Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triewald, Mårten - Triewald, Samuel - Trifenylmetan - Trifenylmetanfärgämnen - Trifenylmetyl - Trifenylrosanilin el. Anilinblått - Trifolium - Triforium - Triftong - Trigeminus - Trigla - Triglav (gud) - Triglav, Terglou (alptopp) - Triglochin - Triglops - Triglyf - Trigo, Felipe - Trigonella foenum graecum - Trigonia - Trigonometri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
605
Triewald, S.—Trigonometri
606
maskinen i Sverige. T. höll 1728—30
föreläsningar i fysik och mekanik med experiment
(jfr Menlös, D.), varvid han begagnade sig
av en egen från England medförd samling
apparater. Han utnämndes till director
me-chanicus, ägnade sig en tid åt järnförädling
i Västmanland och blev 1735
kapten-mecha-nicus vid Fortifikationen. 1729 bildade han
ett dykeribolag (se D y k e r i, sp. 173). T.
var en bland Vet.-akad:s sex stiftare (1739).
Han skrev tekniska och ekonomiska uppsatser
i Vet.-akad:s Handl. och utgav bl. a.
»Föreläsningar öfver nya naturkunnigheten» (2 bd,
1735—36). Fmn. (J. T.)
Triewald [tri’v-], Samuel, skald (1688—
1743), bror till M. T. Blev 1703 student i
Uppsala, reste 1711—12 i Tyskland, Holland
och England, blev 1713 guvernementssekr. i
Bremen och Verden
och 1718 registrator
vid
Utrikesexpeditionen, adlades 1723
(ointroducerad). T. var en
verksam anhängare av
holsteinska partiet och
anställdes 1728 vid
holsteinska
beskickningen i Stockholm,
lämnade Sverige s. å.
efter partiets
nederlag; i holsteinsk tjänst
steg T. till verkligt
statsråd. Led. av Vet.-
akad. (1740). — Som yngre skrev T. vers,
som utgavs av L. Salvius 1756 (»Lärespån
uti svenska skalde-konsten»). Det mesta är
satirer och epigram, de flesta övers, från
franskan. T. anslöt sig framför allt till
Boi-leau och La Fontaine, angrep de
hantverksmässiga tillfällighetspoeterna och den
högtravande, svulstiga stilen. Hans dikt är
för-ståndsmässig, ofta fränt frivol. — Monogr. av
M. Lamm i Samlaren 1907. -rn.*
Trifenylmetän, ett cykliskt kolväte av
formeln CH (C0H5)3. T. erhålles genom
upphettning av en blandning av kloroform och
bensol under tillsats av aluminiumklorid.
Det utgöres av färglösa, glänsande
kristaller, som smälta vid 93° och koka vid 359° C.
Se vidare Anilinfärger och T j ä
r-färger. I. B.
Trifenylmetanfärgämnen, en grupp
organiska tjärfärgämnen, som äro uppbyggda på
trifenylmetän (se d. o.) som grundsubstans.
Färgämnena äro antingen amino-, oxi- el.
karboxylderivat av trifenylmetän och
innehålla en kinoid bindning (se T j ä r f ä r g e r)
som kromofor grupp. Bland
aminotrifenyl-metanfärgämnen kunna malakitgrönt och
ros-anilin nämnas. Det senares saltsura salt
kallas fuchsin och bildar i fast tillstånd vackra,
metallglänsande, gröna kristaller, lösliga i
vatten med intensivt röd färg. — Om
rosaminer se Xantenfärgämnen. I. B.
Trifenylmetyl, ett cykliskt kolväte,
(C8H5)3C, som i olikhet med så gott som alla
andra kolföreningar anses innehålla en
trevärdig kolatom.
Trifenylrosanilln el. A n i 1 i n b 1 å 11, kem.,
se A n i 1 i n f ä r g e r, sp. 1007.
TrifoTium, bot., se Klöversläktet.
Trifo’rium, mlat., dörröppning, ett galleri
ovan bågöppningarna till sidoskeppen i en
del medeltida katedraler (se Gotik, bild 1,
7, 9). Det öppnar sig mot mittskeppet med
bågställningar på kolonnetter och löper
runtom hela mittskeppet. Ibland finns t. anordnat
som blindarkad utan passage bakom, b 1 i n
d-t r i f o r i u m. I. G. C.*
Trifto’ng, förbindelse av tre vokalljud i
samma stavelse, t. ex. i it. buoi, miei, da. jeg
[iai], A. Lbd.
Trige’minus, lat., se Nervsjukdomar,
sp. 897.
Tri’gla, zool., se Knorrhanesläktet.
Tri’glav, »trehuvudet», namn på Elbe- och
Oderslavernas högste gud med tempel bl. a.
i Stettin, där han utdelade orakel genom en
åt honom helgad svart hästs skrapningar
med hovarna.
TrFglav [-af], T e r g 1 o u, högsta toppen
bland Juliska alperna; 2,864 m ö. h.
Triglöchin, bot., se S ä 11 i n g.
Tri’glops, zool., se S i m p o r, sp. 894.
Triglyf var i den äldre grekisk-doriska
tempelbyggnaden en kort pelare, räfflad på
tre sidor. T. hade kapitäl och uppburo jämte
bjälkhuvudena taklisten. I den romerska an
tikens, i renässansens och följ, epokers
byggnadskonst förekommer t. blott som ett
dekorativt element i det doriska entablementets
fris. Jfr M e t o p. C. G-m.*
Tri’go [-gå], F e 1 i p e, spansk författare
(1864—1916), med. dr. Inledde med »Las
in-genuas» (1901) en lång rad skickligt
hopkomna kvinnopsykologiskt-erotiska romaner,
som blevo synnerligen populära men även
mycket omstridda på grund av sin ohöljda
sensualism. K. A. H.
TrigoneTla föè’num gräè’cum, en enårig,
omkr. 5 dm hög baljväxt med trefingrade blad
och små, vitaktiga blommor i bladvecken.
Baljorna innehålla talrika, nästan kubiska,
gula el. brunaktiga frön. T. har sedan
urminnes tid odlats i Medelhavsländerna. Fröna
(bockhornsfrön) ha använts som
födoämne och varit officinella, främst på grund av
sin rikedom på äggvita och slem. G. M-e.
Trigönia, ett musselsläkte av fam.
Trigo-niidae. Skalet är tre- el. fyrkantigt samt
tjockt. Dess utsida har ribbor el. rader av
knölar. Släktet är känt sedan devontiden;
blomstringstiden inföll under jura- och
krit-tiden. Några få arter leva nu i Australiens
hav. Från Sveriges rät-lias omtalas en art
och från dess krita två arter. R. H-gg.
Trigonometri, teorien för beräkning av
sidor och vinklar i trianglar — på grund
härav dels plan och dels sfärisk t. De
väsentliga elementen inom t. äro de sex
t r i g o n o m e t r i s k a funktionerna:
sinus, cosinus (kosinus), tångens
(tangent), cotangens (kotangent), s e c a n s
(sekant) och cosecans (kosekant). Dessa
kunna definieras på följ, sätt under
förutsättning, att funktionens oberoende variabel x är
en av de spetsiga vinklarna i den rätvinkliga
triangeln ABC (se bild):
BO AB BC
smx = ^ cos x = ^ tg^ÄB
AB AC AC
cot x = sec x = cosec x =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
