- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 19. Tattare - Wallman /
595-596

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triangelmätning, Triangulering, Triangulation - Triangulator - Triangulär - Trianon - Triassystemet, Triasformationen el. Trias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

595

Triangulator—Triassystemet

596

Bild 3. Modernt mätningstorn för detaljtriangulering
(Slesby, Uppland; höjd 26 m).

aktigt i berg el. nedgrävda stenar, numera i
Sverige vanl. genom ett 12 cm djupt borrhål
med omkring detta inhuggen triangel — s. k.
central markering — eller genom borrhål med
riktningsskåror enl. bild 4. Skårorna äro
riktade mot triangelpunkten.

Bild 4. Borrhål med riktningsskåror för bestämning
av triangelpunkter.

Den första kända t. utfördes 1615 av
Snel-lius (se d. o.) mellan Alkmaar och Bergen op
Zoom (Holland). I Sverige gjordes den första
t., gradmätningen i Lappland, 1736 av
Mau-pertuis, varvid Anders Celsius medverkade.
Numera utföres t. i Sverige, utom av Rikets
allmänna kartverk, av Sjökarteverket för
sjömätningen och av lantmäteriet för uppmätning
av städer och större samhällen samt för
tekniska ändamål. Där så ske kan, anslutas
dessa mätningar till rikstrianguleringen. Se
även »Sveriges kartläggning» (utg. av
Karto-grafiska sällsk. 1922, med suppl. 1933). W. D-r.

Triangulator, se Fotogrammetri, sp. 885.

Triangulär (lat. trianguläris), som har form
av en triangel.

Trianon [trianå’], två lustslott vid
Versailles. T. var urspr. en by, som Ludvig XIV
köpte 1663 för att utvidga parken vid slottet
i Versailles. Byn försvann, och konungen lät
uppföra en liten byggnad i kinesisk stil,
kallad T. de porcelaine (1670). Den nedrevs några
år efteråt, och i stället uppfördes för madame
de Maintenon 1687—88 Grand T. (Stora T.)

efter ritningar av J. H. Mansard (se d. o.).
Trädgården anlades av Lenötre. I närheten
av Grand T. lät Ludvig XV 1771—76
uppföra slottet Petit T. (Lilla T.) för madame
Dubarry efter ritningar av J. A. Gabriel (se
d. o.). Marie Antoinette uppehöll sig där med
förkärlek. I parken lät hon anlägga en
lantgård, där hon och hennes hovdamer lekte
lantliv. 1785 upplät drottningen lantgården
till bostäder åt fattiga familjer. Under
revolutionen blev denna del av T. en offentlig
förlustelseplats. Napoleon I återställde slottet för
kejsarinnan Marie Louises räkning. I Grand
T. slöts 4 juni 1920 fred mellan Ungern samt
de allierade och associerade makterna;
ratifikationsinstrumenten utväxlades i Paris 26 juli
1921. Jfr Versailles. — Litt.: P. de Nolhac,
»Le T. de Marie-Antoinette» (1914). G-gN.*

Triassystemet, Triasformationen el.
endast T r i a s, det äldsta av de mesozoiska
systemen (se Geologiska formation
s-serien). T. har fått sitt namn efter den
utpräglade tredelning, som det företer i mell.
Tyskland, i skarpt skilda etager, brokig
sandsten, musselkalk och k e u p e r,
och som länge ansågs karakteristisk för t.
Denna mellaneuropeiska utbildning
kännetecknas främst av grunda hav och instängda
havsarmar med delvis bräckt el. sött vatten
och kan sålunda ej utgöra måttstocken för
det marina t. Detta får däremot en rik
utveckling i östalperna, där avlagringar från
öppet hav av skiftande karaktär
representera t. Det finns sålunda två
utbildningssätt av t., det mellaneuropeiska och
det alpina.

T :s fauna och flora. T:s fauna företer vissa
bestämda olikheter med den paleozoiska
per-miska faunan; en del djurgrupper ha dött ut,
t. ex. cystidéer, blastoidéer, t e t r
a-kor aller och trilobiter, medan nya
former uppträda, ss. hexakoraller,
benfiskar och åtskilliga grupper av r e p t
i-1 i e r samt de första däggdjuren.
Fo-raminiferer, spongier och koraller spela endast
en obetydlig roll. Tagghudingar ha föga
betydelse. — Armfotingarna äro rätt
talrika, Terebratula. etc., likaså äro musslorna
talrika med släktena Pecten, Lima, Gervilleia,
Megalodon, Pseudomonotis, Halobia, Daonella
etc. — Huvudfotingarnas utveckling i t. företer
vissa egendomligheter; bland nautiloiderna

Grand Trianon vid Versailles.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 2 18:00:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfds/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free