Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triangelmätning, Triangulering, Triangulation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Triangelmätning
594
rängen ett nät av trianglar
med för ändamålet avpassad
storlek, och vinklarna i varje
triangel mätas med teodolit,
varefter sidornas längder
kunna beräknas. För kontroll
och felutjämning (vid
beräkningen) mätas åtm. i
huvud-och stödjenäten alla tre
vinklarna. Summan av dessa tre
vinklar skall vara lika med
180° plus sfäriska
överskottet (triangeln, vars
hörnpunkter ligga på jordytan, är
närmast en sfärisk triangel).
Skillnaden mellan detta och
mätningsresultatet,
triangel-slutfelet, lämnar ett mått på
mätningens noggrannhet.
Vid rikstrianguleringen över
Sverige, som utföres av Rikets
allm. kartverks geodetiska avd.,
uppmätas på lämpliga avstånd
från varandra baser, och
mellan dessa utlägges ett nät av
stora trianglar, ordnade i s. k.
kransar. Sidolängden i dessa
trianglar är i medeltal omkr.
3 mil (se bild 1). Detta s. k.
första ordningens nät tjänar
som utgångspunkt för övrig t.
och utgör samtidigt den
svenska vetenskapliga
gradmätningen, förbunden med
grannländernas gradnät. På ett
lämpligt antal av dessa första
ordningens punkter göres
astronomisk bestämning av
polhöjd, longitud och asimut (se
Astronomiska
koordinat e r), varigenom
punkternas läge på jordellipsoiden
fastställes. Mellan första ordningens
punkter utläggas sedan triangelpunkter av lägre
ordning, avsedda för kartframställning och
andra praktiska behov. Dessa punkter
fördelas så, att 2—8 punkter falla på varje
kvadratmil. Fordringarna på
mätningsnog-grannheten äro här mindre. I stor
utsträckning bestämmas punkterna av ekonomiska
skäl genom a v s k ä r n i n g, d. v. s. endast
syftningar mot dem tagas (se bild 2).
Punkter bestämmas även genom inskärning,
d. v. s. genom att från var och en insyftas
tre kända punkter (se bild 2).
Ofta behövas, för att skapa
mätningsmöj-lighet, höga tornbyggnader (bild 3; i
Sverige Upp till 65 m höjd) el. dyrbara
skogs-huggningar. Mätningen sker mot signaler av
olika slag, vid första ordningens nät i regel
solspeglar (heliotroper) el. strålkastare
(hu-vudsakl. nattetid), vid lägre ordningens t. vita
el. svarta tavlor, tunnor el. dyl. Genom
ned-lodning (med instrument) undersökes, att
instrumentet och syftmärket stå lodrätt över
triangelpunkten, och för eventuella avvikelser
korrigeras vid beräkningen (centrering).
Teorien för såväl mätning som beräkning är
utbildad i detalj med hänsyn till att varje led i
dessa skall ha säkra kontroller genom
övertaliga bestämningar. Felutjämning sker (i
huvudnäten) enl. minsta kvadratmetoden. Be-
Bild 1. Första ordningens nät vid rikstrianguleringen över Sverige (1932).
träffande detta och mätningens utförande se
t. ex. W. Jordan, »Handbuch der
Vermes-sungskunde» (6:e uppl., 3 bd, utg. av O.
Eggert 1916). I samband med t. göres t r i g
o-nometrisk höjdmätning, som
grundar sig på att, om vinkeln vid teodoliten
mellan zenit och ett objekt samt avståndet till
objektet äro kända, höjddifferensen mellan
teodoliten och objektet kan beräknas.
Triangelpunkterna markeras i regel var-
I
Bild 2. B, C, D kända punkter. A avskuren punkt (en
övertalig bestämning). I inskuren punkt.
–––––––-från båda håll insyftad riktning
–––––––-» ett » » »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
