Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tridentinska mötet - Tridymit - Trieci - Trient - Trientalis - Trier (fartyg) - Trier (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Tridymit—Trier
602
manum». T. innebar den slutliga
skilsmässan mellan katolicism
och protestantism samt medförde
en ökad betydelse åt påvedömet.
Litt.: A. Theiner, »Acta
genuina concilii Tridentini» (2 bd,
1874); »Concilium Tridentinum»,
utg. av Görres-Gesellschaft, I—V,
VIII—X, XII (1901—30); J.
Susta, »Die römische Curie und
das Conzil von Trient unter Pius
IV.» (4 bd, 1904—14); H.
Rüc-kert, »Die Rechtfertigungslehre
auf dem tridentinischen Konzil»
(1925); K. D. Schmidt, »Studien
zur Geschichte des Konzils von
Trient» (s. å.). Hg Pl.
Tridymit, en av den polymorfa
kiseldioxidens
kristallisationsfor-mer; se Kvarts, sp. 355. Med
t. är den i meteoriter funna a
s-m a n i t e n trol. identisk. N. Zn.
Triecl, bot., se
Könsfördelning.
Trie’nt, se T r e n t o.
Trientälis, bot., se Duvkulla.
Ateniensisk trier. Relieffragment, funnet på Akropolis.
Trier (grek, triéres), »treroddare», den
vanliga typen av grekiska krigsfartyg, så
kallad, därför att roddarna sutto i tre rader
utmed varje sida. T. var mycket lång i
förhållande till bredden, föga
djupgående och i fören försedd med
en ramm. Den drog omkr. 230 ton
och hade en besättning av 225
man. — Se A. M. Alexanderson,
»Den grekiska trieren» (i Lunds
Univ:s Ärsskr. 1914). — Hos
romarna förekom ett krigsskepp av
liknande typ, kallat trirem (se
Galär). M. Pn N-n.
Trier [trlr], huvudstad i preuss.
reg.-omr. T. (5,695 kvkm, 474,873
inv. 1925), Rhenprovinsen,
huvudsaki. på Mosels högra strand,
mellan vinberg och skogklädda
höjder; 68,469 inv. (1925). T. har
flera minnesmärken från
romartiden än någon annan stad i n.
Europa, ss. Porta nigra, en
stadsport från senare hälften av
200-talet e. Kr., ruiner av de s. k.
kejsartermerna (slutet av
300-talet e. Kr.), under medeltiden
brukade som kyrka och kastell,
amfiteater (för omkr. 30,000 pers.)
samt Barbaratermerna, rester av
en annan romersk
badanläggning. I den inre staden lig-
Porta nigra i Trier.
ger Rotes Hans, en sengotisk byggnad från
1450-talet, urspr. rådhus, Frankenturm el.
Propugnaculum, en av Tysklands äldsta
profanbyggnader (omkr. 1000-talet). Den
märkliga domen har som kärna en romersk
byggnad från 300-talet och förbindes genom en
korsgång med Liebfrauenkirche (1200-talet),
som jämte Elisabetkyrkan i Marburg är den
första rent gotiska kyrkobyggnaden i
Tyskland. I domen förvaras den 1012 omnämnda
s. k. heliga kjorteln, enl. traditionen buren av
Kristus. Till det förutvarande kurfurstliga
slottet ansluter sig en romersk basilika,
ombyggd 1846—56 och nu protestantisk kyrka.
T. har två kloster, S:t Maximin och S:t
Mat-thias, det senare ett gammalt
benediktinklos-ter, upphävt 1802, återupprättat 1922. T. är
katolskt biskopssäte och livligt besökt
vallfartsort, har läroanstalt för vin- och
fruktodling, vinmuseum (gr. 1925), institut för kli-
Domen och Liebfrauenkirche i Trier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
