Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Troyon, Constant - Troyvikt - Trozelius, Clas Blechert - Trozelli, Henning - Trubadur - Trubar, Primus - Trubbstjärtade långbarnet - Trubetskoj, släkt - Trubetskoj, Pavel (Paolo) Petrovitj - Trucage, Truquage - Trucksystem - Trudgen - Trudhem el. Trudvang - Trudoviker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Troyvikt—Trudoviker
671
i en starkt uttryckt ljusstämning.
Monumental hållning utmärker »Oxar på väg till
arbetet» (1855, Louvre). T. framställde gärna
sina till motivet enkla djurbilder i stora mått,
ss. »Återkomst till lantgården» (1859, Louvre),
»Avresa till marknaden» (1861) och »Trakten
kring Suresne» med boskapshjordar (1859). T.
är förträffligt representerad i Louvre — ej
minst i Chauchards dit skänkta samling
(»Herden för hem sin hjord», 1849, m. fl.) — och
likaså i Mesdags museum i Haag.
Nationalmuseum i Stockholm äger en liten duk,
»Vilande boskap». C. R. N. *
Troyvikt [tråj-], i England och Förenta
staterna använt viktsystem för guld, silver,
platina m. m. I detta system är 1 pound = 12
ounces = 373,24 g; 1 ounce (oz.) = 20
penny-weights = 31,io g; 1 pennyweight = 24 grains
= 1,56 g. Ett troypund innehåller 5,760
grains. Delar av ouncevikten angivas dock
numera i allm. genom decimaler. — I Holland
nyttjades till 1821 en t. för guld, silver m. m.,
av vilken skålpundet (pond) var = 492,17 g;
men viktsenheten var 1 troymark (= x/2 pond
= 246,08 g) och innehöll 5,120 ass. Denna s. k.
troiska ass vann på 1600-talet insteg i
Sverige (se A s s). G. Il-r.
Trozèlius, Clas Blechert, ekonomisk
författare, universitetslärare (1719—94). Blev
fil. mag. 1745 och docent i praktisk filosofi
i Lund, företog 1748 en studieresa genom
flera av rikets landskap och blev 1750 docent
i ekonomi vid Uppsala univ. Där höll T.
talrikt besökta föreläsningar, medan han själv
uppmärksamt följde Linnés lektioner. 1758—
86 var T. ekonomie prof, i Lund och blev 1769
kyrkoherde i Hardeberga och Sandby. Bland
T:s skr. må anföras »Tankeförsök om
stenhusbyggnads nytta» (1760—61), »OEconomisk
beskrifning på fabrikerne i Göteborg» (1761),
»Tankar om vetenskapernas tjänstverk» (1763
—64), »Nyttan af ägornes läggande i
storskifte» (1767) och »Rätta delnings-grunden
vid stor-skifte» (1772). I »Tanckar om
crono-bränneri-inrättning» (1776) tog han denna i
försvar. -rn.*
Troze’Ili, Henning, bruksägare, donator
(1816—77). Var efter fadern, borgmästaren
Lars Magnus T., ägare av Holmens bruk i
Norrköping. T. skänkte till Norrköpings stad
dels vattenfallet vid Fiskeby, dels genom
testamente största delen av sin förmögenhet
under namn av Lars Magnus T r o z e
1-1 i s fond. Avkastningen skall efter varje
sexårsperiod av Norrköpings
stadsfullmäktige användas »till allmänt nyttiga
inrättningar, stiftelser eller inrättningar inom
Norrköpings stad». Kapitalbeloppet är f. n. (1933)
719,200 kr., den 1933 tillgängliga
avkastningen 314,313 kr. Från fonden ha lämnats
bl. a. anslag till fullbordandet av stadens
promenader, sjukhusbyggnader,
föreläsnings-lokal (Norrköpings hörsal), stadsbiblioteket,
badhus, gymnastikhus, gamla stadshusets
restaurering m. m. (A. N-én.)
Trubadür, se Provensalska
litteraturen.
Trubar [tro’-], Primus, slovensk
protestantisk präst, seSlovenska språket och
litteraturen.
Trubbstjärtade långbarnet, zool., se
Slemfiskar.
672
Trubetskoj [trobjätskå’j], rysk furstlig släkt,
som leder sina anor till den litauiske
storfursten Gedimin (se d. o.). Många medlemmar
ha gjort sig ett känt namn i Rysslands
historia. — Furst Feodor Michajlovitj T.
(d. 1602) deltog liksom bojaren Nikita
Ro-mano vit j T. (d. 1608) i krigen mot
Sverige i östersjöprovinserna. — Generalen furst
Ivan Jurjevitj T. (1667—1750), den
siste bojaren, föll vid Narva i svenskarnas
händer och hölls till 1718 i hård svensk
fångenskap (sist på Visingsö), från 1711 delad
av hans maka. — Furst Sergej P e t r
o-vitj T. (1790—1860) var en av
dekabris-ternas anförare, dömdes till döden men
benådades och frigavs 1856 från livstids
tvångsarbete. — Furst Sergej Nikolajevitj T.
(1862—1905), prof, i filosofi i Moskva 1900,
företrädde en egenartad, med Hegel och V.
Solov-jev befryndad »kritisk metafysik». Som
talesman för en deputation sökte han 1905
övertyga Nikolaus II om nödvändigheten av
Rysslands omdaning. — Furst N i k o1 a j
Serge-j e v i t j T. (f. 1890), den föreg:s son, blev
1923 prof, i slavisk filologi i Wien och
har utgivit åtskilliga samhällsfilosofiska och
filologiska arbeten. — Om P. P. T. se
nedan. (A. A-t.)
Trubetskoj [trobjätskå’j], Pavel (Paolo)
P e t r o v i t j, furst T., rysk skulptör (f.
1866), utbildade sig i Italien och var sedan
mest bosatt i Moskva. Typiska för T:s
impressionistiska konst äro hans statyetter och
grupper av damer el. barn, flickor med
hundar, djur, ryttarbilder (»Tolstoj till häst»),
genreskulptur, ss. »Tolstoj bakom plogen»
och den originella framställningen av en
kusk, som väntar i snöslask med häst och
vagn. T. har även utfört kraftfulla
porträtt-byster, bl. a. av Tolstoj. Bland hans större
arbeten är Alexander III:s ryttarstod i
Leningrad, utförd med monumental styrka.
Bland hans småporträtt finns en byst av A.
Zorn. G-gN.*
Trucage [trykä’^], även T r u q u a g e, fr.
(av truc, fuffens), förfalskning av
antikviteter och konstverk.
Trucksystem (av eng. truck, byta), ett
system, som i allmänna drag innebär, att
arbetaren ej betalas i kontanta pengar (resp,
checker) utan h. o. h. el. delvis i
naturaförmåner, för vilka arbetsgivaren betingat ett
mer el. mindre oskäligt högt pris. Ibland
innebär t., att arbetaren tar emot lönen i
kontanta pengar men med förbehåll, att han
skall göra sina inköp i en handelsbod el. en
restaurang, som drives av arbetsgivaren el.
av en honom närstående person. De alltför
vanliga missbruken ha i många länder
framkallat en mer el. mindre sträng lagstiftning
emot t. I Sverige fördes frågan först fram
i riksdagen av S. A. Hedin, som 1896 i Andra
kammaren väckte motion om lag mot t., men
utan framgång. E. H. T.*
Trudgen [tra’d^on], eng., ett simsätt, se
Simning, sp. 884.
Trudhem el. T r u d v a n g, Tors boning, se
Tor.
Trudoviker, ryskt vänsterparti, huvudsaki.
bestående av bönder och radikala
intellektuella, ivrade främst för agrarreformer.
Partiet hade i de två första dumorna över 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
