Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Troels-Lund, Troels Frederik - Troelstra, Pieter Jelles - Troeltsch, Ernst - Troer - Troféer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Troelstra—Troféer
628
1877 »Mogens Heinesön» och 1893 »Christian
IV.s skib paa Skanderborg sö», där han
visade ovanligt grepp på historisk
framställning, levande fantasi och
kombinationsförmåga. Dessa egenskaper prägla också T:s
huvudarbete, »Dagligt liv i Norden i det 16.
aarhundrede» (14 bd, 1879—1901; senaste uppl.
1929—31; svensk bearbetad uppl. 1931 ff.).
T. ville skildra Danmarks och Norges yttre
och inre historia i slutet av 1500-talet men
kom blott att behandla det dagliga livet i dess
olika former, vartill slöt sig
»Sundhedsbegre-ber i Norden» (1900; sv. övers. 1901). Mot T:s
uppfattning av kulturhistorien och hans syn
på åtskilliga detaljer kan en del invändas,
men som helhet är hans verk en rik
kunskapskälla, skrivet på ett personligt, fint utformat
språk. Utom monogr. »Peder Okse» (1908)
och en del mindre arbeten har T. vidare
skrivit »Bakkehus og Solbjerg, træk af et nyt
livssyns udvikling i Norden» (3 bd, 1920—22),
vari han skildrar förskjutningen i dansk
världsåskådning omkring sekelskiftet 1800 och
åren därefter, personlighetens frigörelse från
kyrkans dogmer och tillägnandet av en
luttrad evighetstro. Han ger här värdefulla
skildringar av Rahbek och hans hustru,
örstedar-na, Kierkegaard m. fl. Postumt utkom »Et liv.
Barndom og ungdom» (1924). — Monogr. av
K. Fabricius (1921). P. E-t.
Troelstra [trö’lstra], Pieter J elles,
holländsk politiker (1860—1930). Blev 1888 jur.
dr, bosatte sig som advokat i Leeuwarden,
flyttade 1893 till Amsterdam och kom snart att
spela en bemärkt roll
i den
socialdemokratiska rörelsen. Denna
hade under ledning av
Domela Niewenhuis
(se d. o.) råkat in i
anarkistiska fåror.
Jämte van Kol,
Vlie-gen o. a. bröt T. med
Niewenhuis och blev
den främste grundaren
av
Sociaal-democra-tische arbeiderspartij
1894. Som partiets
ledare invaldes han
1897 i generalstaternas andra kammare. Från
partiledarposten avgick T. 1925. I
parlamentet kämpade han för allmän rösträtt, sociala
reformer och nedrustning. Han nedlade under
världskriget ett betydelsefullt arbete för att
bevara Hollands neutralitet samt för att
återuppbygga den socialistiska internationalen. T.
var sålunda en av initiativtagarna till den
socialistiska Stockholmskonferensen 1917. I
många år var han politisk huvudred, i Het
Volk. I sin ungdom framträdde han som skald
på frisiska språket (»It jonge Fryslan», 1883,
»Ny frysk lieteboek», 1885). Hans dikter
räknas till frisiska litteraturens yppersta.
T:s memoarer, »Gedenkschriften», utkommo
i 4 dir 1927—31. R. L-dm.
Troeltsch [trölt f], Ernst, tysk evangelisk
teolog (1865—1923). Blev 1892 prof, i Bonn,
1894 i Heidelberg och 1914 prof, i
religionsfilosofi i Berlin. Sin teol. uppfostran fick T.
inom den Ritschlska skolan. Snart nog gick
han emellertid sina egna vägar. Framför allt
ville han ge de teol. frågorna en långt
bre
dare och mera omfattande religionshistorisk
och religionsfilosofisk bakgrund, än den äldre
Ritschlska teologien gjort. Brytningen med
denna kommer klart till uttryck i
programskriften »Die
Absolut-heit des Christentums
und die
Religionsge-schichte» (1902; 2:a
uppl. 1912) samt i en
i Zeitschrift für
Theo-logie und Kirche
införd uppgörelse med
W. Herrmanns etik
från samma tid.
Uppmärksammad blev på
sin tid T:s idérika och
starkt konstruktiva
framställning av
protestantismens utveck-
ling (»Protestantisches Christentum und
Kirche in der Neuzeit», 1906; 2:a uppl. 1909; i
samlingsverket »Die Kultur der Gegenwart»).
I en lång rad avh. och ströskrifter sökte han
närmare utveckla innebörden av det
religionsvetenskapliga program han vill förfäkta.
Bland dessa märkas »Psychologie und
Er-kenntnisstheorie in der Religionswissenschaft»
(1905), »Zur Frage des religiösen Apriori»
(1909) och »Die Bedeutung des
Protestantismus für die Entstehung der modernen Welt»
(1911; 4:e uppl. 1925). Under titeln
»Gesam-melte Schriften» ha utgivits bd 1 (»Die
Sozial-lehren der christlichen Kirchen und Gruppen»,
1912; ett vidlyftigt och intresseväckande men
delvis löst konstruerande verk), bd 2 (»Zur
religiösen Lage, Religionsphilosophie und
Ethik», 1913) och bd 3 (»Der Historismus und
seine Probleme», 1, 1922). Postumt utgavs bd
4 (»Aufsätze zur Geistesgeschichte und
Reli-gionssoziologie», 1925). Av T:s skrifter ha
efter hans död utgivits ytterligare bl. a. »Der
Historismus und seine Überwindung» (1924)
och »Glaubenslehre» (1925). — Litt.: A.
Diet-rich, »E. T.» (1923); G. Ritzert, »Die
Religionsphilosophie E. T:s» (1924). G. A-n.
Troer [trä’-], invånare i Troja, trojaner.
Troféer (fr. trophée, lat. tropae’um, grek.
tro’paion), segertecken. Hos grekerna och
romarna bestod en trofé urspr. av åtskilliga
av de besegrades vapen, upphängda i ett träd
el. på en stång på den plats, där fienden
drivits på flykten (grek, tropé, eg. vändning).
Till t. räknas i Sverige utländska makter
tillhöriga föremål (vapen, fanor, standar o. dyl.),
som i krig tillfallit svenska krigsmakten.
Av svensk krigsmakt vunna t. hemfördes
vanl. från krigsskådeplatsen till huvudstadèn,
där de överlämnades till de militära
myndigheterna att förvaras, artilleripjäserna
(metall-trofésamlingen) i förrådet av artilleripjäser
och övriga t. (fantrofésamlingen) intill 1691
i den militära rustkammaren på Stockholms
slott, sedan i växlande lokaler, från 1817 i
Riddarholmskyrkan (1835—39 tillfälligt i
Rikssalen i Stockholms slott). Genom bl. a.
fukt och temperaturväxlingar blevo fanorna
och standaren där illa medfarna, varför de
måste bortflyttas. På Oskar II :s bekostnad
påbörjades deras konservering. De
deponerades 1906 t. v. i Nordiska museet. Efter senaste
restaurering av Riddarholmskyrkan (se d. o.)
uppsattes där 1922 ett mindre antal t. (68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
