Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trappa - Trapper - Trappgavel - Trappister, trappistorden - Trappolalek - Trappskura - Trappsläktet - Trappsnitt, Trappsten - Traryd, Traheryd - Trasimeno, Lago el. Lago di Perugia - Trás-os-Montes - Trass - Trassat - Trasscement - Trassel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
Trapper—Trassel
564
turfolkens boningshus voro t. av täml.
oansenlig art; de hade höga steg, voro branta,
smala och vanl. omslutna av sidomurar. Även
i offentliga byggnader, t. ex. i de stora
amfi-teatrarna, voro t. branta, ehuru eljest anlagda
med stor skicklighet och beräknade för stora
människomassors tillträde till
åskådarrum-mets alla delar. Enkelheten i t:s
byggnadssätt bibehöll sig under medeltiden. Ofta äro
loppen raka, mången gång lagda i form av
vinkeltrappor med vilplan (podest) eller ock
bildade medelst svängsteg; i senare fallen är
t. i regel inbyggd i ett trapphus eller
trapp-torn. De stora monumentala t. i
byggnadernas inre, sammankomponerade med entré- och
kommunikationsleder, utbildades först av den
italienska högrenässansen och ha utan
väsentliga ändringar övergått till den nyare tidens
arkitektur. Renässansarkitekternas
förbättringar hade även det praktiska syftet att
genom väl avpassade måttförhållanden emellan
stegens bredd och höjd göra uppstigandet lätt
och bekvämt.
U t v ä n d i g a el. s. k. f r i t r a p p o r
förekomma dels vid byggnader på höga
terrasser, dels i trädgårdar och parker. C. G-m.*
Tra’pper, nordamerikansk pälsjägare.
Trappgavel, en trappstegsartat avslutad
gavel (se t. ex. Skanör, bild 5). T. är
karakteristisk för den senare medeltida
byggnadskonsten i n. Europa.
Trappl’ster, medlemmarna av
trappist-orden, den strängaste munkorden i
rom.-kat. kyrkan. Den stiftades av D. A. J. Le
Bouthillier de Rancé (se Rancé),
vilken i klostret La Trappe (se d. o.), där han
1665 blev abbot, återförde de cisterciensiska
klosterreglerna till deras ursprungliga
stränghet. Det nya reglementet, som stadfästes av
Innocentius XI 1678 och av Clemens XI
1705, mötte mycket motstånd på grund av
sin stränghet och sin avvisande hållning till
det vetenskapliga arbetet. Orden vann ingen
egentlig utbredning förrän på 1700-talet och
i början blott i Frankrike. Utdriven
därifrån under revolutionen, grundade den kloster
i Schweiz men fick efter restaurationen
åter-väncla till Frankrike. På 1840-talet fick den
kloster i Algeriet och i Nordamerika. Under
Leo XIII lösgjordes t. från cistercienserna och
fingo en generalabbot med säte i Rom. Orden
omfattar nu omkr. 60 kloster med omkr.
3.500 medl. och har även kloster i Kina och
Japan.
Ordensdräkten är vit med svart yllehuva
och två på ryggen nedhängande, breda svarta
band. Sträng tystnad är föreskriven utom
vid bön och sång. — En kvinnlig gren, t r a
p-p i s t i nn or n a, grundades redan av Rancé
1689. Den äger kloster i olika länder inom
Europa. — Litt.: M. Heimbucher, »Die Orden
und Kongregationen der katholischen Kirche»,
I (2:a uppl. 1907); C. Goerke, »Das
Cister-cienserkloster Mariawald» (1926). Hg Pl.
Tra’ppolalek, se Kortspel.
Trappskura, her., se Sköld, sp. 1269 och
bild 40.
Trappsläktet, Otis, tillhör tranfåglarnas
ordning och omfattar täml. stora fåglar med
grovt byggd kropp, tjock hals, stort huvud,
kort, kraftig näbb, trubbiga vingar och grova
tarser. Baktå saknas. S t o r t r ap pen, O.
Stortrapp, Otis tarda.
tarda, blir över 1 m lång och är Europas
största landfågel. Huvudet och halsen äro
askgrå, kroppen i övrigt gulbrun, på ryggen
spräcklig med svarta tvärband, de yttre
armpennorna svarta
med vit bas. Vid
under käksroten
sitta långa,
hårlika fjädrar, som
saknas hos den
mindre honan. Den
finnes på öppna
fält, särskilt
stäpper i s. och mell.
Europa samt v.
Asien, och livnär
sig av växtföda.
Förr häckade den
på några ställen i
Skåne. Enstaka
exemplar kunna
någon gång
anträffas i s. Sverige.
Lilla trappen,
små- el. d v ä r g t r a p p e n, O. tetrax, 50
cm lång, är under vit, ovan spräcklig i
gulbrunt och svart, halsen hos hanen svart med
två vita tvärband. Den hör hemma i
Medelhavsländerna, v. och mell. Asien men häckar
även i mell. Europa, och förflugna ex.
anträffas ej sällan i Sverige. T. P.
Trappsnitt, Trappsten, en slipningsform för
ädelstenar (se d. o.).
Traryd, Traheryd, socken i Kronobergs
län, Sunnerbo härad, kring Lagan, n. ö. om
Markaryd; 113,42 kvkm, 3,236 inv. (1933).
Småkuperat skogs- och mossområde. 985 har
åker, 4,657 har skogsmark.
Municipalsam-hälle: Strömsnäs bruk (se d. o.). I övrigt
märkas en större filfabrik samt småindustri.
Pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.
Trasimeno [-zimä’nå], L a g o, el. L a g o di
P e r u g i a. insjö i Umbrien, mellersta Italien,
v. om Perugia; 259 m ö. h. Areal 129 kvkm.
största djup 7,8 m. T. har sedan 1898 avlopp
till Caina, ett tillflöde till Tiberns biflod
Nestore, genom tunnel och kanal. Vid T.,
forntidens (Lacus) Trasimentis, besegrade
Kannibal romarna 217 f. Kr.
Träs-os-Montes [tra’z-o^-mä,nt9j’], »på andra
sidan bergen», landskap i Portugals n. ö. hörn,
n. om Duero, motsv. distrikten Braganca och
Vila Real; 11,116 kvkm, 420.663 inv. (1930).
T. är ett ofta hedartat berglandskap, som i
Serra de Maräo når 1.415 m ö. h., med
bördiga dalar; i Duerodalen rik vinodling.
Trass, en i Rhentrakten förekommande
vulkanisk tuff (trakyttuff), som i malet tillstånd
i blandning med bränd kalk ger ett cement
(se d. o.). N. Zn.
Trassät, se T r a s s e r a.
Trasscement, se C e m e n t, sp. 786.
Trassel, rester av bomullsgarnsspolar samt
brutna el. skadade sådana, varmed man icke
kan väva. Man skiljer mellan
varptrassel och väfttrassel, och blott det
sistnämnda är eg. en begärlig handelsvara,
bruk-bai’ till putsning och torkning av maskiner
m. m. Varptrassel, som uppstår i
bomullsfabrikerna, huvudsaki. vid klistermaskinerna.
brukar vanl. efter urtvättning av klistret
användas på produktionsstället. G. A. W.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
