Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tropismer - Tropofyter el. Tropofila växter - Troposfär - Tropp - Tropp, Oscar - Tropp, Sven Olof - Troppau - Troppo - Trosa (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
Tropofyter—Trosa
664
Bild 1. Utsikt över Trosa. Flygfotografi.
kommer t. ex. hos sädesceller. Ha dessa en
gång kommit i kontakt med äggytan,
simma de ej mer bort från denna.
Mekanismen vid de tvångsvisa rörelserna kan
stundom vara en mer komplicerad än den ovan
omnämnda. Kemotaxis spelar en roll för att
rikta de vita blodkropparnas rörelser mot
infektionshärdar. J. R-m.
Tropofyter el. Tropofila växter,
växter, som under en del av året äro xerofilt (se
Xerofila växter), under en annan del
mesofilt (se M e s o f y t e r) el. hygrofilt (se
d. o.) tillpassade. Sveriges lövträd t. ex. äro
under vegetationsperioden mesofilt, under
vilo-perioden (vintern) xerofilt tillpassade. G.L-m.*
Troposfår, meteor., se A e r o 1 o g i, sp. 195 f.,
och Jorden, sp. 1175.
Tropp, underavdelning av kavalleriskvadron
och artilleribatteri. — Som signal på
trumma. signalhorn el. trumpet betyder t. övnings
upphörande.
Tropp, Oscar, premiärdansör (f. 1882 8/8),
bror till S. O. T. Blev 1891 balettelev och var
1906—31 premiärdansör vid Kungl. teatern,
där han uppbar samtliga huvudroller i de
då givna baletterna. Hans dans präglades av
nobless och lyrisk känsla. V. Fr.
Tropp, Sven Olof, balettmästare (f. 1890
n/io), bror till O. T. Blev balettelev vid Kungl.
teatern 1905, sekonddansör 1909 och var
premiärdansör 1913—32. Från 1920 har han i
flera repriser uppehållit
balettmästarbefatt-ningen vid Kungl. teatern och som sådan med
framgång framfört även egna
balettkompositioner. Som dansör har han utmärkt sig för
teknisk skicklighet i den seriösa genren. 1926
g. m. premiärdansösen Elly Holmberg. V. Fr.
Tro’ppau, tjeck. Opava, stad i Schlesien,
Tjeckoslovakien, nära tyska gränsen, vid
floden Oppa och flera järnvägslinjer; 36,083 inv.
(1930). T. är välbyggt och har vackra
promenader, förut fästningsvallar; rådhus från
1300-talet. ombyggt 1873, kyrka från
1400-talet; konst- och industrimuseum, landsarkiv
Bild 2.
Trosas vapen.
I blått fält en gyllene
roddbåt och däröver en
med ansikte försedd,
avtagande månskära av
silver.
m. m. T. är ett betydande industricentrum
(textil-, trä- och livsmedelsindustri) och har stora
industriförstäder, ss. Katharein (tjeck.
Kate-finky; 6,545 inv.) med socker-och järnindustri.
— T. nämnes 1185 och var 1224 stad. 1820
hölls i T. en kongress, på vilken monarkerna
i Österrike, Preussen och Ryssland förbundo sig
att upprätthålla tillståndet av 1815 i Europa.
Troppo [trå’på], it., mus., för mycket; non
t., icke alltför mycket.
Trosa, stad i Södermanlands län, vid
Trosaåns mynning i Trosafjärden av Östersjön; 357
har, därav 355 har land, 857 inv. (1933). De
stadsbebyggda tomterna ligga samlade kring
de båda med ån
parallella Långgatorna.
Huvudsaki.
förekomma oansenliga trähus,
omgivna av
trädgårdar. T:s äldsta
byggnad är den i början
av 1700-talet uppförda
kyrkan. I senare tid
har den idylliska orten
blivit en besökt
bad-och rekreationsort. Ej
mindre än 22 % av
inv. utgjordes 1920
av f. d. yrkesutövare
m. fl. Hantverk,
handel och jordbruk äro
huvudnäringar;
industri saknas. T. bar
sparbank och ett
af-färsbankskontor, sjukstuga och egen tidning
(T. Annonsblad ; 1 n :r i veckan) samt
omnibus-förbindelser med bl. a. Vagnhärads station
på S. J. Tax.-värdet å fastighet 1932 var
3,328,800 kr., därav 279.400 kr. å skattefri,
den tax. inkomsten 635,430 kr., stadens
tillgångar vid årsskiftet 1931/32 518,545 kr. och
dess skulder 170,524 kr. Ingår i
Trosa-Vagn-härads och T. pastorat i Strängnäs stift, Daga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
