Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trudoviker - Trueba y de la Quintana, Antonio - Truga - Truism - Trujillo - Trulson, Anders - Trumankare - Trumbenet - Trumbić, Ante - Trumduvor - Trumf - Trumhinna, Trumhåla - Trumma - Trumpeldor, Josef - Trumpet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Trueba y de la Qulntana—Trumpet
674
representanter, men sedan den stora vänstra
socialistrevolutionära flygeln brutit sig ut,
närmade sig resten kadettpartiet.
Trueba y de la Quintana [troä’coa i dä la
kinta’na], Antonio, spansk författare (1819
—89), 1862 arkivarie i Vizcaya. Vann sitt
baskiska folks hjärtan genom
diktsamlingarna »El libro de cantares» (1851) och »El
libro de las montanas» (1867). T. skrev även
romaner och värdefulla historiska arbeten
men har främst betydelse såsom
folklivs-skildrare genom ypperliga berättelser från
de baskiska provinserna, vilka han införde i
litteraturen. T:s berättelser präglas av
stark lokalpatriotism, religiositet och en blid
älskvärdhet, icke utan dragning åt det
sentimentala. K. A. H.
Truga, se S n ö s k o r.
Trui’sm, självklar, banal, ofta upprepad
sanning.
Trujillo [tro^Hjå], 1. (Forntidens
Turga-lium.) Stad i sp. prov. Cäceres, s. v. om
Madrid; 11,476 inv. (1920). I T. är F. Pizarro
född och begravd. — 2. T. el. T r u x i 11 o,
hamnstad på republ. Honduras’ n. kust; 6,040
inv. (1930). Var förr den förnämsta
handelsplatsen på Centralamerikas Atlantkust. T:s
handel har övergått till det närbelägna Puerto
Castilla, gr. av United fruit co. — 3.
Huvudstad i dep. Libertad, Peru, nära kusten, vid
järnväg; 30,000 inv. (1927). Stora
rörsocker-plantager; koppargruvor. — 4. Huvudstad i
staten T. (7,400 kvkm, 218,780 inv. 1926),
Venezuela, s. ö. om Maracaibosjön; 7,474
inv. (1926). Trakten är en av Venezuelas
tätast befolkade, med stora kaffeplantager.
Trulson, Anders, målare (1874—1911).
Studerade vid konstakad. i Köpenhamn 1892
—94 och i Stockholm till 1898, var sedan elev
till K. Zahrtmann, gjorde flera utländska
resor (Brygge, Italien)
men uppehöll sig med
förkärlek i sin
skånska hembygd, där han
tog motiv till
stadsbilder (Lund) och
landskapsmålningar; målade även stilleben,
modellstudier och
talrika goda porträtt
(flera självporträtt)
och var verksam som
etsare. Han var en
starkt koloristisk
begåvning och uppehöll
sig, påverkad av Rembrandt, särskilt vid
ljusdunklets problem. Efter svåra
umbäranden dog T. i Civitä d’Antino i Italien.
Minnesalbum med text av E. Wrangel 1912. H. W-n.
Trumankare, elektrotekn., se
Elektriska maskiner, sp. 594.
Trumbenet (lat. os tympänicum), anat., den
benring, som på däggdjurens huvudskål
omger den yttre öppningen till hörselorganet.
Trumbic [tro’mbitj], Ante, jugoslavisk
statsman (f. 1864), jur. dr i Graz, sedan
advokat i Split. Som led. av Dalmatiens
lantdag och österrikiska riksrådet förde T. med
framgång kroaternas talan gentemot
italienarna och formulerade 1905 med F. Supilo
den s. k. Fiumeresolutionen om nationell
självbestämningsrätt i Österrike. Vid
världskrigets utbrott flydde T. till utlandet och
agiterade för sydslavernas enande (se J u g
o-s 1 a v i e n, sp. 1249). T. blev Jugoslaviens
förste utrikesminister, avslöt med Italien
fördraget i Rapallo 12 nov. 1920 och drog sig
därefter tillbaka. Han har sedan icke
spelat någon förstaplansroll i politiken. A. A-t.
Trumduvor, zool., se Duvsläktet och
bild 10 på färgplansch.
Trumf, i kortspel färg, som sticker över
de andra; kort av högsta färg.
Trumhinna, Trumhåla, se Hörselorgan,
sp. 400.
Trumma. 1. (Mus.) Musikinstrument,
bestående av ett kärl, överdraget med skinn.
Den moderna europeiska t. är cylindrisk och
har två skinn (kalvskinn); ramen var till
1700-talets början av
trä, sedan av metall.
Spänningen skedde
förut med snören, nu
med skruvar. T. slås
med två träpinnar.
Den mindre t. har
tvärsträng (sejare)
på undre skinnet. Tre
former användas nu:
militärtrumma,
med sejare, höjden
mindre än bredden;
marschtrumma (ty. Rührtrommel), utan
sejare, höjd och bredd lika; bastrumma
(stor t.), höjden något större än bredden. Den
äldre t. (före 1750) var långsmal, cylindrisk
och lever ännu kvar i den »provensalska t.»
(fransk tamburin). Den skålformiga t. med
ett trumskinn kallas puka (se d. o.), den
korta med ett skinn och rasselskivor i ramen
tamburin; en äldre form av denna är
lapptrumman (se Mytologi, sp. 583
f.). T. ansågs förut uråldrig men är nu
bevisad vara ett sent begrepp; den cylindriska med
två skinn och trådspänning torde vara högst
1,000 år gammal. — Jfr Trumspråk. T. N.
2. T. el. »rundhus», förr bruklig
benämning på klosett på fartyg. ö-g.
3. Dets. som avloppstrumma. Se Kloak
och K u 1 v e r t. G. H-r.
Trumpeldor, Josef, sionistisk ledare (1880—
1920). Var den ende rysk-judiske officeren
under rysk-japanska kriget och en av
initiativtagarna till den judisk-brittiska legionen
under världskriget. Han grundade därpå i
Ryssland en Æechalw«-(pioniär-)förening och
överflyttade med sina pioniärer till Palestina. Här
stupade han 1920 i en strid med beduiner vid
kolonien Tel Chaj. T. är det judiska
Palestinas nationalhjälte. Efter honom har den
sio-nistisk-revisionistiska ungdomsorganisationen
Brith Trumpeldor (Trumpeldorförbundet)
uppkallats. Jfr Si oni sm. L. F.
Trumpet, musikinstrument med munstycke
av kittel- el. strutform; särskilt ett
mässingsinstrument med ovalt böjd mittdel
(dubbel ögla), trång, smal kanal och relativt
smal mynning samt skålformigt munstycke,
nu försett med ventiler för tonförkortning
(el. tonförlängning). Tonen är ljus, klar och
genomträngande. T. hör till de transpone-
XIX. 22
Militärtrumma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
