Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Treledsbåge - Trelleborg - Trelleborgs Allehanda - Trelleborgs gummifabriks a.-b. - Trelleborgs-Tidningen - Trelleborgs ångkvarns a.-b. - Trem. - Trema - Tremansnämnd, Tremansting - Trematoda - Tremblay, François Leclerc de (le père Joseph) - Tremella, Tremellineae, Tremellodon - Tremitiöarna (Diomedesöarna) - Tremolit - Tremolo - Tremor - Tremulant - Tremulera - Tremänning - Tremänningar (krigsväsen) - Trench coat - Trench fever - Trenčianské Teplice - Trenčín - Trendelenburg, Caspar - Trendelenburg, Friedrich Adolf - Trengganu - Trent - Trentaffären - Trente et quarante - Trentepohlia - Trentino - Trent-Mersey-kanalen - Trento
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Treledsbåge—Trento
579
Treledsbåge, bågkonstruktion, försedd med
tre leder, vanl. en vid hjässan och en vid
vartdera vederlaget. Genom att anordna tre
leder vid en bågkonstruktion erhåller man ett
statiskt bestämt system, som icke röner
inverkan av temperaturändringar och
upplags-förskjutningar m. m. T. är en vanlig
kon-struktionsform för broar men brukas även
vid takstolar o. dyl. Materialet är vanl. järn
el. armerad betong men även trä el. sten.
Trelleborg, se Trälleborg.
Trelleborgs Allehanda, tidning i Trälleborg,
grundlagd 1876, utkommer sedan 1924 sex ggr
i veckan. Red. och verkst. dir. är N. Ohlsson
(f. 1884). Politiskt är T. liberalt.
Trelleborgs gummifabriks a.-b., se
Trälleborg.
Trelleborgs-Tidningen, tidning i Trälleborg,
utgavs 1897—1924 tre ggr i veckan, utges
fr. o. m. 1924 sex ggr i veckan. Nuv. red. är
G. Palmquist (f. 1890). Tidningens politiska
ståndpunkt är moderat.
Trelleborgs ångkvarns a.-b., se
Trälleborg.
Trem., mus., förk. för tremolo (se d. o.).
Trema, se D i aer e si s.
Tremansnämnd, Tremansting, se Ting.
Trematöda, zool., se S u g m a s k a r.
Tremblay [träblä’], Fr a n§ois Leclerc
d e, fransk statsman, mest känd som le p ö r e
Joseph (1577—1638). Blev 1599
kapucin-munk och verkade för protestantismens
bekämpande. Från 1612 fick T. allt närmare
förbindelser med Richelieu, vars närmaste
hjälp T. blev i utrikespolitiken (han kallades
»den grå eminensen»). Han var Richelieus
agent i Regensburg 1630 och ställde sig
tillmötesgående till Gustav II Adolfs ingripande
i Tyskland. Att T. skulle behärskat Richelieu
är oriktigt, men T:s makt var betydande. —
Litt.: Monogr. av G. Fagniez (2 bd, 1894) och
L. Dedouvres (1895, 1899 och 1903). (B. H-d.)
TremeTla, Tremeillneae, TremeTIodon, bot.,
se Gelésvampar.
Tremitiöarna [trä’-], fordom D i o m e de
s-ö a r n a, ital. ögrupp i Adriatiska havet,
utanför Monte Gargano; 306 har, 428 inv. (1921).
Av T:s tre småöar var San Nicola 1782—1911
och är San Domino sedan 1911 straffkoloni.
Tremollt, miner., se Amfibolmineral.
Tremolo [trä’målå], it., mus. (förk. tre m.),
»darrning», snabb upprepning av en ton (el.
förstärkning); på stråkinstrument sker t.
genom darrning med stråken, i sång genom
undulering el. svävning på samma ton (se
V i b r a t o). T. N.
Tre’mor, med., se Kramp.
Tremula’nt. 1. (Mus.) I en orgel ett
gammalt register, som försatte spelluften i
svängning, så att tonen blev darrande; nu sällsynt.
— 2. (Språkv.) Se Konsonanter.
Tremuléra (it. tremolare), mus., skälva på
sångtonen. Se Vibrato och Tremolo.
Tremänning, dets. som syssling (se d. o.).
Tremänningar, krig sv., se Femmänn i n g ar.
Trench coat [tren(t).f kåut], eng., i svenskan
vanlig benämning på ett slags överplagg av
vattentätt kakityg, med skärp.
Trench fever [tre’n(t)J’ fi’ve], eng., med., se
Skyttegravsfeber.
Trencianské Teplice [trä’ntfianskè tä’plitsä],
ty. Trentschin-Teplitz, se T r en c f n.
580
Trencfn [trä’ntj‘In], ty. Trentschin, magyar.
Trencsén, stad i Tjeckoslovakien, vid floden
Väh i v. Slovakien; 11,796 inv. (1930), mest
slovaker. Handel, industri och högre skolor.
T:s slott, nu i ruiner, var fordom ett av
Ungerns starkaste fästen. 10 km ö. n. ö. om
T. ligger den livligt besökta bad- och
kurorten Trencianské Teplice (2,113 inv.)
med varma svavelkällor och gyttjebad.
Tre’ndelenburg [-bork], C a s p a r, läkare
(1755—1820), son till kyrkoherden vid Tyska
församlingen i Malmö Philip Andreas
T. Blev med. dr i Lund 1778. Han befordrades
s. å. till adjunkt i barnförlossningskonsten i
Stockholm, utnämndes 1781 till stadsläkare i
Karlshamn, erhöll 1786 professors titel samt
blev 1787 lärare vid
barnförlossningsanstal-ten i Malmö, med åliggande att undervisa
och examinera barnmorskor för hela Skåne.
Bland T:s skrifter må nämnas
»Underrättelser och praktiska råd för allmänheten att
rätt och förnuftigt vårda hafvande,
barnaföderskor» etc. (1803; 2.-a uppl. 1841) och
»Undervisningsbok för barnmorskor» (1813;
2:a uppl. 1843). R. T-dt.*
Tre’ndelenburg [-bork], Friedrich Adolf,
tysk filosof (1802—72), prof, i Berlin 1833. T.
kritiserade skarpsinnigt Hegel och Herbart
och utvecklade en egen filosofi i stark
anslutning till Aristoteles. Han var även
filosofihistoriker. Huvudarbete: »Logische
Untersu-chungen» (2 bd, 1840; 3:e uppl. 1870). G. O-a.
Trengganu, britt, skyddsstat på
Malacka-halvöns östkust; 14,237 kvkm, 179,664 inv.
(1931); huvudstad: Kuala T. (13,972 inv.).
Före 1909 lydde T. under Siam.
Trent, flod i mell. England, upprinner i
Penninska bergen inom Staffordshire, gör en
stor båge mot s., ö. och n. samt förenar sig
med Ouse till det breda estuariet Humber;
längd 274 km. Större bifloder äro från
vänster Dove, Derwent och Idle, från höger Tame.
Segelbar från Nottingham till mynningen av
Derwent, varifrån Grand Trunkkanalen utgår
till Mersey.
Trentaffären, en folkrättslig konflikt
mellan England och Nordamerikas förenta stater,
som föranleddes av att den brittiska
post-ångaren »Trent» mellan Habana och den
brittiska hamnen Nassau på Bahamaöarna under
nordamerikanska inbördeskriget 8 nov. 1861
hejdades av en kryssare, tillhörande
nordstaternas flotta, varefter två ombordvarande
agenter i sydstaternas tjänst, vilka hade i
uppdrag att i England och Frankrike verka
för sydstaternas sak, häktades. Detta
övergrepp mot den neutrala sjöfarten framkallade
i England en våldsam indignation och drev
fram en kris, som bilades icke minst genom
prins Alberts ingripande. — Jfr T. L. Harris,
»The Trent affair» (1896). R. Sv-m.
Trente et quarante [trä’t e karä’t], fr.,
»trettio och fyrtio»; ett hasardspel, bedrivet
i de stora spelhusen.
Trentepöhlia, bot., se Violstensal g.
Trenti’no [-nå], it. benämning på
Sydtyro-len; jfr V e n e z i e n.
Tre’nt-Merseykanalen [mä’zi-], dets. som
Grand Trunkkanalen (se d. o.).
Tre’nto [-tå], ty. Trient, stad i ital.
landskapet Venezia tridentina, det ital. Sydtyro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
