Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Traun - Traunsee - Traunstein - Trautenau - Trauthman, Valentin Staffansson - Trautmann, Reinhold - Trautmannsdorf, Maximilian von - Trautz, Max - Trav - Travancore - Trave - Travée - Travellers’ cheques - Travellers’ club - Travemünde - Travental, Travendal - Travers - Travers, Val de - Travers, Morris William - Travertin - Travestera - Trawlare - Travsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Traunsee—Travsläktet
568
längd 150 km. Kraftverk vid det 14 m höga
Traunfallet nära Roitham.
Tråu’nsee [-zè] el. Gmundner See, alpsjö i
Salzkammergut, övre Österrike, 422 m ö. h.;
genomflytes av Traun (se d. o.); areal 26
kvkm, största djup 197 m. Stränderna kantas
av sommarvillor; vid n. ändan ligger den
besökta turiststaden Gmunden.
Trau’nstein [-J’täin], stad i s. ö. Bayern, vid
Traun, ett tillflöde till Inus biflod Alz; 9,332
inv. (1925). Järnvägsknut; bad- och kurort.
Träu’tenäu, tjeck. Trutnov, stad i n. ö.
Böh-men, vid Elbes biflod Aupa; 15,923 inv. (1930),
mest tyskar. Viktig handelsstad med
betydande textil- och trävaruindustri.
Träu’thman, Valentin Staffan sson,
kopparstickare, inkom från Tyskland på
1610-talet, levde ännu 1627. T. utförde i Stockholm
bl. a. porträtt av Gustav II Adolf, flera blad i
bibeluppl. 1618 samt A. Bures (se d. o.) stora
karta 1626. Han graverade även
runstensav-bildningar i trä. -rn.*
Tråu’tmann, Reinhold, tysk slavist (f.
1883), prof, i Prag 1911, i Königsberg 1921,
i Leipzig 1926. T. utger sedan 1925 (tills, m.
M. Vasmer) Grundriss der Slavischen
Philo-logie und Kulturgeschichte, sedan 1927
Sla-visch-Baltische Quellen und Forschungen —
där T. bl. a. utgivit »Die altrussische
Nestor-chronik» (1931) —, jämte W. Schultz
Zeit-schrift für Vergleichende Sprachforschung.
Skr.: »Die altpreussischen Sprachdenkmäler»
(1910), »Die alttschechische Alexandreis»
(1916), »Baltisch-slavisches Wörterbuch» (1923),
»Die altpreussischen Personennamen» (1925)
m. fl. A. A-t.
Trau’tmannsdorf, Maximilian von,
greve, österrikisk statsman (1584—1650), bidrog
kraftigt till Ferdinand II:s val till kejsare.
Efter Wallensteins fall, vartill T. medverkat,
blev T. kejsarens
ledande minister (1634)
och förde de
underhandlingar med
Sach-sen, som ledde till
freden i Prag (1635).
Ferdinand III
utnämnde T. till president
i geheimerådet och
kallade honom 1645
till kejserlig
»principalkommissarie» vid [-fredsunderhandlingarna-]
{+fredsunderhandlingar-
na+} i Osnabrück och
Münster. T. var
freds
vän och smidig förhandlare men begärde i
missmod entledigande och avgick juli 1647.
Då freden slöts 1648, var det dock i huvudsak
efter linjer, utstakade av T. N. H-tz.*
Trautz, Max, tysk fysikalisk kemist,
universitetslärare (f. 1880), blev 1910 prof, i
Freiburg im Breisgau och 1927 i Heidelberg.
T:s viktigaste arbeten behandla ideala gasers
egenskaper vid den kritiska temp. samt
reak-tionskinetik. Han har utarbetat det nu
gällande begreppet om molekylers aktivering vid
kemiska reaktioner och utfört viktiga
beräkningar av dissociationsvärmet med
tillämpning av kvantumteorien. T., som är en
originell naturvetenskaplig tänkare, har
författat en intressant allmän »Lehrbuch der
Che-mie» (3 bd, 1922—24). H. E.
Trav, se Gång 2 och Travsport.
Travancore [eng. uttal trävøijkå’], britt.-ind.
lydstat i sydligaste delen av Främre Indien;
19,747 kvkm, 5,090,462 inv. (1931); huvudstad:
Trivandrum. T. genomdrages av Anamalai
(2,694 m ö. h.) och Cardamombergen, täckta
av värdefulla skogar, och når i s. Kap
Como-rin. Slättlandet innanför den lagunrika
kusten är ytterst bördigt. Huvudprodukter äro
ris, peppar, tapioka, kokosnötter, kaffe och te.
Inv. tala till större delen malayälam (se d. o.).
Inemot 1/3 av befolkningen är kristen; många
tillhöra det jakobitiska kyrkosamfundet (jfr
M o n o f y s i t e r). T. är sedan 1923 avskilt
från presidentskapet Madras; maharajan lyder
nu direkt under centralregeringen i Delhi.
Trave [trä’vø], kustflod i ö. Holstein,
utmynnar nedanför Lybeck; 112 km lång.
Segelbar för oceanfartyg till Lybeck; förbindes
med Elbe genom Elbe—Travekanalen (se d. o.).
Travée [-ve’], fr., i vidsträckt bemärkelse
den konstruktiva el. estetiska enheten i ett
byggnadsverk, som består av en serie sådana
enheter, t. ex. en bro med flera likadana
spann, en takkonstruktion, buren av en serie
likadana takstolar. Oftast nyttjas ordet i
fråga om medeltida kyrkobyggnader, vilka
ju i allm. bestå av en serie övervälvda
kvadrater och rektanglar, åtskilda av gördelbågar,
burna av pelare eller kolonner. Uppdelas en
dylik byggnad medelst tvärsnitt vid varje
gördelbåge, utgör varje sektion en t. I.G.C.*
Travellers’ cheques [trä’vløz tje’ks], eng.,
se Resekreditiv.
Travellers’ club [trä’vløz kla’b], eng., se
Klubb.
Travemünde [trävømy’ndø], stadsdel i
Lybeck (se d. o., sp. 402).
Travental [trä’vøntäl], Travendal, by
i preuss. prov. Schleswig-IIolstein, 5 km s. s. ö.
om Segeberg. — Om freden i T. 1700 se N o
r-diska kriget.
Trave’rs. 1. (Befästnk.) Se Tvärvall.
2. (Tekn.) Dets. som traverskran (se Kran,
sp. 9).
Travers [travä’r], Val de, dal i
Jura-bergen, schweiz. kantonen Neuchätel,
genomflytes av floden Areuse (till Neuchatelsjön).
Tillv. av ur, choklad m. m.; stora asfaltlager
vid byn T.
Travers [trä’vøz], Morris William,
engelsk kemist (f. 1872). Var 1906—14 dir. för
Indian institute of Science i Bangalore och är
sedan 1922 dir. i Society of glass technology,
sedan 1927 prof, i tillämpad fysikalisk kemi
vid univ. i Bristol. T. var W. Ramsays
med-arb. vid upptäckten av ädelgaserna och har
därjämte utfört undersökningar vid låga
temp. och inom glasets kemi. G. S-ck.
Travertln, geol., se K a 1 k t u f f.
Travestera, förlöjligande omskriva en
allvarlig dikt. — Travest I, »vrångdikt»,
förvrängning. Jfr Parodi.
Trawlare [träT-], se T r å 1 a r e.
Travsläktet, A’rabis, av fam. korsblommiga,
har över 100 arter, en-, två- el. fleråriga örter
med vanl. hela blad och oftast vita blommor.
I Sverige finnas 8 arter. Den enåriga, sällan
upp till 3 dm höga, vårblommande A.
tha-liana, backtrav, är allmän upp till s.
Lappland. Den tvååriga, omkr. meterhöga,
blågröna A. (Turritis) glabra, rockentrav,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
