Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trosa (stad) - Trosa landsförsamling - Trosartikel - Trosa-Vagnhärad (socken) - Trosaån - Trosbekännelse - Trosfrihet - Troslära - Tross
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Trosa landsförsamling—Tross
666
Bild 3. östra Långgatan i Trosa. Bild 4. Trosaån.
kontrakt. — Litt.: A. A. Hülphers,
»Beskrif-ning öfver staden T.» (i »Samling til korta
beskrifningar öfver svenska städer», 2, 1783;
separat utg. 1923); I. Nilsson, »Världens ände
och landet där bortom» (1928). G. R-ll.
T. var trol. stad redan på 1300-talet och
låg då vid nuv. T. landskyrka, 5 km n. v. om
sin nuv. plats, dit staden flyttades 1610. T.
fick privilegier 1454 och 1610, brändes 1445 av
Eriks av Pommern vitalianer och 1710 av
ryssarna. Staden har alltid varit obetydlig. Å.S-n.
Trosa landsförsamling, se T r o s a - V a g
n-härad.
Trosartikel, i vidsträckt mening varje
särskild lärosats el. dogm i en troslära, i
inskränkt mening var och en av den apostoliska
trosbekännelsens (se d. o.) tre huvuddelar,
»trons artiklar».
Trosa-Vagnhär ad, socken i Södermanlands
län, Hölebo härad, kring Trosaån och staden
Trosa, mellan sjön Sillen och Östersjön; 109,64
kvkm, 2,038 inv. (1933). Omväxlande slätt-
AcB. KARTOGRAFISKA INSTITUTET
och bergsbygd; utmed kusten skärgård. 3,167
har åker, 5,001 har skogsmark. Egendomar:
Tureholm, Ada, Stensund m. fl. Ingår i T:s
och Trosa pastorat i Strängnäs stift, Daga
kontrakt. T. bildades 1926 genom förening av
Trosa landsförsamling och Vagnhärad.
Trosaån, sjön Sillens korta avloppså till
Östersjön vid Trosa; flodområde 560 kvkm.
Avvattnar Klemmingen, Storsjön m. fl. sjöar
i ö. Södermanland (se färgkartan vid d. o.).
T:s mynning utgör hamn för Trosa.
Trosbekännelse (lat. profe’ssio el. confe’ssio
fi’dei, sy’mbolum). Den äldsta av den kristna
kyrkans i bruk varande t. är det tredelade
s. k. apostolicum (»trons artiklar») el. det
apostoliska symbolum (se Apostoliskt
s y m b o 1 u m). I den luterska kyrkan
begagnas det apostoliska symbolum som t. vid
gudstjänstshandlingar, men i den svenska
kyrkan är sedan 1917 tillåtet att på de större
högtidsdagarna använda det
niceno-konstan-tinopolitanska symbolum, som alltid begagnas
i den rom.-kat. kyrkan, utom vid
dophandlingar, då det apostoliska symbolum brukas.
I den grekiska kyrkan brukas mest det
nicen-ska symbolum i en form, som något avviker
från den västerländska. (G. A-n.)
Trosfrihet, se Religionsfrihet.
Troslära, systematisk framställning av en
religions lärosatser. Se vidare Dogmatik.
Tross (ty. Tross, av fr. trousse, bunt, packe).
1. (Sjöv.) Tåg av mer än 2,4 cm (1 tum)
omkrets och innehållande minst 18 vanliga eller
12 grövre garn. En tross består av 3 eller
4 sammantvinnade dukter eller parter,
var och en erhållen genom medsols sam-
Bild 5. Trosa kyrka.
TROSA
Skala 1:15000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
