Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triassystemet, Triasformationen el. Trias - Tribad - Trbonema - Tribun - Tribunal - Tribunat - Tribunbåge - Tribune, Tribun - Tribus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597
Tribad—Tribus
598
leva de sista ortoceratiterna kvar,
och av a m m o n i t e r n a (se d. o.) uppträda
såväl c e ra t i te r som äkta ammoniter med
starkt utvecklad loblinje. Av b el em ni
ti-der uppträda de första formerna av släktet
Aulacoceras. — Av fiskar förekomma hela
t. igenom ganoider, lungfiskar och
broskfiskar, medan benfiskarna
först uppträda i översta delen av t. Av
groddjur förekomma labyrintodonter, bl. a.
Mastodonsaurus (t. ex. vid Kappel i
Schwa-ben), och av kräldjur har man först den
egendomliga gruppen Theromorpha (se d. o.)
och vidare de första dinosaurierna (t.
ex. i keupern vid Halberstadt). I de översta
lagren av t. har man funnit lämningar av de
allra äldsta däggdjuren, vilka trol. alla
tillhöra pungdjuren (el. möjl. kloakdjuren).
T:s flora utgöres övervägande av
kärlkryptogamer och gymnosperma
fröväxter, av de förra fräkenväxter
(equi-setacéer) och ormbunkar, av de senare
barrträd och cykadofyter (Voltzia,
Pterophyllum etc.). I översta t., i den’
rä-tiska etagen, uppträder ett större antal
former, som ange släktskap med floran i äldre
juran, i lias, med bl. a. ormbunkarna
Clado-phlebis, Dictyophyllum etc. och cykadofyterna
Nilssonia, Anomozamites, Otozamites etc. —
Den brokiga sandstenen i
Mellaneuropas t. består av mest röda sandstenar,
ställvis inneslutande växtlämningar och
obetydligt av marina djurfossil; den torde vara dels
sötvattens-, dels kustbildning.
Musselkal-k e n är en rent marin bildning från grunt
vatten med talrika fossil, huvudsaki. en del
smärre musslor och armfotingar, samt
ammo-niten Ceratites nodosus och krinoidéen
Encri-nus liliiformis. Keupern är en limnisk el.
terrestrisk bildning, mest bestående av leror
och skifferleror med landväxter och
stenkols-flötser, som tydligen avlagrats i smärre
avstängda bassänger med stilla vatten utan
någon förbindelse med havsområden. Den
översta delen av keupern, den r ä t i s k a
etagen, karakteriseras av musslan Avicula
contorta, och denna avd., Contorta-zonen,
erbjuder en säker jämförelsepunkt mellan det
mellaneuropeiska och det alpina t. — Den
marina avlagringen i mitten av t.,
mussel-kalken, har största betydelsen i ö., där t.
övervägande är marint, och minst i v.; i
England består hela t. av limniska el.
terrest-riska bildningar, new red sandstone. — I den
alpina utbildningen utgöres t. huvudsaki. av
kalkstenar och dolomiter, vilka ha en mycket
växlande provins- och faciesindelning.
Den alpina utvecklingsformen av t.
förekommer t. ex. flerstädes i s. Europa, i
Hima-laja, Japan, Nya Zeeland, Peru, Kalifornien,
och kontinentalt utvecklat t. finnes bl. a.
inom de områden, som tillhöra den stora
sydliga Gondwanakontinenten. Här förekomma
just lämningarna av landfauna, särskilt
kräldjur av gruppen Theromorpha. — Om t. i
Skåne se d. o., geoloH. och Rät-lias. K. A. G.
Tribäd, homosexuell kvinna.
Tribonèma, bot., se Gulgröna alger.
Tribün (lat. tribünus). 1. Hos romarna
beteckning för vissa överhetspersoner, urspr.
med militär uppgift. Sex tribuni militum
(el. militäres) fungerade vid varje legion för
att i viss tur föra befälet. Folkvalda t.
före-kommo under ståndsstridernas dagar en tid
som statschefer i st. f. konsulerna (tribuni
militum consulari potestate,
konsulartribu-ner). Från 207 f. Kr. valde folket för de fyra
regelmässigt uppsatta legionerna årl. 24 t.,
vilka alltså räknades som magistratus
(riks-ämbetsmän), medan de därutöver behövliga
tillsattes av överbefälhavaren. Inemot
republikens slut förde t. på grund av bristande
erfarenhet icke truppbefäl utan användes
hu-vudsakl. för den inre tjänsten. Under
kejsartiden utnämndes de av kejsaren öch förde
senare befäl över en kohort. De utsågos ur
riddarståndet, och fullgjord tjänst som
krigs-tribun var från Augustus ett villkor för
inträdet på senatorsbanan. —
Folktribu-n e r n a, tribuni plebis, fingo i samband med
plebejernas första uttåg, secessio (enl. romersk
historieskrivning 494 f. Kr.), en plats i det
romerska statslivet. De voro verksamma blott
inom staden med närmaste område, valdes
årl. av och bland plebejerna på s. k. concilia
plebis och voro sacrosancti, d. v. s. hade
helgad okränkbarhet. Antalet var från 400-talets
mitt tio. Deras ursprungliga uppgift var att
bringa skydd mot statsmyndigheternas
övergrepp. De kunde »intercedera» mot
ämbets-handlingar och senatsbeslut och hade
bestraffningsrätt mot den motspänstige. Men de
framkallade även på concilia plebis folkbeslut
(plebiscita), åt vilka de genom lång kamp
förvärvade betydelsen av lagar. Så kommo de
att inordnas i räckan av romerska
ämbetsmän, med rang näst över kvestorerna, och
fingo rätt att sammankalla senaten och väcka
förslag i den. Deras verksamhet fick särskilt
mot republikens slut en revolutionerande
karaktär, varför Sulla inskränkte deras makt
och betog dem rätten att efter folktribunatet
inneha andra ämbeten. Men den gamla
ordningen återställdes redan 70 f. Kr. Under
kejsartiden saknade folktribunatet betydelse.
Kejsaren kunde icke vara folktribun, men
innehavandet av tribunicia potestas
(tribun-myndighet) var jämte imperatorsställningen
viktigaste uttrycket för kejsarmakten. E. St.
2. Benämning på folkledare, t. ex. Cola di
Rienzi (se R i e n z i) i Rom (se d. o., sp. 989).
3. Urspr. den för det högre prästerskapet
avsedda absiden (apsis, concha) i de
gammal-kristna basilikorna. Valvbågen, som bildar
ingången till absiden, kallas tribunbåge.
Upphöjd plats, talarplats, plattform, estrad.
Tribunal (lat. tribünal), domstol; hos
romarna en upphöjning, varifrån en
överhetsperson ledde offentliga förhandlingar; ett t.
tillhörde även det romerska lägret. I de
moderna språken brukat i betydelsen domstol,
t. ex. revolutionstribunalet (se d. o.).
Tribunät. 1. (Lat. tribunätus.) En tribuns
(se d. o. 1) ämbete eller ämbetstid. — 2. (Fr.
tribunät.) En av
folkrepresentationsförsam-lingens avd. i Frankrike enl. författningen
1799 (se Frankrike, sp. 995). T.
samman-slogs med lagstiftande kåren 1807.
Tribunbåge, se T r i b u n 3.
Tribune [trFbjön], Tribün, namn på många
företrädesvis amerikanska tidningar, t. ex.
The Chicago Daily Tribune, New York Herald
Tribune och Svenska Tribunen-Nyheter.
Trfbus, lat., del av det romerska området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
