Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Troilius, Carl Oskar - Troilius, Samuel - Troitsk - Troja (Ilios, Ilion) - Trojanska hästen - Trojanska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Troilius, S.—Trojanska kriget
634
Ruinkullen Hisarlik, sannolikt på platsen för det forna Troja.
läggning, bl. a. i samarbete med J. II. af
For-selles. 1841 blev T. t. f. bergmästare i Nora
bergslag och var 1855—-74 bergmästare i dåv.
6:e distriktet. Han inlade stora förtjänster om
järnhanteringens
befriande från de
föråldrade privilegieban-den och förbättrandet
av bergsbrukets
kommunikationsförhållanden inom sitt
berg-mästardistrikt. Väsentligen på hans
initiativ omlades på
1840-talet landsvägarna i
Nora bergslag och
tillkom Nora—Ervalla
järnväg, den första för
allmän trafik öppnade
normalspåriga banan i Sverige, fullb. 1856.
1860 blev T. chef för kansli- och kameralavd.
vid statens järnvägsbyggnader, och 1862—87
var han generaldir. och t. f. chef i styrelsen för
statens järnvägstrafik. — Led. av Vet.-akad.
(1878), fullmäktig i Järnkontoret 1856—80
och led. av Första kammaren 1867—75. (N. Zn.)
Troilius, Samuel, ärkebiskop (1706—64);
se släktart. Blev 1734 docent i Uppsala i
grekisk och romersk
litteratur, prästvigdes
1736, blev 1741
kyrkoherde i
Riddarhol-men och Bromma,
1742
överhovpredikant, 1745
kyrkoherde i Klara och S:t
Olofs församlingar,
Stockholm, 1751
biskop i Västerås, 1752
teol. dr och 1758
ärkebiskop. I riksdagarna
deltog T. från 1746
och spelade särskilt
vid 1755—56 års riksmöte som en av
hattarnas ledare en betydande roll. E. Nwn.
Troitsk [trå’-], stad i Uralområdet, Ryska
Sovjetunionen, ö. om Orenburg, vid järnvägen
Tjeljabinsk—Kustanaj; 38,930 inv. (1931).
Läder- och kvarnindustri. _
Troja [trå’ja] (även llios, 11 i o n, grek.
Tröi’a), skådeplatsen för trojanska kriget (se
d. o.), ligger vid floden Skamander (nu
Mende-rez), nära Hellespontens mynning i Egeiska
havet. Mellan T. och kusten, där grekerna hade
sitt skeppsläger, är en slätt, där striderna
stodo. I historisk tid låg en stad med namnet T.
på kullen Hisarlik, men redan i forntiden
bestredo somliga, att detta var platsen för det
homeriska T. Le Chevalier sökte 1786 visa,
att detta legat längre mot s. ö. på Balik dag
nära Bunarbaschi. Efter Schliemanns (se d. o.)
nedan nämnda grävningar återvände man
allmänt till den äldre uppfattningen, trots vissa
svårigheter med Homeros’ skildring av
landskapets och stadens topografi. Helt nyligen
ha åter starka invändningar gjorts, men man
sätter ej något positivt förslag i stället.
Sedan 1870 företog Schliemann upprepade
grävningar på Hisarlik, vilka efter hans död
fortsattes av Dörpfeld 1893 ff. 1932 började
en amerikansk expedition eftergrävningar.
Man har funnit, att kullen varit bebyggd
sedan stenålderns slut. Nio städer ligga ovanpå
varandra; den nionde är byggd av romarna,
den åttonde grekisk. Av de förhistoriska
städerna äro den andra och sjätte betydligast.
Den andra staden var omgiven av starka
murar och hade hus av megarontyp. I
stadsmuren fann Schliemann en skatt av
guldsmycken, som han kallade Priamos’ skatt. Denna
stad tillhör emellertid början av andra
årtusendet f. Kr. Kulturen är en annan än den,
som finnes i Grekland, och keramiken visar
släktskap med den, som förekommer i Mindre
Asiens inre. Den sjätte staden var omgiven
av en vidsträcktare och bättre byggd mur
(se bild). Kulturen är en fortsättning av den
äldre, men här finnas också talrika
senmy-kenska vaser och skärvor; den är således
samtidig med Mykenais blomstringstid, har fallit
för våld och blivit bränd före mykenska
tidens slut. Detta är orsaken till att den
anses vara det homeriska T. — Litt.: W.
Dörpfeld m. fl., »T. und Ilion» (1902); W.
Leaf, »Troy» (1912). M. PnN-n.
Trojanska hästen, se Trojanska kriget.
Trojanska kriget. Om t. handlar den på
grund av de homeriska dikterna ryktbaraste
grekiska sagan. Här framställes den sådan den
förelåg utbildad i klassisk tid, till stor del enl.
de efterhomeriska episka dikterna. Troja
erövrades två gånger, f. ggn av Herakles, då
konung Laomedon undanhöll honom lönen
för att han räddat dennes dotter Hesione från
ett havsodjur. Sagan om det andra och stora
kriget börjar med Thetis’ och Peleus’ bröllop,
vid vilket Eris inkastade ett äpple med
inskriften »åt den skönaste». Då Ilera, Athena
och Afrodite stredo om skönhetspriset,
utsågs den trojanske konungen Priamos’ son
Paris till skiljedomare, och han tilldömde
Afrodite priset, då hon lovat honom världens
skönaste kvinna, Helena, gemål till konung
Menelaos i Sparta. Paris bortförde Helena,
och för att hämnas samlade Menelaos’ broder
Agamemnon, konung i Mykenai, en stor här
och flotta i Aulis på Beotiens ö. kust. Den
uppehölls av vidriga vindar, vilket föranledde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
