Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tripolis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Tripolis
618
företer stora
växlingar. Maj—okt. faller
vanl. ej regn;
nederbörden avtager snabbt
från kusten in i
landet. Ärsmedeltemp.
vid kusten är 20°—
21° C. I Azizia har
den högsta
maximi-temp. uppmätts, 58° C
(aug. 1922).
Framträdande är T:s mycket
stora utbredning mot
s. ned till
Saharaland-skapet Ahaggar
(Högar). Endast den
relativt smala kustremsan
är av större intresse
som
kolonisationsom-råde för Italien.
T. kan delas i tre
huvudregioner, från
kusten räknat
Medelhavs-, stäpp- och
ökenregionen. I den
förstnämnda ligga
fruktbara oaser längs
kusten (dadlar, oliver,
apelsiner, grönsaker
m. m.) och s. därom
ett område av subtropisk stäpp, lämpligt för
spannmålsodling (korn, vete) och betesmarker.
I dessa områden är den it. kolonisationen mest
utbredd; här skördas bl. a. oliver, mandlar,
mullbär och Äicinws-växter. På den egentliga
stäppen är halfagräs den förnämsta produkten.
I ökenregionen, som utbreder sig i större delen
av T. och där Djebel es-Soda (Montagna Nera),
T:s högsta berg, når omkr. 1,300 m ö. h., ligga
enstaka bördiga oaser, ss. Ghadames i v. samt
Ghat o. a. oaser i prov. Fezzan. 1928 räknades
i T. 506,489 får, 336,642 getter, 48,051
nötkreatur, 43,008 kameler samt 38,073 åsnor och
hästar. Tvättsvampsinsamling och fiske av
tonfisk äro vid kusten av stor betydelse. Bland
andra näringsgrenar märkas tobaksindustrien
och koksaltutvinning i saliner. En ansenlig
karavanhandel har särskilt förr försiggått
mellan T. och centrala Sudan. Främsta
exportvaror voro 1931 tvättsvamp (1,2 mill. lire),
tonfisk (4,8 mill. lire), hudar och skinn (1,6
mill. lire), reexportvara strutsfjädrar (40,000—
50,000 pd st. årl.). Regelbunden
ångbåtstrafik Tripolis—Neapel och
Tripolis—Syra-kusa via Malta. T. har 269 km järnvägar.
— Litt.: »Guida dTtalia del Touring club
ita-liano», 16 (1929); H. W :son Ahlmann, »Norra
Libia» (i Ymer, h. 2, s. å.). M.; H. A-nn.
Om T:s förhistoria se L e p t i s 1.
Historia. T. införlivades 46 f. Kr. med det
romerska väldet och blev på 200-talet en
särskild provins. 644 erövrades det av araberna,
tillhörde sedan Tunis under större delen av
medeltiden men blev självständigt i slutet
av 1400-talet. 1551 erövrades det av turkarna
och blev sedan en av Medelhavets mest
fruktade sjörövarstater, som under långa tider
uppbar tribut av de europeiska staterna (även
Sverige). Av T:s olika härskardynastier
märkes i främsta rummet ätten Kar a mani i,
reg. 1714—1835. Sedan Frankrike 1830 besatt
Algeriet, lyckades man äntligen göra slut på
sjöröveriet i T. 1835 upphörde T:s
självständighet, och till 1912 var det en
turkisk provins. Om kriget mellan Italien och
Turkiet 1911—12 se Tripoliskriget.
Först under de senaste åren har Italien
med större framgång kunnat stabilisera sitt
välde och även i någon mån kunnat verka
för T:s materiella utveckling. — Jfr H.
Mé-hier de Mathuisieulx, »La Tripolitaine d’hier
et de demain» (3:e uppl. 1912), och V.
Söderberg, »Sveriges mellanhavanden med T.» (i
Sv. Tidskr. 1912). B. E-r.
2. (It. Tri’poli.) Huvudstad i it.
kolonidistriktet Tripolitania, Nordafrika, en oas
vid Lilla Syrtenviken av Medelhavet; 71,793
inv. (1931), därav omkr. 21,000 italienare.
Pittoresk, orientalisk gammal stadsdel med
det forna kastellet (inrymmande ett utmärkt
arkeol. museum), moskéer och synagogor samt
en praktfull romersk triumfbåge (Marcus
Au-relius’). I den europeiska stadsdelen ligga
katedralen, guvernörspalats och kaserner. I
oasen ö. om staden ligga lantbruksskola och
flyghamn (flyglinje T.—Syrakusa—Rom). God
hamn (ångbåtslinjer till Syrakusa, Neapel,
Tunis, Bengasi m. fl.). Från T. utgå tre
järnvägslinjer. Olivoljepresserier, stor
tobaksfa-brik m. m.
3. T. el. T a r ä b o 1 u s, stad i republiken
Libanon, Syrien, nära Medelhavet; 37,260 inv.
(1931), därav i den 2 km avlägsna uthamnen
el-Mina omkr. 5,000. Fransk garnison.
Silke-industri, export av apelsiner m. m. T. är
föreslaget som ändpunkt för petroleumledning
från Irak.
4. T. el. T r i p o 1 i t s a’, huvudstad i grek,
nomos Arkadia, i s. ö. delen av arkadiska
karstplatån (663 m ö. h.), vid järnvägen
Korint—Kalamai; 14,397 inv. (1932). Är
landskapet Arkadiens huvudort. Under turkisk
tid säte för paschan av Morea, erövrades
staden av grekerna under frihetskriget 1821. M.
Tripolitania
aKYRENAIKA
Skala 1:20 miD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
