Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trådlineledning el. Linledning - Trådlös telefonering - Trådlös telegrafi - Trådmaskar - Trådskivling - Tråg, Trågdal - Trål - Trålare - Trångborrning - Trångfors - Trångforsen - Trångsund - Trångsviken - Tråvad - Trä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
695
Trådlineledning—Trä
Trådlineledning el. L i n 1 e d n i n g, numera
mindre vanlig form av transmission (se
d. o.), överför mekanisk energi från en axel
till en annan medelst linskivor och draglina.
En sådan med spår för linan försedd rund
skiva sitter på drivaxeln och påverkar vid sin
rotation en ändlös lina, lagd över en motsv.
skiva på den dragna axeln. G. H-r.
Trådlös telefonering, se Telef on, sp. 68—69.
Trådlös telegrafi, se Radioteknik.
Trådmaskar, zool., se Nematoder.
Trådskivling, Ino’cybe, släkte av fam.
Aga-ricaceae bland hymenomyceterna. Som unga
ha fruktkropparna ett trådigt hylle och likna
därigenom spindelskivlingarna; hos de äldre
har hyllet sammanväxt med hattens hud, som
därför synes radiärt trådig el. sprickig mot
kanten (jfr plansch 2, bild 14, vid S v a
m-p a r). Sporpulvret är smutsigt brunt, ring
saknas; skivorna äro ej nedlöpande. Ingen
t. är ätlig, flera äro giftiga, en del mycket
farliga. Th. Lfs.
Tråg, T r å g d a 1, en dal, som genom
is-erosion fått en form, som avviker från den
tidigare av vattenerosionen utbildade. T. har
vanl. branta sidoväggar, över vilka
sidoda-larna inmynna »hängande», d. v. s. med branta
fall. Trågdalens längdprofil karakteriseras av
trappstegsformiga avsatser och är ofta
uppdelad i flera bäcken, skilda av trösklar. I dessa
bäcken ligga sjöar, ss. Alpernas italienska
randsjöar samt många av de norrländska
sjöarna och de norska fjordarna. O. Sjn.
Trål (eng. trawl), släpnät, ett i havet
numera mycket använt, notliknande, med korta
armar eller vingar försett fiskredskap av
stora dimensioner, som släpas fram över
bottnen. Det började vid mitten av 1800-talet
användas av engelsmän med segelfartyg. I
sin ursprungliga form, bomtrålen (eng.
beamtrawl), bestod det av en stor säck, som
vid framsläpandet hölls öppen av en 10—15 m
lång bom. Denna t. begagnas nu blott av
segelfartyg. Maskindrivna fartyg använda den
s. k. ottertrålen, som i st. f. bommen på
vardera sidan har ett stort och tungt
rektangulärt bord (trålbord, tråldörr, trållämm), som
är så fäst vid de grova släplinorna, att de
båda borden vid framsläpandet skära isär och
så hålla redskapet öppet till hela dess vidd
(se Fiskredskap, bild 13). De svenska
ångtrålfartygen bruka t. med en 28—33 m
bred främre öppning, under det att denna
hos motorbåtarnas t. är 14—27 m. T. släpas
fram med omkr. 3 knops fart medelst två
grova stållinor, trålvarp, som fastgöras en i
vartdera bordet och intas medelst en stark
vinsch. Vid fiske är så mycket ute av
varpen, som motsvarar omkr. tre ggr djupet.
I t. fångas allt, som kommer i dess väg, men
man lägger framför allt vikt vid att fånga
kolja och flatfisk (flundreartade fiskar).
Numera fångas även sill med t.
Trålfiskets egentliga hemort är Nordsjön,
men nu användes t. nära nog överallt, där
havsfiske bedrives. När det gäller att fånga
fisk, som lever vid bottnen, är t. numera det
viktigaste av alla redskap. Enbart i
Storbritannien finnas inemot 2,000 ångfartyg, som
idka trålfiske. I Sverige började detta fiske
1903. Det bedrives nu på västkusten med ett
20-tal ångbåtar och med omkr. 50 stora
mo
696
torbåtar. I s. Östersjön fiskas med t. av ett
50-tal motorbåtar från Skåne och Blekinge.
Utom detta stora trålfiske bedrives ett
fiske med flera slag av mindre redskap, som
äro att jämföra med t. Den danska å 1 v
a-d e n, som på senaste åren införts till
Sverige, är närmast att hänföra till bomtrålen,
då den hålles öppen med en stång. Fisket
efter nordhavsräkor bedrives i Sverige i de
djupare fjordarna och Skagerak på omkr. 200
m djup med små motorbåtar med små s. k.
räktrålar av i det närmaste samma
konstruktion som ottertrålen. — Trålfiske utom
med räktrål och ålvad är förbjudet på svenskt
territorium. K. A. A-n.
Trålare, fiskefartyg, som nyttjar trål.
Trångborrning, se Jaktgevär, sp. 947.
Trångfors. 1. Elektrisk vattenkraftstation
vid fall av Kolbäcksån, inom Svedvi socken,
Västmanlands län, n. om Hallstahammar;
utbyggd effekt 3,150 hkr. Utbyggdes 1897 och
1911 och äges av a.-b. Svenska metallverken.
— 2. T. b r u k, T. s m e d j a, järnverk och
mindre vattenkraftstation (anlagd 1917) i
Kolbäcks socken, strax s. om T. 1. Tillhöra
Hallstahammars a.-b. (se Hallstahammar).
Trångforsen, se L u 1 e älv.
Trångsund, fi. Uuras, staden Viborgs
(Finland) yttre hamn och Nordens största
trävaruexporthamn, rättare ett komplex av
hamnar och lastningsplatser, i en vidsträckt båge
från Vilajoki i v. till Björkö i ö.
Huvudhamnen är sundet vid Trångsund, 13 km från
Viborg; järnvägsförbindelse med staden. O. Brn.
Trångsviken, stationssamhälle i Alsens
socken, Jämtland, vid S. J.
(Östersund—Storlien) och Storsjön; med anslutande byar 572
inv. (1933). Kalkbruk, aluminiumfabrik,
sågverk m. m.
Tråvad, socken i Skaraborgs län, Laske
härad, på slättbygden ö. om Vara köping, kring
Lidan; 20,02 kvkm, 930 inv. (1933). 1,564 har
åker, 83 har skogsmark. Egendom: Stora Hov.
Ingår i Larvs, Längjums. T:s och S. Lundby
pastorat i Skara stift, Vånga kontrakt.
Trä, teknisk benämning på v e d (lat.
li’g-num). T. synes i allm. ej likformigt utan
företer en karakteristisk teckning, dels en
koncentrisk skiktning, förorsakad av årsringarna,
dels en uppdelning genom radiellt utstrålande
cellvävnadsband, de s. k. märgstrålarna (se
bild 1 och 2). Nybildningen av ved sker hos
den tempererade zonens träd årligen dels
genom längdtillväxt, dels genom
tjocklekstill-växt från kambiumlagret i två skilda
repriser, den första vid vegetationstidens början,
då vårvedsmanteln bildas, och den andra mitt
i högsommaren, då den s. k. höstvedsmanteln
anlägges. Den oftast för blotta ögat
framträdande skillnaden mellan vår- och höstved
sammanhänger med vårvedens porösare och
höstvedens tätare byggnad. Hos monokotyledona
trädväxter i tropikerna (palmer o. a.) sker
stammens tillväxt endast från toppen;
sådana stammars genomskärning visar inga
årsringar. — Anatomiskt är t. sammansatt
av olikformade vedceller och kärlknippen. Hos
lövträden finnas flera slag av kärl (spiralkärl,
ringkärl o. s. v.) men hos barrträden endast
trakeider (se Ledningsvävnad).
Vedcellerna äro prosenkymceller (seParenkym
2). Dessas i början mjuka väggar förtjockas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
