Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trento - Trenton - Trepanation - Trepang - Trepass - Trepidation - Tréport - Trepov, Aleksandr Fedorovitj - Trepov, Dmitrij Fedorovitj - Treroddare - Tre rosor, släkt - Tre rosor, Johan Turesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Trenton—Tre rosor, J. T.
582
lens historiska centrum, vid Adige; 56,637
inv. (1931), mest italienare; biskopssäte,
huvudstad i prov. T. (6,567 kvkm, 390,527 inv.).
Järnvägsknut på linjen Verona—Innsbruck,
stark fästning och viktig handelsstad med
sidenfabriker, livsmedelstillv. och stenindustri.
T. har h. o. h. italiensk prägel med vackra
parker och rymliga torg, bl. a. Piazza Dante,
prydd av en staty över Dante, och Piazza
Vittorio Emanuele III med en berömd
Nep-tunusbrunn (1700-talet). Vid den senare
ligger även katedralen, en treskeppig basilika,
gr. på 1100-talet, fullb. 1515, restaur. på
1800-talet. Bland byggnader märkas dessutom
kyrkan Santa Maria Maggiore (1500-talet) och
Castello del Buon Consiglio (uppf. 1474—84),
fordom residens för furstbiskoparna av T., nu
nationalmuseum. T. har teol. seminarium,
meteor, observatorium m. m. S. F.
T., romarnas T ridentum, sedan 300-talet
biskopsstift, omkr. 574 säte för en
langobar-disk hertig, kom under Karl den store till
Frankiska riket och förlänades 1027 av
Konrad II som furstendöme åt biskopen av T.
1803 blev T. sekulariserat och införlivat med
Österrike, kom 1809 till Italien och 1814 åter
till Österrike, som 1919 avstod T. till Italien.
I T. hölls Tridentinska mötet (se d. o.). A. S-n.
Trenton [tre’nten], huvudstad i New Jersey,
U. S. A., vid den hit segelbara Delaware och
gränsen mot Pennsylvania; 123,356 inv. (1930).
Järnvägsknut, flyghamn; betydande
fabriksstad med tillv. av lergods samt gummi- och
järnindustri. Flera högre skolor. — Vid T.
slog Washington engelsmännen 25 dec. 1776.
Trepanatiön (lat. terebrätio, borrning), kir.,
en operation, som består i utsågning
(utborr-ning) av ben, företrädesvis huvudskålens, för
att upplyfta ett benstycke, som blivit
intryckt under den
omgivande ytans nivå, el.
för att bereda avlopp
för samlat var el. blod,
för att avlägsna
tumörer el. för att uttaga
främmande kroppar,
som inträngt i benet (t.
ex. gevärskulor). T.
begagnas även i
ögon-läkekonsten vid
glau-kom (se d. o.), då det
ökade trycket lättas genom t. av ögonbulben
(Elliots operation). — T. är den äldsta
ingripande kirurgiska operation man känner
och torde redan i förhistorisk tid ha varit
täml. vanlig. Från yngre stenåldern har man
funnit ett avsevärt antal trepanerade skallar
vid utgrävningar i Frankrike (omkr. 200),
Nordtyskland, Storbritannien, Ryssland,
Algeriet, Nord- och Sydamerika, Danmark m. m.
I Sverige uppgå fynden från sten-, brons- och
järnåldern till ett 15-tal (se bild). Ofta visar
fyndet, att den opererade levt månader el. år
efter operationen. — Om operationstekniken
från denna tid har man fått en god
uppfattning genom t., utförda ännu i våra dagar av
naturfolk (t. ex. på Söderhavsöarna) icke blott
i terapeutiskt syfte utan även på lik för
anskaffande av amuletter.
Det tekniska förfaringssättet har
utvecklats enormt, och det är ett jättesteg från de
förhistoriska stensågarna och mejslarna till
våra dagars hypermoderna och
ändamålsenliga, elektriskt drivna instrument (trepaner).
— Litt.: C. M. Fürst i Lunds Univ:s Årsskrift,
Ny följd, avd. 2, bd 9, n:r 4 (1913), i
Forn-vännen 1917 och »När de döda vittna» (1920);
W. von Brunn, »Geschichte der Chirurgie»
(1928); E. Guiard, »La trépanation cranienne»
(1930); O. Rydbeck i Meddelanden från Lunds
Univ:s Hist. Museum 1930—31 (1931). E. L-g.
Trèpang, zool., se S j ö k o r v a r, sp. 997.
Trepass, en klöverbladsformig, av tre
cirkelsegment bildad figur, som ofta
förekommer i gotisk, arabisk och indisk arkitektur,
dekoration och konstslöjd. Fyrpass,
fempass o. s. v. ha motsv. antal cirkelsegment.
— Jfr Näsa 1. C. G-m.*
Trepidation, astron., oriktig antik
föreställning från 400-talet om precessionen som en
periodisk företeelse. T. utvecklades på
800-talet av Thabit bin Qurra (verksam i
Bagdad, d. 901) och omfattades ända in i nyare
tiden. K. Lmk.
Tréport [trepä’r], L e, sjöstad i fr. dep.
Seine-Inférieure, vid kustfloden Bresles
mynning i Engelska kanalen, nedanför Eu (se
d. o.). Fiskehamn, livligt besökt havsbad.
Trepov [trjä’pof], Aleksandr Fe do r
o-v i t j, rysk politiker (1863—1928), bror till
D. F. T., son till polismästaren i Petersburg
F. F. T., vilken 1878 utsattes för ett
ryktbart attentat av Vera Zasulitj. Var urspr.
militär, sedan ämbetsman och var 1906 sekr. i
den kommitté, som utarbetade lagarna om
riksråd och riksduma. 1915 blev T.
trafikminister och pådrev kraftigt Murmanbanans
fullbordande. Nov. 1916—jan. 1917 var han
konseljpresident, flydde efter
bolsjevikrevolutio-nen till Finland och var senare i Frankrike en
av de ryska emigranternas ledare. (A. A-t.)
Trepov [trjä’pef], Dmitrij Fedorovitj,
rysk ämbetsman (1855—1906), bror till A. F.
T. Blev efter militär karriär polismästare
i Moskva 1896 och gjorde sig där mycket illa
omtyckt genom stränghet och godtycke. Efter
»den blodiga söndagen» i Petersburg jan. 1905
blev T. där generalguvernör, i juni därjämte
inrikesministerns adjoint, och sökte
hänsynslöst kväva revolutionen. (A. A-t.j,
Treroddare, se Galär och T r i e r.
Tre rosor, i senare tid vedertaget namn
(efter vapnet: tre röda rosor på sned i gyllene
fält) för en.svensk frälsesläkt, som är säkert
känd från 1300-talet och tidvis bodde i Norge.
Om riksråden Knut Jonsson, hans son
Alv Knutsson och dennes son Knut
Alvsson se dessa ord; om den senares
kusin Ture Jönsson (son till svenska
riksrådet Jöns Knutsson) och Ture
Jönssons son Johan Turesson se nedan. Den
sistnämndes bror domprosten i Uppsala G
ö-ran Turesson (d. 1543) hölls 1529 en tid
fängslad för upprorsförsök. J. T:s son
riksrådet Gustaf Johansson (1531—66)
blev 1561 greve (från 1562 till Bogesund).
Ätten utdog i början av 1600-talet.
Tre rosor, Johan Turesson, riksråd
(1490-talet—1556), son till Ture Jönsson; jfr
släktart. Vistades under ungdomsåren länge
i utlandet, där han med utmärkelse lär ha
kämpat under kejsar Maximilian I:s fanor,
kom hem 1524 och blev av Gustav Vasa
flitigt använd i rikets värv. Han utmärkte sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
