Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Treitschke, Heinrich Gotthard von - Trekantmossa - Trekarl - Trekarlspolska - Trekejsarförbundet - Trekejsarslaget - Treklang - Tre kronor - Trekropparsproblemet - Trelawny, Edward John - Treledarsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Trekantmossa—Treledarsystem
578
det visar stor berättartalang och en ypperlig
förmåga att karakterisera personligheter och
folkrörelser. Men oväld och objektivitet äro
icke T:s sak. Han
flyttade medvetet in
politiken i historien;
han framträder som
lidelsefull anhängare
av det tyska
enhetsverket och skonar icke
dess motståndare. Som
led. av tyska
riksdagen blev han en ivrig
anhängare av
Bis-marck, som i T:s
författarskap fann ett
värdefullt stöd för sin
politik. I slutet av
1870-talet blev T. en ivrig försvarare av den
antisemitiska rörelsen (se Antisemitism,
sp. 1105—06) och lämnade då det
national-liberala partiet. Som lärare och publicist
utövade T. ett stort inflytande på ungdomen i
starkt patriotisk riktning, men han mötte
också motstånd. I sina föreläsningar om
politik (2 bd, 1897—98; postumt) hävdade han
energiskt makten som statens princip — en
åsikt, som Tysklands fiender under
världskriget ständigt åberopade (men delvis
van-tolkade) som bevis på tysk »maktfilosofi».
»Briefe» utgåvos i 3 bd 1912—20. G. J-n.
Trekantmossa, bot., se H y p n a c e a e.
Trekarl, se Träkarl.
Trekarlspolska, svensk folkdans, dansas av
3 kavaljerer och 6 damer, uppställda på tre
parallella linjer så, att varje man håller sina
två damer i händerna. Dansen består
väsentligen däri, att de tre kavaljererna
omväxlande figurera emot och omdansa med
samtliga damer i tur och ordning, samt avslutas
med att kavaljerer och damer bilda var sin
koncentrisk ring, som dansar åt var sitt håll.
T:s stil är närmast renässansens — en manlig
uppvisningsdans. E. Kl.
Trekejsarförbundet, benämning på det 1881
■—87 bestående förbund mellan Tyskland,
Ryssland och Österrike-Ungern, som föregicks
av det s. k. trekejsaravtalet 1873. Se
Tyskland, historia.
Trekejsarslaget, se Austerlitz.
Treklang, ett på två terser uppbyggt ackord.
Durtreklangen har stor ters nederst
och liten överst (c-e-g), molltreklangen
tvärtom (c-ess-g); två stora terser bilda
överstigande t. (c-e-giss), två små
förminskade (c-ess-gess). T:s omvändningar äro
sextackord (grundton e i C durtreklangen)
och kvartsextackord (grundton g i
samma t.). T. N.
Tre kronor. 1. Se Riksvapnet.
2. Se Stockholms slott, sp. 550.
3. Kooperativa förbundets kvarn i Nacka
(se d. o.) socken, Stockholms län.
Årstillv.-värde 17 mill. kr., 215 arb.
4. Da. Trekronor, gammalt fort vid
Köpenhamn (se d. o., sp. 514 och karta).
Trekropparsproblemet, ett problem inom den
rationella mekaniken, med uppgift att finna
matematiska uttryck för rörelsen hos tre från
varandra skilda kroppar el. materiella
punkter, vilka i ett givet ögonblick intaga vissa
bestämda lägen och äga bestämda hastigheter
och massor, så att lägena och hastigheterna
kunna beräknas för varje given tidpunkt. En
allmän lösning av t., som ger rörelsen i form
av slutna uttryck, har icke varit möjlig att
finna, och man har därför i stället uttryckt
kropparnas lägen vid en viss tidpunkt i form
av serier, vilka förlöpa efter potenser av
tiden, mätt från begynnelseögonblicket. Då
H. P o i n c a r é (se d. o.) fann, att dessa
serier i allm. voro divergenta, införde K. F.
Sundman (se d. o.) i stället en ny
oberoende variabel, som har den egenskapen att
växla från plus ett till minus ett, medan tiden
växlar från plus oändligheten till minus
oändligheten. Denna transformation leder till
konvergenta uttryck, och en allmän lösning
är således teoretiskt möjlig om än knappast
utförbar i praktiken. I vissa speciella fall är
en exakt lösning av t. möjlig. De två
klassiska fallen äro, då kropparna vid rörelsens
början befinna sig på samma räta linje och
förhållandet mellan kropparnas avstånd är
lika med förhållandet mellan deras
massor och hastigheterna äro riktade vinkelrätt
mot den räta linjen samt då kropparna vid
rörelsens början befinna sig i spetsarna på en
liksidig triangel och hastigheterna uppfylla
vissa villkor. I bägge fallen bibehålla sig
under rörelsen de ursprungliga
konfiguratio-tionerna, men linjens, resp, triangelns längd
och läge i rymden förändras. Kropparnas
banor bli i bägge fallen koniska sektioner. —
Fall av stor praktisk betydelse äro, när en
el. två av kropparna ha en mycket liten
(oändligt liten) massa i förhållande till central
kroppen. Fallet med en kropp, ofta kallat det
r estringer ade t., svarar mot månens
rörelse i förhållande till solen och jorden, det
med två kroppar svarar mot en planets rörelse
i förhållande till solen och en annan planet. —
Viktiga bidrag till det allmänna t:s
matematiska behandling ha givits förutom av de
ovannämnda av G. L. Lagrange, Ch. E.
Delau-nay, S. Newcomb, E. H. Bruns, H. Gyldén, P.
Harzer, P. Painlevé, K. Bohlin, E. W. Brown
och E. H. von Zeipel. Om massorna och
hastigheterna äro numeriskt givna, kunna
ban-formerna undersökas medelst s. k.
numerisk integration, d. v. s. bankurvornas
form kan beräknas steg för steg. I detta
arbete, som bl. a. är av stor betydelse för
klassifikation av rörelseformerna, ha viktiga bidrag
lämnats av E. Strömgren, G. H. Darwin, T. N.
Thiele och K. Bohlin. K. Lmk.
Trelawny [trilå’ni], Edward John,
engelsk författare (1792?—1881). Var en månad
1805 frivillig i marinen och skall sedan, enl.
egen uppgift, ha levat ett äventyrligt liv,
bl. a. som kapare i ö. Asien. 1822 var T. nära
umgängesvän i Italien med Byron och Shelley,
följde 1823 Byron till Grekland och deltog
1823—25 i grekiska frihetskriget samt bosatte
sig slutligen i England. T:s »Adventures of a
younger son» (1831; sv. övers. 1836 och 1911)
är en fängslande, vital och fantasirik
själv-biogr., »Recollections of the last days of
Shelley and Byron» (1858; omarb. i 2 bd
1878) viktiga memoarer. — Monogr. av H. J.
Massingham (1930). R-n B.
Treledarsystem, se Elektricitetsverk.
XIX. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
