Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trottet, Jean Pierre Philippe - Trottoar - Trotyl, Trinitrotoluol - Trotzkij - Troutons regel - Trouvère - Trouville - Troy - Troy, Jean Baptiste François de - Troyes - Troyon, Constant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
Trottoar—Troyon
670
ter märkas »Discours évangéliques» (1853; sv.
övers. 1855), »Les grands jours de 1’église
apostolique» (1856; sv. övers. 1857) och »La
crise religieuse en Suède» (i Revue des Deux
Mondes och Revue Chrétienne 1858—59 och
1861). E. Nwn.
Trottoar, se Gata, sp. 431.
Trotyl, Trinitrotoluöl, CH3C8H2(NO2)3,
ett av de förnämsta militära sprängämnena,
begagnas huvudsaki. till fyllning av
granater, torpeder och minor. Den fås genom
energisk nitrering av toluol (se d. o.). T. är
eld- och stötsäker, men med sprängkapsel kan
den lätt bringas till explosion och exploderar
då med stor kraft. Sprängämnet, en ljusgul,
kristallinisk massa, som smälter vid 81° C, är
olösligt i vatten och av neutral karaktär och
angriper därför ej metallhöljet. I. B.
Trotzkij [trå’ts-], annan stavning för
Trot-skij (se d. o.).
Troutons regel [trautns-], ett av engelske
fysikern F. Th. Trouton (f. 1863) 1884 funnet
samband mellan en vätskas molekylära
ång-bildningsvärme M och absoluta kokpunkt T,
enl. vilket M/T har samma värde för olika
vätskor, nämligen ungefär 20,5. T. har endast
approximativ giltighet, och i vissa fall (då
ämnet bildar dubbelmolekyler i flytande el. i
gasform) äro avvikelserna betydande. Om
man för M insätter värdena på
ångbildnings-värmet vid de absoluta temp., då ångorna
innehålla lika många molekyler per
volymsenhet, och för 7’ tillhörande temperaturvärden,
fås ett betydligt mera konstant värde, för
icke associerade vätskor ung. 27 (Ilildebrands
regel 1915). G. S-ck.
Trouvère [trovä’r], se Franska
litteraturen, sp. 1024.
Trouville [trovi’1], stad och badort i fr. dep.
Calvados (Normandie), vid Touques’ utlopp i
Engelska kanalen, mittemot Deauville; 6,437
inv. (1931). Mondän badort, fiskehamn.
Troy [trål], stad i staten New York,
U. S. A., vid New York state barge canals
förening med Hudson; 72,763 inv. (1930).
Betydande handels- och industristad, centrum
för kragfabrikationen i U. S. A.; säte för
Rensselaer polytechnic institute (gr. 1824).
Troy [trcoa’], Jean Baptiste F r a
n-gois de, fransk målare (1679—1752),
studerade för sin fader, porträttmålaren F r a
n-gois de T. (1645—1730), och var från 1738
dir. för franska akad. i Rom. T., som var
mycket uppburen, målade i alla arter samt
dekorerade palats, våningar och kyrkor. I
Rom utförde han sju scener ur Esters
historia (två av dessa nu i Louvre), ämnade till
modeller för gobelängfabriken. Därefter kom
en ny följd av likartade bilder,
framställande lasons historia. Av hans oljetavlor må
nämnas »Pesten i Marseille» (Marseilles
museum), »Henrik IV håller kapitel med
Helge-andsorden 1595» (1732; stor ceremonibild,
Louvre), »Ostronfrukost» (i Chantilly) och
kärleksscener (slottet i Berlin). C. R. N.*
Troyes [trcoa’], huvudstad i fr. dep. Aube,
på Seines flodslätt, vid Haute-Seinekanalen
och järnvägen Paris—Belfort; 58,804 inv.
(1931). Biskopssäte; näst Reims Champagnes
mest betydande stad, rik på märkliga
byggnadsverk. ss. kyrkorna Sainte-Madeleine
islu-tet av 1100-talet), Saint-Jean-au-Marché (1300-
Katedralen i Troyes.
och 1500-talet), Saint-Urbain (1200-talet;
restaur. 1875—1905), Saint-Pantaléon
(1500-talet) samt katedralen
Saint-Pierre-et-Saint-Paul (byggnadsperiod 1208—1640). T. bar
museer och bibi., ett av Frankrikes
värdefullaste provinsbibi. (541 inkunabler). Livlig
industri, särskilt tillv. av trikåvaror. — T.
var huvudstad för de keltiska tricasserna och
kallades av romarna Augustobona. 1 slutet
av 800-talet förstördes det av nordmännen,
återuppbyggdes, blev på 1000-talet
huvudstad för grevarna av T., sedermera grevar
av Champagne, och kom 1304 till franska
kronan. M.
Troyon [trcoajå’], Constant, fransk
målare (1810—65). Började som porslinsmålare,
övade sig på egen hand med
landskapsmålning och fann där sitt rätta område efter att
under en resa till Holland 1847—48 ha gjort
bekantskap med de gamla holländska
landskaps- och djurmålarna. I »Kvarnen» (1849)
tolkade han det karakteristiska i landskapet
»Oxar pa väg till arbetet.» Målning av Constant Troyon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
