
»Kulturhistoriska Helsingborgsstudier». — Av T:s arvingar
skänktes hans gård Fredriksdal vid
Hälsingborg till ett friluftsmuseum. — Hans
andra hustru, G i s e 1 a T., f. H e n c k e 1 (f.
1873), är känd som målarinna. A. A-t.
Trappa, byggnk., en stegvis gångbar
förbindelseled emellan lägre och högre plan
inom eller utom en byggnad. I de gamla kul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
