Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trolldom - Trolldruva - Trolle, släkt - Trolle, Arvid Birgersson - Trolle, Birger Birgersson - Trolle, Eric Birger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Trolldruva—Trolle, E. B.
638
den blev i detta hänseende, att för t.
stadgades dödsstraff i 2 Mos. 22: 18. Redan de
senare kristna romerska kejsarna inskredo
därför med ytterst stränga straff mot t. Inom
medeltidskyrkan vunno småningom dessa
stränga straff vidsträckt användning i
samband med djävulstron och användes tidtals
vid förföljelserna mot kättarna. Visserligen
inskränktes inom lagstiftningen stundom
dödsstraffets användning till det fall, att man
genom t. skadade annan. Så skedde t. ex. i
Karl V :s Peinliche Gerichtsordnung av 1542.
Men dylika inskränkningar bortförklarades
av domstolarna genom det betraktelsesättet,
att den mosaiska lagens straffbud vore en
för alla tider och folk förbindande lag, och
denna rättsutveckling vann ytterligare i
styrka genom reformationen. Under
1600-talet och början av 1700-talet fick detta
mosaiska straffbud en utomordentligt stor
användning i samband med
häxeriproces-serna (se d. o.). I 1734 års sv. lag bibehölls
trots starkt motstånd dödsstraffet för
»trolldom, varigenom man skadar annan till kropp
eller egendom». Detta straffbud upphävdes
genom Gustav III:s förordning av 1779. I
svensk lag kvarstod blott det sedermera med
någon ändring även i 1864 års strafflag
upptagna straffbudet för den, som »far med
spådom, signeri eller annan vidskepelse, att
därmed bedrägeri öva eller vinning sig
förskaffa», vilket ytterst sällan tillämpas. N.S-g.*
Trolldruva, Actae’a spicäta, omkr. 5 dm
hög flerårig ört av fam. ranunkelväxter, har
stora, tre gånger trefingrade blad, små, vita
blommor i kort klase och nästan ärtstora,
svarta, mångfröiga bär. Växer i skuggiga
lundar, täml. allmän upp till Lappland. T., sär
skilt bären och rötterna, anses giftig. G. M-e
Trolle, svensk frälsesläkt med svenska och
danska grenar, känd från 1300-talets slut.
Ätten blev en av Smålands godsrikaste, med
huvudsäte på Bergkvara (se d. o.). Riddaren
Birger T. d. ä. (d. omkr.
1446) var fader till B. B. T.;
om denne, hans son A. B. T.,
dennes son Erik A. T. (d.
1530) och den sistnämndes son
Gustav E. T. se nedan. Erik
T:s bror Ture T. (omkr. 1490
—1555) blev riddare i
Danmark men återkom till
Sverige och blev riksråd. Dacke
fördrev honom en tid från
Bergkvara. En T. T:s son slöt på manssidan
släktens äldre svenska gren 1568. Genom
tidiga jordförvärv i Skåne fick ätten danska
intressen, och en gren övergick till Danmark
med en A. T:s son (Erik och Ture T:s bror);
om dennes son amiralen Herluf T. se nedan.
II. T:s brorsons son danska riksrådet och
riksviceamiralen N i e 1 s T. (1599—1667),
ståthållare i Norge 1651—61, ägde Trolleholm
i Skåne. Ätten introducerades i Sverige 1689;
en i Danmark kvarvarande gren utdog 1787.
Niels T:s sonson överstelöjtnanten Fredrik
T. (1693—1770) förvärvade många gods och
stiftade fideikommissen Trollenäs och
Full-tofta, Trolleholm och Trolleberg (se dessa ord
och Trolle sund). F. T:s sonson
kammarherren Nils T. (1777—1827) blev frih. 1816
enl. 37 § R. F. Hans son kammarherren Carl
Axel T. (1810—79) på Klågerup, känd
som lanthushållare och riksdagsman, var
fader till excellensen Eric B. T. (se nedan).
Av den sistnämndes bröder var
överhovjäg-mästaren frih. Nils Axel Arvid T.
(1859—1930) på Trollenäs vice ordf, i
Malmöhus läns hushållningssällskap från 1902 och
ordf, från 1917 samt satt 1895—1913 i Första
kammaren (moderat). Hans och E. B. T:s bror
vice häradshövdingen Carl Axel T. (1862—
1919) var riksdagsman, ordf, i Skånska
hypo-teksfören. (från 1909) och vice ordf, i
Skandinaviska kredit-a.-b :s styrelse. — Litt.:
Danmarks Adels Aarbog 1891; B. Schlegel,
»Bergqvara gods och slott» (1897); P. G.
Vejde i Hyltén Cavallius-Föreningens Årsbok
1930. B. H-d.
Trolle, Arvid Birgersson, riksråd
(omkr. 1440—febr. 1505), son till B. B. T.
Tillhörde länge det unionsfientliga partiet och
förblev till Karl Knutssons död dennes
pålitlige vapendragare. Efter konung Karls död
hyllade han Sten Sture d. ä. och deltog på
dennes sida i slaget vid Brunkeberg 1471.
Den i början av 1480-talet utbrutna
ovänskapen mellan Sten Sture och Ivar Axelsson
(Tott) medförde emellertid en förändring i
förhållandet mellan T., som var den
sistnämndes svärson, och riksföreståndaren. T.
slöt sig näml, till herr Ivar, som 1483
försökte få honom vald till riksföreståndare i
Sten Stures ställe. Ivar Axelssons slutliga
fall 1487 ledde till att Sten Sture fråntog T.
Nyköpings slottslän, som han sedan
1460-talet innehaft. I fortsättningen framträdde
han vid alla kritiska tillfällen i
Sturefiender-nas led, spelade en huvudroll i 1497 års
uppror mot Sten Sture och bekämpade resningen
mot konung Hans 1501; när denna resning
fick överhanden, lämnade han Sverige och
bosatte sig på Lillö i Skåne. G. C-n.
Trolle, Birger Birgersson, riksråd
(1400-talets början—april 1471); jfr släktart.
T. var trofast anhängare av Karl Knutsson.
Endast av nödtvång hyllade han Kristian I
1457, och han medverkade till konung Karls
återinsättande 1464. Detta ådrog honom
förföljelser från unionspartiets sida: hans
sätesgård Bergkvara brändes 1467, och under
upproret mot Karl Knutsson 1469 tillfångatogs
han av Erik Karlsson (Vasa). G. C-n.
Trolle, Eric Birger, diplomat, politiker,
ämbetsman (f. 18 6 3 23/fl); jfr släktart. Inträdde
efter avlagd
kansliexamen i Utrikesdep.,
var kabinettssekr. där
1903—05 och blev
envoyé i Köpenhamn
1905. T. ingick 7 nov.
s. å. som
utrikesminister i K. Staaffs första
ministär och behöll
även efter dess avgång
i maj 1906 samma
portfölj i Lindmanska
ministären. T.
genomförde 1906 års reform
av
utrikesförvaltning
en. Under samma tid faller också en rad
viktiga förhandlingar och traktater: Sveriges
första moderna tariffhandelstraktat(med Tyska
riket 1906), avtal ang. ångfärjeförbindelse
Ätten
Trolles vapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
