Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tro - troakar, Trokar - Troas - Trobäck - Trocadéro - Trochilidae - Trochilus - Trochisci, Medikamentkakor, Pastiljer - Trochlearis - Trochu, Louis Jules - Troell, Nils Abraham - Troels-Lund, Troels Frederik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Troakar—Troels-Lund
626
Tanken på t. såsom ett Guds verk och en
Guds gåva utesluter alltså icke utan
innesluter tvärtom i sig en appell till den
mänskliga viljeaktiviteten. Men när reformationen
talar om »rättfärdiggörelse genom tron
allena», avvisar den varje tanke på att denna
aktivitet skulle äga karaktären av någon
mänsklig »förtjänst» eller någon betingelse
för erhållandet av Guds nåd samt att
människans »frälsning» därmed skulle ha sin
grund i något annat än i Guds betvingande
kärlek. — Den gudsuppenbarelse, av vilken
t. har sitt liv, ger också t. dess bestämda
kvalitet och fasta innehåll. T. är så att säga
ingenting i sig själv — allt vad den är, är
den genom den betvingande gudsviljan. T.
omtolkas i »intellektualistisk» riktning, när
gudsuppenbarelsen förvandlas till
läromedde-lelse och t. i första hand fattas såsom ett
accepterande av denna — så inom den
medeltida teologien och likaså inom den s. k.
ortodoxien. Den omtolkas i psykologistisk eller
subjektivistisk riktning, när t. i första hand
fattas såsom ett religiöst själstillstånd och
trosinnehållet såsom dettas reflexer; så ofta
i senare tid. G. A-n.
Troakär, T r o k ä r, kirurgiskt instrument,
bestående av ett kort silverrör med därtill
passande kolvstång. Stångens ena ända är
tillspetsad och föres genom röret, så att den
skarpa spetsen skjuter fram något. I sådant
läge stickes t. in i buken eller annan håla,
där vätska är samlad. Stången utdrages, och
innehållet avrinner då genom det
kvarsit-tande röret. T. R.
Tröas (grek. Troa’s), landskap i n. v. hörnet
av Mindre Asien, omkring T r o j a (se d. o.).
T. begränsas i n. av Propontis, i n. v. av
Hellesponten, i v. av Egeiska havet, i s. av
Adramyttiska havsviken (Edremidviken). I s.
delen ligger berget Ida (Kaz dag), vars
förgreningar och utsprång fylla större delen av
T. Strandslätten genomströmmas av
Skaman-der (se d. o.) med dess bifloder Simoeis och
Thymbrios. Kuststräckan var bebodd av
eoliska greker. A. M. A.*
Trobäck, svensk släkt, av vilken fyra
bröder gjort sig bemärkta som musiker. Johan
G o 11 f r i d T. (f. 1868 7/s) har varit musikdir.
vid Kronprinsens husarreg:te (löjtnants grad
1920) och kapellmästare vid Malmö teater
1902—08. Han har komponerat
militärmarscher, solosånger, manskörer m. m. F r e
d-r i k T. (f. 1870 9/u) var elev av J. Klengel i
Leipzig och har bl. a. varit violoncellist i
hovkapellet 1901—17. Båda bröderna ha gjort
talrika konsertresor liksom kapten Otto P
e-ter T. (f. 1872 18/n), 1899 musikdir. vid
Västmanlands reg:te, 1907 musikunderlöjtnant vid
Göta livgarde. Han har komponerat en
kon-sertuvertyr, Oskar II :s sorghymn, marscher
m. m. och utgivit »Ny klarinettskola» (1917).
Verksam som skriftställare har även varit
Emil Henning T. (f. 18 7 5 22/5;
kontra-basist i hovkapellet 1908), som tills, m. T.
Norlind utgivit »Hovkapellets historia
1526—-1926» (1926). . T. N.
Trocadéro [tråkaderå’], P a 1 a i s du T.,
byggnad i Paris (se bild 26 vid d. o.), uppförd
till världsutställningen 1878.
Trochilldae, zool., se Kolibrifåglar.
Tro’chilus, lat., byggnk., en hålkäl, särskilt
T. F. Troels-Lund. Teckning av S. Kröyer.
sådan den förekommer i attiska basen, där nen
oftast är fallande (se II å 1 k ä 1, bild 3).
Trochi’sci, lat., Medikamentkakor,
Pastiljer, små, vanl. runda, ibland
plan-konvexa kakor, innehållande något
medikament. T. utgöras antingen av pulveriserat
socker med bindemedel el. av sockrad
chokladmassa. C. G. S.
Trochleäris, anat., ögats vridnerv, se Hjär
n-ner ver.
Trochu [trå/y’], Louis J u 1 e s, fransk
general (1815—96). Deltog som överste i
Krim-kriget och som divisionsgeneral i slagen vid
Magenta och Solferino 1859. I »L’armée
fran-gaise en 1867» (1867) blottade T. de brister, som
vidlådde Frankrikes härväsen. I kriget 1870
utnämndes han 17 aug. till guvernör i Paris och
högste befälhavare över huvudstadens
stridskrafter. När kejsardömet störtades, trädde
T. 4 sept. i spetsen för
nationalförsvarsrege-ringen. Jan. 1871 lämnade han
guvernörs-posten men stod kvar som
nationalförsvars-regeringens president; han utvecklade som
sådan ej hela den kraft, som krävdes. 1872
tog han avsked. T. utgav på 1870-talet flera
arbeten för att rättfärdiga sina åtgärder som
försvarare av Paris. »Oeuvres posthumes»
utkommo i 2 bd 1896. Biogr. av V. Cartier
(1914). C. O. N.*
TroeTl, Nils Abraham, kirurg (f. 1881
18/i2), med. dr i Lund 1910, docent i obstetrik
och gynekologi där s. å., i kirurgi i Stockholm
1913. T. fick 1928 professors titel och blev
1929 överläkare vid sjukhuset S:t Görans kir.
avd. i Stockholm. Han har skrivit ett 100-.al
avh. i obstetrik, gynekologi och kirurgi,
särskilt i buk- och extremitetskirurgi, samt
sköldkörtelns patologi. Ljd.
Troels-Lund [tröls-j, Troels F r e d e r i k,
dansk historiker (1840—1921). Blev teol. kand.
1866 och fil. dr 1871 på en avh. om »Sokrates’
lære og personlighed». 1870—75 var T.
stipendiat i Gehejmearkivet, 1874—99 lärare vid
officersskolan och från 1897
ordenshistorio-graf. 1876 utgav han »Historiske skitser»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
